Stort intresse för solcellstöd

Ansökningstrycket för solcellstöd har varit så stort att en betydande andel av pengarna som skulle räcka till 2016 kan ha fördelats redan innan året är slut.

Ansökningstrycket för solcellstöd har varit så stort att en betydande andel av pengarna som skulle räcka till 2016 kan ha fördelats redan innan året är slut.

Den 1 februari i år trädde en ny förordning i kraft som innebär att de som söker solcellstöd, stöd för installation av solceller som är kopplade till elnätet, kan få maximalt 35 procent av investeringskostnaden med ett tak per solcellsystem på 1,2 miljoner kronor. Sedan dess har landets länsstyrelser fått in över 1 600 ansökningar på totalt 220 miljoner kronor, uppger Energimyndigheten.

Intresset blev större än man hade kunnat tro, säger Andreas Gustafsson, som arbetar med frågor kring förnybar energi på myndigheten.

– Det tyder på att många är väldigt intresserade av att bygga solceller, säger han.

Åren 2013–2016 har regeringen avsatt totalt 210 miljoner kronor för solcellstöd. Hittills har 107,5 miljoner kronor av dessa fördelats till Länsstyrelserna. Eftersom många nu står i kö för att få beslut på sin ansökan har Energimyndigheten beslutat att fördela ytterligare 45 miljoner kronor under året.

– Efter den här fördelningen så finns det kvar 55 miljoner för resterande stödperiod. Att vi gör denna fördelning nu är att det förhoppningsvis gör att väntetiderna kortas och sökande kan få besked så snart som möjligt, berättar Andreas Gustafsson.

Det stora intresset tror Andreas Gustafsson beror på att priserna på solceller har gått ner så pass mycket de senaste åren. Priserna för solcellsmodulerna ska i princip ha halverats på två år. I dag är det kostnaderna för kringutrustning som tar en större del av kostnaderna för att skaffa och installera solceller. En anläggning kostar drygt 20 000 kronor per installerad kilowatt och för en villaägare kan några kilowatt räcka, uppger Andreas Gustafsson.

– Flera av elnätshandlarna säljer paket med solceller och de finns mer lättillgängliga i dag, säger han.

De län som får mest pengar är de län där intresset är störst, det vill säga Skåne län, Västra Götalands län och Östergötlands län.

Majoriteten av dem som har beviljats stöd sedan den 1 juli 2009 är privatpersoner, totalt 1 457 stycken.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.