En master i vedkapning

Det finns mycket att säga om utbildning. Att studera och vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter leder ofta till något bra – nya intressen, nytt jobb, möjligheten att välja mellan fler jobb. I går var utbildning något fint som inte alla hade råd med. I dag är det något som vi pressar ner i halsen på våra barn. ” Du måste ha en utbildning, annars kanske du inte får något jobb. ” Det kanske inte är vad man behöver höra när man just har gått 12 år i skolan. I synnerhet inte om undervisiningen, som en artikel i DN visade i dag, till största del gör barnen uttråkade för att den ligger på så låg nivå. Sedan bär det av till högskolan. Vissa tar till och med dubbla examen.

I grunden tror jag att utbildning är något gott. På samma sätt som man tränar och utvecklar sina muskler för att må bättre och hålla sig i form behöver hjärnan och intellektet utmanas. Däremot är jag inte helt säker att det sätt vi använder utbildning på i dag är gott. Utbildning har blivit en sorteringsmekanism.

I en dom i Arbetsdomstolen fastslogs nyligen att Stora Enso hade rätt att kräva att sökande till en visstidsanställning i ett renseri där man kapar och barkar ved måste ha högskoleutbildning. Det påminner mig om undersökningar som Sveriges Ingenjörer har gjort där en ganska stor del av medlemmarna ansåg att det hade för okvalificerade arbetsuppgifter. Andra undersökningar har visat att företag hellre anställer en civilingenjör än en högskoleingenjör fast det egentligen är en högskoleingenjör man behöver. Man anställer och investerar i någon som är överkvalificerad. Litet som när man köper en ny teknisk pryl. Du tar en HD-TV med XYZ47filter fastän du inte alls kommer att använda det. Vem vet, i framtiden att du behöver just det.

Skillnaden mot när du köper en teknisk pryl är att prylen inte påverkas särskilt mycket av att bli underutnyttjad. En civilingenjör som får för enkla arbetsuppgifter blir otillfredsställd, förmodligen både med jobbet och med lönen. En människa som har tagit något slags akademisk examen har förmodligen tänkt sig något annat än att barka ved i tre månader. Även om automatiseringen går fort så finns det fortfarande många jobb som faktiskt inte kräver högskoleutbildning. Jag tror att vi gör både dem som läser vidare vid högskolan och dem som inte har det intresset en otjänst om vi kräver att alla människor ska gå på högskolan. Att ge alla möjligheten borde inte betyda att alla måste pressas igenom samma form. jennybyline

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.