Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott.
Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott. Evangelos Bourelos lade nyligen fram sin doktorsavhandling om detta vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Hur har ni kommit fram till att de akademiska patenten är fler än man tidigare hade trott?
– Det vanligaste att räkna bara patent som universiteten äger. Vi har i stället räknat alla patent där minst en av uppfinnarna jobbar på universitet. Man kan se hur mycket akademiska anställda och forskare jobbar med patent och i vilken mån de skaffar patent. Man kan jämföra och se om det finns någon skillnad på kvalitet mellan akademiska och andra patent.
Hur mäter man kvaliteten på forskningen?
– Vi räknar antal citat, men vi skiljer också på kort och lång tid, inom tre år eller på längre sikt än tre år. akademiska patent fortsätter att citeras i högre grad även efter tre år, eftersom de ofta innehåller mer grundläggande forskning.
Vilka resultat fick ni?
– Jag försöker uppskatta hur patent och nya företag påverkas av universitetens satsningar. Man ser att universitetens satsningar fungerar bättre än man trodde innan. Vi hittade en stark koppling mellan förekomsten av universitetsinkubatorer och akademiska spinoff-företag, men också en positiv koppling mellan entreprenörskap och akademiska patent.
Varför är den här frågan viktig?
– Tidigare har det publicerats många artiklar som säger att akademiska patent inte har lika högt värde som icke-akademiska patent. Vi ser att man måste skilja på kort och lång sikt. Man måste också ta i beräkning vilken typ av samarbete och patent det är frågan om.
Hur bra är Sverige på akademiska patent?
– Resultaten liknar dem för USA, Italien och Frankrike, men om vi tittar på vissa speciella industrier, till exempel läkemedels- och elektrisk industri så har Sverige högre siffror, det vill säga fler patent per anställd på universitetet. Vi är inte nödvändigtvis bäst i världen, men vi ligger mycket högt.
Vilken roll spelar den svenska forskarens rätt till idén?
– Forskarnas äganderätt till patenten har betydelse. I de flesta länder äger universitetet alla rättigheter till patenten. Det blir skillnad på motivationen. Det finns en debatt om det i EU. Många länder hade tidigare system som liknade Sveriges, men de bytte 2001. Men effekterna av de ändringarna är svåra att säga. Forskarna vinner i flexibilitet om de äger patenten, men om det kostar för mycket blir de beroende av företag ändå.
Hur många av alla patent kommer från forskare?
– Den stora delen av alla patent, nästan 80 procent, kommer från stora bolag som till exempel Ericsson. Men patenten med minst en akademiker är runt 6 procent i stället för som man tidigare sagt, cirka 0,5 procent.
Vilka råd skulle man kunna ge näringslivet utifrån din forskning?
– Man kan säga att när företagen samarbetar med akademin så får de bättre patent, särskilt på lång sikt. Men de bör tänka på vilken typ av patent vill de samarbeta om. Patent som handlar om företagens kärnverksamhet är mest värdefulla.
Finns det några områden med särskilt stor kommersialiseringspotential?
– Det är bra läge för kommersialisering för nanoteknik, men även inom till exempel elektronik. Där står svensk forskning på hög nivå.
Sture Henckel
