Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöEntreprenörskapAkademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott. Evangelos Bourelos lade nyligen fram sin doktorsavhandling om detta vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hur har ni kommit fram till att de akademiska patenten är fler än man tidigare hade trott?
– Det vanligaste att räkna bara patent som universiteten äger. Vi har i stället räknat alla patent där minst en av uppfinnarna jobbar på universitet. Man kan se hur mycket akademiska anställda och forskare jobbar med patent och i vilken mån de skaffar patent. Man kan jämföra och se om det finns någon skillnad på kvalitet mellan akademiska och andra patent.

Hur mäter man kvaliteten på forskningen?
– Vi räknar antal citat, men vi skiljer också på kort och lång tid, inom tre år eller på längre sikt än tre år. akademiska patent fortsätter att citeras i högre grad även efter tre år, eftersom de ofta innehåller mer grundläggande forskning.

Vilka resultat fick ni?
– Jag försöker uppskatta hur patent och nya företag påverkas av universitetens satsningar. Man ser att universitetens satsningar fungerar bättre än man trodde innan. Vi hittade en stark koppling mellan förekomsten av universitetsinkubatorer och akademiska spinoff-företag, men också en positiv koppling mellan entreprenörskap och akademiska patent.

Varför är den här frågan viktig?
– Tidigare har det publicerats många artiklar som säger att akademiska patent inte har lika högt värde som icke-akademiska patent. Vi ser att man måste skilja på kort och lång sikt. Man måste också ta i beräkning vilken typ av samarbete och patent det är frågan om.

Hur bra är Sverige på akademiska patent?
– Resultaten liknar dem för USA, Italien och Frankrike, men om vi tittar på vissa speciella industrier, till exempel läkemedels- och elektrisk industri så har Sverige högre siffror, det vill säga fler patent per anställd på universitetet. Vi är inte nödvändigtvis bäst i världen, men vi ligger mycket högt.

Vilken roll spelar den svenska forskarens rätt till idén?
– Forskarnas äganderätt till patenten har betydelse. I de flesta länder äger universitetet alla rättigheter till patenten. Det blir skillnad på motivationen. Det finns en debatt om det i EU. Många länder hade tidigare system som liknade Sveriges, men de bytte 2001. Men effekterna av de ändringarna är svåra att säga. Forskarna vinner i flexibilitet om de äger patenten, men om det kostar för mycket blir de beroende av företag ändå.

Hur många av alla patent kommer från forskare?
– Den stora delen av alla patent, nästan 80 procent, kommer från stora bolag som till exempel Ericsson. Men patenten med minst en akademiker är runt 6 procent i stället för som man tidigare sagt, cirka 0,5 procent.

Vilka råd skulle man kunna ge näringslivet utifrån din forskning?
– Man kan säga att när företagen samarbetar med akademin så får de bättre patent, särskilt på lång sikt. Men de bör tänka på vilken typ av patent vill de samarbeta om. Patent som handlar om företagens kärnverksamhet är mest värdefulla.

Finns det några områden med särskilt stor kommersialiseringspotential?
– Det är bra läge för kommersialisering för nanoteknik, men även inom till exempel elektronik. Där står svensk forskning på hög nivå.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.