Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöEntreprenörskapAkademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott. Evangelos Bourelos lade nyligen fram sin doktorsavhandling om detta vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hur har ni kommit fram till att de akademiska patenten är fler än man tidigare hade trott?
– Det vanligaste att räkna bara patent som universiteten äger. Vi har i stället räknat alla patent där minst en av uppfinnarna jobbar på universitet. Man kan se hur mycket akademiska anställda och forskare jobbar med patent och i vilken mån de skaffar patent. Man kan jämföra och se om det finns någon skillnad på kvalitet mellan akademiska och andra patent.

Hur mäter man kvaliteten på forskningen?
– Vi räknar antal citat, men vi skiljer också på kort och lång tid, inom tre år eller på längre sikt än tre år. akademiska patent fortsätter att citeras i högre grad även efter tre år, eftersom de ofta innehåller mer grundläggande forskning.

Vilka resultat fick ni?
– Jag försöker uppskatta hur patent och nya företag påverkas av universitetens satsningar. Man ser att universitetens satsningar fungerar bättre än man trodde innan. Vi hittade en stark koppling mellan förekomsten av universitetsinkubatorer och akademiska spinoff-företag, men också en positiv koppling mellan entreprenörskap och akademiska patent.

Varför är den här frågan viktig?
– Tidigare har det publicerats många artiklar som säger att akademiska patent inte har lika högt värde som icke-akademiska patent. Vi ser att man måste skilja på kort och lång sikt. Man måste också ta i beräkning vilken typ av samarbete och patent det är frågan om.

Hur bra är Sverige på akademiska patent?
– Resultaten liknar dem för USA, Italien och Frankrike, men om vi tittar på vissa speciella industrier, till exempel läkemedels- och elektrisk industri så har Sverige högre siffror, det vill säga fler patent per anställd på universitetet. Vi är inte nödvändigtvis bäst i världen, men vi ligger mycket högt.

Vilken roll spelar den svenska forskarens rätt till idén?
– Forskarnas äganderätt till patenten har betydelse. I de flesta länder äger universitetet alla rättigheter till patenten. Det blir skillnad på motivationen. Det finns en debatt om det i EU. Många länder hade tidigare system som liknade Sveriges, men de bytte 2001. Men effekterna av de ändringarna är svåra att säga. Forskarna vinner i flexibilitet om de äger patenten, men om det kostar för mycket blir de beroende av företag ändå.

Hur många av alla patent kommer från forskare?
– Den stora delen av alla patent, nästan 80 procent, kommer från stora bolag som till exempel Ericsson. Men patenten med minst en akademiker är runt 6 procent i stället för som man tidigare sagt, cirka 0,5 procent.

Vilka råd skulle man kunna ge näringslivet utifrån din forskning?
– Man kan säga att när företagen samarbetar med akademin så får de bättre patent, särskilt på lång sikt. Men de bör tänka på vilken typ av patent vill de samarbeta om. Patent som handlar om företagens kärnverksamhet är mest värdefulla.

Finns det några områden med särskilt stor kommersialiseringspotential?
– Det är bra läge för kommersialisering för nanoteknik, men även inom till exempel elektronik. Där står svensk forskning på hög nivå.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Andreas Anderljung och Anna Othén Martinell

Vart tog dina kursare vägen? Här är svaret

0
Vad jobbar ingenjörer med efter studierna? Finns de inom typiska ingenjörsyrken eller jobbar de med något helt annat? Vi bad SCB ta fram vad ingenjörer som gick ut 2009/2010 jobbade med tio år senare. Här är svaret.

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

1
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

4
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

1
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Expertens tips inför löneförhandlingen: ”Var djärv och ta i”

0
Ett nytt jobb innebär även ett guldläge för en högre lön. Så här vässar du dig inför löneförhandlingen.