Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöEntreprenörskapAkademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent bättre än väntat

Akademiska patent har tidigare ansetts utgöra en liten bråkdel av alla patent som tas i Sverige. Men med ett nytt sätt att mäta är de patent som tas av forskare på universiteten både fler och viktigare än man hittills har trott. Evangelos Bourelos lade nyligen fram sin doktorsavhandling om detta vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Hur har ni kommit fram till att de akademiska patenten är fler än man tidigare hade trott?
– Det vanligaste att räkna bara patent som universiteten äger. Vi har i stället räknat alla patent där minst en av uppfinnarna jobbar på universitet. Man kan se hur mycket akademiska anställda och forskare jobbar med patent och i vilken mån de skaffar patent. Man kan jämföra och se om det finns någon skillnad på kvalitet mellan akademiska och andra patent.

Hur mäter man kvaliteten på forskningen?
– Vi räknar antal citat, men vi skiljer också på kort och lång tid, inom tre år eller på längre sikt än tre år. akademiska patent fortsätter att citeras i högre grad även efter tre år, eftersom de ofta innehåller mer grundläggande forskning.

Vilka resultat fick ni?
– Jag försöker uppskatta hur patent och nya företag påverkas av universitetens satsningar. Man ser att universitetens satsningar fungerar bättre än man trodde innan. Vi hittade en stark koppling mellan förekomsten av universitetsinkubatorer och akademiska spinoff-företag, men också en positiv koppling mellan entreprenörskap och akademiska patent.

Varför är den här frågan viktig?
– Tidigare har det publicerats många artiklar som säger att akademiska patent inte har lika högt värde som icke-akademiska patent. Vi ser att man måste skilja på kort och lång sikt. Man måste också ta i beräkning vilken typ av samarbete och patent det är frågan om.

Hur bra är Sverige på akademiska patent?
– Resultaten liknar dem för USA, Italien och Frankrike, men om vi tittar på vissa speciella industrier, till exempel läkemedels- och elektrisk industri så har Sverige högre siffror, det vill säga fler patent per anställd på universitetet. Vi är inte nödvändigtvis bäst i världen, men vi ligger mycket högt.

Vilken roll spelar den svenska forskarens rätt till idén?
– Forskarnas äganderätt till patenten har betydelse. I de flesta länder äger universitetet alla rättigheter till patenten. Det blir skillnad på motivationen. Det finns en debatt om det i EU. Många länder hade tidigare system som liknade Sveriges, men de bytte 2001. Men effekterna av de ändringarna är svåra att säga. Forskarna vinner i flexibilitet om de äger patenten, men om det kostar för mycket blir de beroende av företag ändå.

Hur många av alla patent kommer från forskare?
– Den stora delen av alla patent, nästan 80 procent, kommer från stora bolag som till exempel Ericsson. Men patenten med minst en akademiker är runt 6 procent i stället för som man tidigare sagt, cirka 0,5 procent.

Vilka råd skulle man kunna ge näringslivet utifrån din forskning?
– Man kan säga att när företagen samarbetar med akademin så får de bättre patent, särskilt på lång sikt. Men de bör tänka på vilken typ av patent vill de samarbeta om. Patent som handlar om företagens kärnverksamhet är mest värdefulla.

Finns det några områden med särskilt stor kommersialiseringspotential?
– Det är bra läge för kommersialisering för nanoteknik, men även inom till exempel elektronik. Där står svensk forskning på hög nivå.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

0
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.
Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet

377 miljoner extra till utbildning av ingenjörer 2024 – ”30-årig trend bruten”

3
Fler utbildningsplatser, mer forskning, mer till kompetensutveckling. Och efter 30 års minskning: mer per student.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.