Den som upplever sig ha små möjligheter att påverka sin arbetssituation och samtidigt upplever höga krav utvecklar mer symtom på depression än andra.
Den som upplever sig ha små möjligheter att påverka sin arbetssituation och samtidigt upplever höga krav utvecklar mer symtom på depression än andra.
Risken är också större att den som upplever ett bristande medmänskligt stöd på jobbet utvecklar symtom på depression och utmattningssyndrom jämfört med dem som känner ett stöd. Detta enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som har gått igenom forskning som handlar om sambandet mellan arbetsmiljö och depressionssymtom respektive symtom på utmattning.
Att ha ett arbete där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen är inte heller bra, sett till risken för symtom på depression och utmattningssyndrom. Däremot utvecklar de som upplever att de har goda möjligheter att själva kontrollera sitt arbete och att de behandlas rättvist mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
Rapporten från SBU grundar sig på studier från i huvudsak Europa och Nordamerika. Resultaten och slutsatserna i rapporten har bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden.
Sannolikheten att insjukna i en depression före 70 års ålder beräknas till 27 procent för män och 45 procent för kvinnor. En tidigare svensk studie visade att knappt 6 procent av förvärvsarbetare hade tecken på utmattningssyndrom. Både utmattningssyndrom och depressionssymtom är vanligare bland kvinnor bland män.
Nedstämdhet, ångest, passivitet och ett minskat känslomässigt engagemang är exempel på depressionssymtom. Utmattningssyndrom är en påtaglig brist på energi och kan visa sig som minskad uthållighet, minskad effektivitet och förlängd återhämtningstid. Tillstånden går delvis in i varandra, men ses som olika tillstånd och har skilda diagnoser.
Läs rapporten: Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt.
Ania Obminska
