Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadBättre lönebildning med sifferlöst?

Bättre lönebildning med sifferlöst?

SifferlostFB
Foto: Ingenjören

 

Från att ha haft centrala avtal med en siffra i har nu allt fler löntagare sifferlösa avtal. Poänglösa säger de som inte förstår vitsen. Men många som jobbar med dem är faktiskt nöjda.

I Medlingsinstitutets skrift om lönebildningen 2013 ägnas stort intresse åt de sifferlösa avtal som finns på snart sagt alla områden numer – staten, kommunerna, IT, skolan och vården stort intresse. 2012 hade 430 000 svenskar ett sifferlöst kollektivavtal medan ungefär det dubbla förväntas gälla 2015. Sifferlöst ska ge en bättre dialog, större lönespridning och lön efter prestation. Det är i alla fall vad många hoppas på.

Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen
Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen

– Det är litet paradoxalt, säger Teknikarbetsgivarnas förhandlingschef Anders Weihe. Lokal lönebildning med processavtal eller sifferlösa avtal, som det ofta kallas, är något som alla på arbetsgivarsidan förespråkar, i vart fall på tjänstemannasidan. Men vårt förhandlingssystem fungerar i dagsläget på det sättet att processlöneavtalen förutsätter att en siffersatt norm finns på plats. Det är nog de flesta eniga om. Och vem ska sköta normförhandlingen om alla vill ha sifferlösa avtal?

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius tror inte att sifferlösa avtal kommer att bli det som gäller inom industrin trots att förbundet faktiskt slöt ett sådant avtal 2013 med just Teknikarbetsgivarna. Men det avtalet har en stupstock. Det betyder att när arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens finns det siffror att luta sig mot.

Relationerna mellan arbetstagare och den lönesättande chefen är den springande punkten i sifferlösa avtal, eller processavtal, som de också kallas. När det inte finns en centralt bestämd siffra att hålla sig till blir själva processen, hur man kommer fram till lönehöjningarna, mycket viktigare. Innan några som helst samtal med medarbetarna kommer igång bör anställda och arbetsgivare också ha diskuterat igenom läget och förutsättningarna för årets lönerörelse och försöka nå en samsyn om läget på just den arbetsplatsen.

Om lönen ska sättas i en direkt förhandling mellan chef och medarbetare måste chefen också få mandat uppifrån att verkligen sätta lön och dessutom vara tydlig med vad som krävs av medarbetaren för att hen ska få en bra löneutveckling.

– De sifferlösa avtalen bygger på att det finns förtroende och tillit mellan parterna lokalt, säger Eva Lindquist, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer. Vi tycker att avtalen gör att man kan arbeta både på kort och på lång sikt med lönebildning och ta hänsyn till de lokala förhållandena och arbetsplatsens utveckling med ett sifferlöst avtal. Men det är en utmaning att börja våga differentiera mer och se till vad medarbetarna faktiskt presterar. Då blir ju lönen det styrmedel man önskar.
– Vissa medarbetare tror att de ska kunna få mycket mer i höjning med ett sifferlöst avtal medan vissa arbetsgivare tror att de ska kunna ge mycket mindre. Så är det inte. Den stora förtjänsten är långsiktigheten och att man får en bättre dialog som gynnar både anställda och arbetsgivare.

Förespråkarna för sifferlösa avtal menar att det är bättre att man kan anpassa löneutvecklingen efter hur det går för företaget. Går det dåligt kan det bli litet mindre i kuvertet och går det bra litet mer. Men det är inget argument som biter på Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius. 2013 sade Finansförbundet upp sitt sifferlösa löneavtal med Bankarbetsgivarna BAO efter att ha provat modellen i två år.

Foto: Finansförbundet. Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.
Foto: Finansförbundet. Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

– I tjugo år hade vår motpart centralt drivit frågan om sifferlösa avtal så vi beslutade oss för att försöka. Trots att bankerna gick bra fungerade det inte. Cheferna ute på arbetsplatserna hade inte mandat uppifrån att sätta lön. Vissa tog också chansen att hålla igen så mycket de kunde, och vi blev tvungna att dra slutsatsen att de inte var mogna för processen.

Ulrika Boëthius säger att erfarenheterna från de senaste åren gör att nästa avtal helt säkert kommer att vara siffersatt det också.
– Akademikerföreningarna på vårt område hade haft sifferlöst ett bra tag och så länge vi hade en siffra i vårt avtal så fick de ungefär samma utfall. När vår siffra var borta fick inte de heller någon bra utveckling.

Inom industrin finns också en oro för hur det ska gå när utländska chefer eller ägare får ett sifferlöst avtal. Känner man inte till den svenska modellen utan bara går efter att göra det man absolut måste kan det bli väldigt litet av både dialog och lön.
– Det har hänt att vi hjälpt företagen med att förklara för utländska chefer hur den svenska modellen fungerar, säger Andes Weihe, Teknikföretagen. Får vi många fall där ett processavtal inte fungerar som avsett kommer det att bli svårare att förhandla fram dem och det vill vi inte.

Ett område där det länge har gnisslat om sifferlösa avtal är skolan. Där var Sveriges Ingenjörer länge ensamma om att ha sifferlöst medan lärarorganisationerna har haft siffror. Tibor Muhi som är förtroendevald för Sveriges Ingenjörer och arbetar på Bromma Gymnasium säger att de ingenjörer som är gymnasielärare oftast har fått ungefär samma höjningar som de andra lärarna. Någon bra process har det inte blivit.
– Att vi har ett eget avtal med en egen process tar arbetsgivaren ofta inte hänsyn till. Och möjligheterna att få upp lönen är små eftersom man i princip måste lämna kommunen eller börja jobba på en friskola för att få till en förhandling.

Sedan 2012 saknar även avtalet mellan SKL och Lärarnas Riksförbund centralt bestämd siffra. Den förändringen kommer ungefär samtidigt som diskussionen om lärarnas förlorade status och usla löneutveckling och förhoppningen är att kommunerna verkligen ska satsa för att locka fler begåvade medarbetare till skolsalarna.

LO och Unionen ställer sig kallsinniga till sifferlösa avtal och varnar för dem. Unionens ordförande Cecilia Fahlberg säger i en debattartikel på Dagens Arena att trenden med fler sifferlösa avtal hotar den svenska modellen. Företrädare för Saco har bjudit in till rundabordssamtal för att få diskutera lönebildningen med LO och TCO.

– På senaste tiden har det varit mycket oro för att sifferlösa avtal är ett hot mot den svenska modellen, säger Eva Lindquist på Sveriges Ingenjörer. Vi som har arbetat länge med avtalen vet att de kan fungera bra och vi vill ha respekt för våra avtal. Därför hoppas vi att de som inte tycker om modellen antar vår inbjudan.

På uppdrag av Sveriges Ingenjörers fullmäktige har förtroendevalda inom kommunerna fått svara på en enkät om sitt löneavtal. Resultatet ger inte fog för att sifferlösa avtal skulle fungera sämre än andra. 61 procent av de svarande tycker att kopplingen mellan enskildas resultat och lön tydliggjordes i löneöversynen och 57 procent svarade att arbetsgivarens lönebud hade kommit i en dialog om ny lön.

– Brister det i avtalet så är det tillämpningen det är fel på och den kräver mer av de inblandade, helt klart, säger Eva Lindquist.

Jenny Grensman

2 KOMMENTARER

  1. ”– Vissa medarbetare tror att de ska kunna få mycket mer i höjning med ett sifferlöst avtal medan vissa arbetsgivare tror att de ska kunna ge mycket mindre. Så är det inte.”

    Förra året var först året med sifferlöst för mig. Sveriges Ingenjörer informerade om det nya avtalet och föreslår då att en rimlig ökning är ca 10%. På vilken planet? Arbetsgivaren hade nog inte förstått alls vad det gick ut på och valde samma siffror som Unionen hade i sitt avtal.
    Jag hade aldrig trott att jag skulle få 10%, hade däremot hoppats nå närmare 5%. Men arbetsgivaren satte nivån på strax under 3% och lönesättande chef hade sedan ett förhandlingsutrymme på ca 200 kr. Löjligt! Majoriteten av de förstärka lönesamtalen resulterade i att de anställda fick en större önskan om att byta arbetsgivare.

    I år har koncernen informerat om att det kommer bli 0% i löneökning, förutom i de länder där avtal redan finns. Blir väldigt intressant att se vad det innebär för oss som har sifferlöst avtal.

  2. Sifferlösa avtal är bra för den part som har ett övertag på arbetsmarknaden.

    Om det är brist på ingenjörer är sifferlösa avtal bra för ingenjörerna. Men nu har vi istället ett överskott på ingenjörer och då är det istället bra för arbetsgivarna som kan sätta hur låga löner de vill. När detta provats inom flera avtalsområden för ingenjörer har arbetsgivarna i stor utsträckning helt enkelt satt 0% i löneökning (eller väldigt nära det).

    Så minska först antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna med 30-50% så vi får en balans mellan tillgång och efterfrågan på ingenjörer, sedan kan vi gå över till sifferlösa avtal. Annars inte.

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Jan Ericson, alias Inga Tvivel, läser sagor

Ingenjören som läser sagor som dragqueen

0
Den senaste tiden har sagostunder med dragqueens utsatts för hot och protester. En som berättar sagor som dragqueen är gymnasieingenjören Jan Ericson, alias Inga Tvivel. 

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

2
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

1
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.