Fack och arbetsgivare: Utvisningarna leder till ”brain drain”

Ulrika Lindstrand och Pia Sandvik

Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand och Teknikföretagens vd Pia Sandvik.

”Det krävs en ventil i systemet. Arbetskraftsinvandrare ska inte tvingas välja mellan att splittras från sina barn eller att lämna landet”, skriver Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen i en debattartikel i DI om tonårsutvisningarna.

Om inte regeringen stoppar tonårsutvisningarna så riskerar Sverige en ”brain drain” som skulle slå hårt mot Sveriges företag, tillväxt och välfärd. Det skriver Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand i Dagens Industri tillsammans med Teknikföretagens vd Pia Sandvik.

De konstaterar att arbetskraftsinvandrare som har bott och jobbat i Sverige i fyra år normalt kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd. Personens minderåriga barn inkluderas i ansökan genom anknytning. Men om barnet fyllt 18 år anses det inte finnas någon anknytning – även om barnet bor med sina föräldrar och går på gymnasiet.

För att kunna stanna måste den som fyllt 18 år själv uppfylla kraven: att ha skyddsskäl, ha arbetstillstånd med en lön på i dagsläget 33 390 kronor eller ett studentvisum.

”De allra flesta 18-åriga barn till arbetskraftsinvandrare kan omöjligen uppfylla något av detta”, skriver Ulrika Lindstrand och Pia Sandvik.

Barn till arbetskraftsinvandrare har kunnat stanna till 21 års ålder, om föräldern har ansökt om ett nytt arbetstillstånd i stället för ett permanent uppehållstillstånd. ”Men då på bekostnad av att hela familjen fortsatt endast har tillfälligt uppehållstillstånd.”

Dessutom föreslår en utredning som regeringen tillsatt (SOU 2025:95) att även den åldern ska sänkas till 18 år.

”Det innebär att två högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som beviljas permanent uppehållstillstånd kan få sitt 18-åriga barn utvisat. Familjen splittras, när deras barn utvisas, och det är lätt att förstå att många föräldrar i den situationen väljer att också lämna Sverige.”

Lindstrand och Sandvik skriver att flera teknikföretag och förtroendevalda vittnar om att högkvalificerade kandidater väljer bort Sverige på grund av de här reglerna. Och de menar att det står i direkt motsättning till regeringens ambition att göra Sverige mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft.

”Förslag har hörts från politiken om att höja åldersgränsen från 18 till 21 år Det skulle innebära en förbättring mot dagens situation. Då har personen åtminstone gått ut gymnasiet, kan börja studera på högskolan, och därmed ansöka om studentvisum. Samtidigt kvarstår utmaningar. För den 21-åring som vill arbeta krävs en lön över 33 390 kronor för att få arbetstillstånd. Få 21-åringar erbjuds sådana löner. Då kvarstår risken att högkvalificerade personer lämnar Sverige för att slippa splittra familjen.”

Läs också intervjun med Sveriges Ingenjörer på Ericsson: Tonårsutvisningar slår mot ingenjörer – ”Kan inte vara avsikten”

3 kommentarer

  • Magdalena

    Många unga nyutexaminerade ingenjörer här i vårt land har idag mycket svårt att få sitt första jobb. Det underlättas inte av att arbetsgivare så lätt kan ta hit utländska ingenjörer med erfarenhet. Detta ger inte arbetsgivarna incitament att anställa och introducera våra unga nyutexaminerade i arbetslivet. Istället för att importera utländska ingenjörer borde vi nog återinföra Akademikerpraktik, betald av staten, som man gjorde under krisen på nittiotalet. Vi vill ju alla uppmuntra våra svenska ungdomar att satsa på en ingenjörsutbildning.

    26 februari 2026
  • Elliot Hjorth

    Med hur vansinnig arbetsmarknaden redan är för medborgare hade det gjort mindre nytta att expandera konkurrensen. Att vara generös till folk som har en fallenhet för att se Sverige som en pengakälla är korttidstänk. Vi behöver människor som är villiga att investera i Sverige livet ut. Dem får man genom att fostra och bättra unga som inte ser emigration som en väg ut så fort det går dåligt.

    26 februari 2026
  • Jörgen Olsson

    Äntligen börjar folk reagera på det vansinne som präglat migrationsdebatten de senaste 10 åren. Man belyser hela tiden de problem man anser beror på invandringen utan att balansera det med alla de fördelar som finns. Vi har inte för mycket människor i Sverige, vi saknar folk och det kommer bara att bli värre med den demografiska utvecklingen. Att i ljuset av detta utvisa människor som bott här hela deras liv och som man lagt miljoner på att utbilda är vansinne.
    I dagen debatt ser man människor som en belastning i stället för den tillgång de faktiskt är.
    Vårt välstånd är inte trotts invandringen utan på grund av den.

    26 februari 2026

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Man som packat ihop sina saker på kontoret

”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
Fler artiklar