Kvinnliga tjänstemän tjänar nästan tio procent mindre än sina manliga kolleger, även när man tar hänsyn till yrke, utbildning och ålder. Nu har Diskrimineringsombudsmannen, DO, startat en granskning av löneskillnader mellan manliga och kvinnliga tjänstemän i privat sektor.
Kvinnliga tjänstemän tjänar nästan tio procent mindre än sina manliga kolleger, även när man tar hänsyn till yrke, utbildning och ålder. Nu har Diskrimineringsombudsmannen, DO, startat en granskning av löneskillnader mellan manliga och kvinnliga tjänstemän i privat sektor.
Bland tjänstemän tjänar män i genomsnitt 7 800 kronor mer i månaden än kvinnor. En del av skillnaden kan förklaras bland annat av att fler män är chefer. Men det finns fortfarande oförklarade löneskillnader på 9,6 procent visar färsk statistik från Medlingsinstitutet.
DO har fått ett uppdrag av regeringen att öka insatser som leder till att arbetsgivarna arbetar systematiskt med lönekartläggning och en granskning från DO 2013 visar positiva resultat. DO granskade handlingsplanerna för jämställdhet hos 470 av landets största arbetsgivare som dåvarande JämO tidigare hade granskat under 2006-2008.
JämOs granskning innebar att 5700 arbetstagare fick sina löner justerade för sammanlagt 72 miljoner kronor per år. Den uppföljande granskningen av samma arbetsgivare som DO genomförde förra året visade att deras lönekartläggningsarbete hade inneburit att omkring 5000 arbetstagare, varav minst 75 procent kvinnor, kommer att få lönehöjningar för motsvarande 90 miljoner kronor per år.
– Den uppföljande granskning som vi genomförde förra året av samma företag som JämO granskade visade att arbetsgivarna hade fortsatt arbetet för jämställda löner och mot lönediskriminering på egen hand. Att de fortfarande hittade oförklarade löneskillnader kanske kan verka nedslående, men vi tycker inte det. Det är positivt att löneskillnaderna inte sopas under mattan med svaga motiveringar utan att man istället tar sitt ansvar och rättar till dem, säger Peter Tai Christensen, chef på DO:s granskningsenhet.
Den granskning som DO ska genomföra i år omfattar etthundra arbetsgivare inom privat sektor som inte ingick i den förra granskningen.
– Vi har valt företag med en stor andel tjänstemän inom privat sektor eftersom Medlingsinstitutets rapport visar att de oförklarade löneskillnaderna mellan kvinnor och män är störst där. Men vi tar inte för givet att skillnaderna helt och hållet är osakliga. Arbetsgivarna ska helt enkelt få analysera och förklara vad löneskillnaderna beror på, eller rätt till dem, säger Peter Tai Christensen.
DO har också valt branscher med en relativt hög andel utrikesfödda arbetstagare och Peter Tai Christensen har förhoppningar om att granskningen ur ett jämställdhetsperspektiv som en positiv bonuseffekt leder till större saklighet i lönesättningen utifrån fler diskrimineringsgrunder än kön. DOs granskning ska vara färdig i december i år.
Sveriges Ingenjörers lönestatistik visar att det finns oförklarade löneskillnader mellan de manliga och kvinnliga ingenjörerna. Skillnaden i ingångslön mellan manliga och kvinnliga ingenjörer har minskat något över tiden.
– Men det finns fortfarande en betydande skillnad. 2013 fick de nyexaminerade manliga ingenjörerna 700 kronor högre ingångslön än nyexaminerade kvinnliga ingenjörer, säger Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer.
Hon sammanställer just nu det statistiska underlaget till rapporten Rön om lön och kön som Sveriges Ingenjörer släpper den 6 mars.
Karin Virgin