I statlig sektor är medelåldern högre än på andra håll. Den 1 april börjar ett nytt centralt kollektivavtal att gälla för att klara generationsväxlingen och locka fler unga till statliga jobb.
– Bakgrunden till att vi gör det här för att vi ser att det finns ett behov av att hjälpa studenter att få en bättre koppling till arbetsmarknaden utifrån de studier de bedriver. Om man redan när man studerar kan få erfarenhet av de arbetsuppgifter man kan arbeta med framöver är det lättare att få jobb efter studierna. Sedan finns det också en tanke att staten behöver rekrytera duktiga akademiker framöver och då kan den behöva visa upp sina verksamheter, berättar Lena Emanuelsson, ordförande för Saco-S, akademiker i staten.
Enligt siffror från Arbetsgivarverket var medelåldern inom statlig sektor knappt 45 år 2013, en högre medelålder än på den övriga arbetsmarknaden. Över 62 000 anställda inom staten var 55 år eller äldre, medan antalet yngre än 30 år uppgick till 32 000 förra året, en siffra som behöver bli högre. Den höga medelåldern förklaras med att utbildningsnivån är högre i statlig sektor än på arbetsmarknaden i övrigt.
Mellan åren 2013–2018 kommer staten behöva anställa cirka 160 000 personer och det är på personer med akademisk utbildning som efterfrågan är störst. Enligt en undersökning som fackförbundet ST genomförde bland personalansvariga på statliga myndigheter och bolag förra året hör civilingenjörer och ingenjörer till de yrkesgrupper som har flest jobbchanser inom statlig sektor. Även ekonomer med inriktning mot nationalekonomi, IT-specialister, jurister och miljövetare ingår i denna eftertraktade grupp.
Saco-S har drivit frågan att reglera villkoren för studenter som arbetar extra med kvalificerade arbetsuppgifter, som att genomföra utredningar eller sammanställa och analysera information och statistik.
– Det har funnits en och annan studentmedarbetare tidigare. Men det blir mycket lättare att rekrytera en studentmedarbetare om det finns ett färdigt paket, om det är reglerat vilka villkor som gäller. Det har varit utgångspunkten.
– Det vi har sagt är att studentmedarbetarna ska arbeta med något som är kopplat till studierna, så att man har nytta av de studier man bedriver. Vad man gör får man hantera på den myndigheten. Det som är centralt är att det ska ha en koppling till de ämnen studenterna läser. Det ska inte vara någon allmän kontorshjälp.
Avtalet gäller för studenter som har läst minst 60 poäng på högskolenivå och som bedriver heltidsstudier. Studenter kan anställas terminsvis, maximalt fyra terminer. Lönen sätts individuellt och studenterna får arbeta högst 25 procent av en heltid.
– Det är också sagt att arbetstiden ska förläggas i dialog med studenten. Det är viktigt att man tar hänsyn till de obligatoriska inslag som finns i studentens studier. Det ska inte vara så att man får svårt att klara sina studier. Studierna är det centrala, säger Lena Emanuelsson.
Förhoppningen är ett antal studenter blir studentmedarbetare redan från och med i höst.
Ania Obminska
