Student får hjälp att få pengar tillbaka

Den högskolestudent som har krävt pengarna tillbaka för en undermålig utbildning får nu hjälp från en organisation att få igenom sitt krav.

Den högskolestudent som har krävt pengarna tillbaka för en undermålig utbildning får nu hjälp från en organisation att få igenom sitt krav.

– Det är lite löjligt att det har gått så här långt. Jag tycker att det är ganska enkelt. Jag är högskolans kund, även om jag förstår att det här handlar om offentliga medel, men för mig är det inte offentliga på det sättet eftersom jag har betalat en stor summa pengar för en produkt som inte har hållit måttet. Jag har inte fått det jag har betalat för och i andra fall hade jag fått pengarna tillbaka, säger Connie Dickinson till Ingenjören.

Ingenjören har tidigare berättat om den amerikanska studenten Connie Dickinson och om hur ärendet blir principiellt intressant eftersom den belyser frågan: om studenter ska ses som kunder på en marknad, ska de då också kunna få tillbaka pengar om de är missnöjda med sin utbildning, det vill säga ”varan”? Connie Dickinson betalade 183 000 kronor för en matematikutbildning vid Mälardalens högskola, en utbildning som hon utifrån beskrivningen bedömde verkade hålla en hög kvalitet. Men det visade sig i praktiken att utbildningen var undermålig. Lärarens språkkunskaper ska ha varit bristfälliga, vid en kurs i dataprogrammering saknades datorer och det fanns inte tillräckligt många sittplatser, vilket gjorde att studenter fick sitta på golvet. Enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, levde utbildningen inte heller upp till fyra av fem examensmål.

– Vi var 25 studenter i början av utbildningen, men de flesta har hoppat av nu. Det stod ganska klart från början att det inte var någon bra utbildning. Jag tänkte att ”så här dålig kunde den inte vara”, men vi fick till och med veta att det inte ens var säkert att vi skulle kunna ta en examen, på grund av bristerna, berättar Connie Dickinson.

Connie Dickinson krävde att få pengarna tillbaka, men fick inte gehör från högskolan, som meddelade att det saknades lagstöd för en sådan återbetalning. Men juristerna på organisationen Centrum för rättvisa, som hjälper individer att driva processer mot myndigheter, arbetsgivare och fack, håller inte med. I veckan lämnade de därför in en formell ansökan till högskolan om återbetalning för Connie Dickinsons studieavgift.

– Precis som alla andra i samhället måste staten ta sitt ansvar när man gör fel mot en person och en person drabbas. Här har vi en person som har samlat ihop 183 000 kronor för att kunna gå en utbildning som inte håller måttet, säger Centrum för rättvisas vd Clarence Crafoord till Ingenjören, om bakgrunden till att organisationen har valt att hjälpa Connie Dickinson.

– Hela utbildningen har havererat. När man har betalat en massa pengar för en utbildning man inte har fått, då är det en grundläggande princip att man ska ersättas, fortsätter han.

Bland de reaktioner som har kommit om det här fallet är bland annat frågan om svenska studenter i så fall också ska ersättas för en bristfällig utbildning, eftersom de också betalar för sin utbildning, om än mer indirekt, genom skatt. Vad är skillnaden?
– Skillnaden är den som du nämner. Connie har fått spara ihop och betala 183 000 kronor för utbildningen och de är de pengar hon vill ha tillbaka. Ur ett mer allmänt perspektiv kan man konstatera att alla de som har gått den här utbildningen har lagt ned tid och kraft på något som inte har fungerat. Men ett kvitto kommer först när man får betala på det sätt som hon har gjort.

Vad händer nu?
– Med tanke på att det är så uppenbart att utbildningen inte har hållit måttet utgår jag från att högskolan kommer att kompensera Connie. Skulle det mot förmodan inte bli så får vi se vad vi gör. Vi brukar inte lägga oss i första taget.

Connie Dickinson berättar att det är många som har reagerat över pengarna det handlar om i det här fallet, och hon tänker också på den aspekten i viss mån. Hon har dock inte kommit till Sverige för att få något gratis och förstår att det inte går att låta utländska studenter gå avgiftsfritt på svenska universitet, säger hon.

– Men i år är det valår och folk ska rösta. Det är inte bara jag som är påverkad av det här. Studenter tar lån och investerar tid i sin utbildning. De betalar skatt och hjälper till att betala för utbildning, men vad går pengarna till? Det är en intressant fråga. Det är intressant att jag har betalat så mycket pengar för något som inte fungerar, säger hon.

Karin Röding, rektor på Mälardalens högskola, berättar att frågan om återbetalning av studieavgifter inte är ny och att det är en fråga som högskolan har tagit upp redan för flera år sedan. Den bedömning som högskolan har gjort, utifrån sin tolkning av gällande regelverk, är att högskolan inte har rätt att betala tillbaka studieavgifter.

– När frågan dök upp i höstas tog jag upp den inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, vilket resulterade i en skrivelse till regeringen om klarläggande i frågan. Något svar har vi ännu inte fått, säger Karin Röding.

Ett beslut i det här specifika ärendet har Mälardalens högskola inte fattat ännu. Högskolan håller på att bereda det formella ärendet som gäller Connie Dickinsons återbetalningskrav internt just nu och det kan ta någon vecka till innan det kommer ett beslut, eftersom det handlar om en formell förfrågan, säger Karin Röding.

Läs tidigare artikel om Connie Dickinsons återbetalningskrav, där flera högskolor, Studenternas förenade studentkårer och utbildningsdepartementet kommenterar fallet: Inga pengar tillbaka för utbildning.

Ania Obminska