Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivVisselblåsare kan få stärkt skydd

Visselblåsare kan få stärkt skydd

Foto: Zephyris/Wikimedia Commons
Foto: Zephyris/Wikimedia Commons

Ett stärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden föreslås i en ny statlig utredning. Saco tycker att det finns mer att önska. (Uppdaterad version).

I dag finns ingen särskild lag som skyddar anställda som slår larm om missförhållanden på jobbet, så kallade visselblåsare. Meddelarfriheten och meddelarskyddet, som utgår från att anställda har rätt att vända sig till media om de anser att något är så viktigt att det behöver bli allmänt känt och straffbart för en chef att göra eftersökningar för att ta reda på vem som har uppgett informationen, omfattar till exempel anställda på statliga och kommunala myndigheter eller kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över, men inte anställda på statliga bolag eller privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Men visselblåsning är viktigt ur ett samhällsintresse och därför bör skyddet för visselblåsare stärkas i lag, enligt det slutbetänkande som regeringens utredare Per Virdesten lämnade till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (KD) i går, tisdag.

Den nästan 400 sidor tjocka utredningen kommer fram till tre huvudsakliga förslag på vad som bör införas:

1. En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

2. En ny regel i arbetsmiljölagen som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att – i den utsträckning verksamheten kräver det – antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.

3. Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Med allvarliga missförhållanden menas förhållanden som kan medföra fängelsestraff eller ”därmed jämförliga missförhållanden”. Det kan handla om korruption, livsfara, miljöskador och kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, till exempel.

För att omfattas av det lagliga skyddet som förslaget innebär ska visselblåsaren har fog för att uppgifterna om allvarliga missförhållanden är riktiga. Skyddet kan dock avtalas bort genom centrala kollektivavtal. Saco vill se en tvingande lag. Den fackliga centralorganisationen tycker också att det borde vara möjligt att slå larm internt om alla missförhållanden och ändå omfattas av skyddet, något TCO, ST och Vision håller med om. Farhågan är att man annars hellre avstår från att larma.

– Problemet, som vi ser det, är att man lägger nivån för skydd på allvarliga missförhållanden, även om de anmäls internt. Redan i dag finns en upplysningsplikt, att man ska rapportera om man ser missförhållanden på arbetet, men det saknas ett skydd mot repressalier, och det är det utredningen föreslår, säger Helena Larsson, jurist på Saco.

Hur blir det då? Ska den anställda bedöma om ett missförhållande är allvarligt eller inte? Eller hur ska man göra som anställd?
– Det är det vi tycker är knepigt, att den anställda ska göra bedömningen om det är allvarligt eller inte. Om det inte är ett allvarligt missförhållande kanske man ändå ska anmäla det. Riskerar man då ändå repressalier?

Att det ändå finns ett förslag till en ny lag på området är positivt och ett steg i rätt riktning, säger Helena Larsson.

– Ja, det tycker jag nog, men vi får analysera det och fundera på om det finns risk för smittoeffekter, till exempel när det föreligger saklig grund för uppsägning. Det får inte bli så att arbetstagarna riskerar att få ett sämre läge med det nya förslaget. Utredningen tycker inte att det kommer att bli så, och säger att det inte ska ha någon sådan verkan. Sacos linje har ändå varit att det är positivt att man lägger fram ett förslag om ett starkare skydd för visselblåsare, men vi har också tyckt att man inte ska kunna avtala bort förslaget i centrala kollektivavtal. Vi tycker att det är lite märkligt att man ska kunna göra så. Det är ett samhällsintresse att alla missförhållanden kommer fram och då blir det ganska konstigt att göra det möjligt att avtala bort skyddet mot repressalier.

Utredningen ska nu skickas ut på remiss. I betänkandet föreslås att förslagen träder i kraft den 1 juli 2015.

Läs utredningen ”Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. Detta är ett bra steg mot att stärka lojala medarbetares skydd och för organisationen får man ytterligare en kanal att driva sin utveckling mot hållbar verksamhet. Det vore intressant att se hur många organisationer som ser visslarfunktioner som strategiska investeringar. Järfälla kommun är en som gör det, men finns det fler?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.