Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvårt för Europafacken att samarbeta

Svårt för Europafacken att samarbeta

Olika uppfattningar om lön och fackens roll gör det fackliga samarbetet över nationsgränserna svårt, visar en ny avhandling.

Vilka ska facken värna – medlemmarna eller alla medborgare? Ska minimilöner regleras av staten eller inte? Det är frågor som får olika svar beroende på vilken fackförening du ställer den till och i vilket land fackföreningen är förankrad. Detta pekar på det europafackliga samarbetets problem, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

LovŽn Kristina
Kristina Lovén Seldén.

– Det kan vara svårt för fackföreningarna att navigera i en global värld. Samtidigt är det nödvändigt att samarbeta över gränserna för att förhindra lönedumpning eftersom löner och andra arbetsvillkor skiljer sig så mycket åt mellan och inom EU:s olika medlemsländer, säger Kristina Lovén Seldén, som har tittat på förutsättningarna för det europafackliga samarbetet och utgått specifikt från arbetstidsdirektivet, minimilöner och Lavalkonflikten.

I flera länder anser fackföreningarna att man ska värna medlemmen i första hand, medan man i Spanien anser att fackföreningarna ska vara med och arbeta för alla medborgares bästa. Svenska fackföreningar är i högre utsträckning emot EU-regler om minimilöner för att förhindra lönedumpningar än andra.

– I Sverige och Norden har vi partsreglering av löner medan det i många andra länder finns en statlig reglering av minimilöner. Lönesättningen ligger nära den fackliga kärnan. Det här väcker frågor kring vad en fackförening är, vad den är till för. Ska den skydda medlemmarna i första hand? Eller medborgarna och arbetstagarna i största allmänhet?

Det är skillnaden i både förhållningssätt och uppfattningar om vad det europafackliga uppdraget ska vara som bidrar till att bromsa samarbetet mellan länderna, enligt avhandlingen. Med så olika synsätt mellan länderna, hur ska ett Europafackligt samarbete kunna fungera?

Enligt Kristina Lovén Seldén är förutsättningarna och incitamenten att samverka väldigt olika. I Sverige är fackföreningsrörelsen också unik genom sin styrka och då kan det vara svårt att sätta sig in i hur man har det i Spanien. Generellt gäller att ju starkare fackförening på nationell nivå, desto mindre intresse av samverkan på europeisk nivå, och tvärt om.

– Att fackföreningar är nationellt rotade är ett hinder för samarbete över gränserna. Men i Tyskland, där man tidigare har varit emot statligt satta minimilöner, är man nu för. Det kan förklaras av att facket där har försvagats. Givet den utvecklingen, om fackets kris fördjupas, kan det möjligen på sikt förändra inställningen till statligt reglerade minimilöner även i Sverige, säger Kristina Lovén Seldén.

Bland fackföreningar i Europa finns en oförståelse framför allt mot den svenska hållningen kring minimilöner eftersom miljontals lever fattigt i Europa i dag. Det väcker frågor om facklig solidaritet, säger Kristina Lovén Seldén.

– En sorts grundläggande idé är ju att man ska kunna samarbeta över gränserna. Även Europafackets generalsekreterare har sagt att Sverige kanske måste tänka på ett annat sätt vad gäller lägstalöner. Så som verkligheten ser ut i dag kanske man ska arbeta mer med att höja lägstalönerna, i stället för att fokusera på att höja lönerna generellt. Överlag ligger fokus i dag för många fackföreningar på att försvara sådant man redan har uppnått.

Samarbetssvårigheter är inte något unikt för Europafacket, men det finns en öppenhet att diskutera de här frågorna inom organisationen, enligt Kristina Lovén Seldén. Europafacket vill visa enad front till exempel genom att förorda minimilöner i de länder där statliga minimilöner finns. Det är en kompromiss de nordiska länderna kan leva med eftersom de inte har statligt reglerade minimilöner, berättar hon. Men Europafackets legitimitet är inte given med tanke på att organisationen ska föra arbetstagares talan, samtidigt som den är ganska anonym och allt färre är med i facket, säger Kristina Lovén Seldén.

– Ur ett svenskt perspektiv, om Europafacket skulle driva minimilönefrågan hårdare, kanske man skulle fråga sig vad vi ska ha Europafacket till. Europafacket blir så starkt som medlemmarna gör det. Men man kan också tänka tvärtom. Genom att driva frågan om minimilöner kan Europafacket bli mer relevant. De resonemangen har också förts, att minimilönefrågan är ett sätt att konkretisera idén om ett socialt Europa.

Läs avhandlingen: ”Europafacklig samverkan – Problem och möjligheter

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...