En smidig övergång från skola till jobb är viktigt för att hålla ner arbetslösheten bland de unga. I januari i år var 23 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år i de 28 EU-länderna utan arbete. Allra svårast är det för ungdomar i södra och östra Europa.
Det som borde vara något roligt och spännande för ungdomar, att avsluta sin utbildning och gå in i arbetslivet, har i praktiken blivit något svårt, utdraget och fyllt av osäkerhet. Ungdomar tvingas i stor utsträckning acceptera deltidsjobb och särskilt tillfälliga jobb. Det försenar de unga människornas process i att bli självständiga människor. Det kan i sin tur minska medelhavsländernas redan låga födelsetal.
Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor har studerat europeiska ungdomars förmåga att hitta jobb och bli självständiga efter att studierna är klara.
I dag råder i EU en mycket hög arbetslöshet, till stor del på grund av den långvariga ekonomiska krisen i Europa. I länder som Kroatien, Grekland och Spanien når den över 50 procent. Den stora arbetslösheten bland ungdomar är dyr också. Den beräknas kosta ungefär 162 miljarder euro om året, vilket är ungefär 10 miljoner mer än 2011.
Rapporten Mapping youth transitions in Europe pekar på några faktorer som ökar möjligheterna för ungdomar att få jobb snabbt efter avslutade studier: en fördelaktig demografisk situation, stor efterfrågan på ung arbetskraft, minimilöner eller anställningsskydd, utbildningssystem som förbereder de unga för arbetsmarknaden och även välfärdssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Situationen är svårast i de östra och södra delarna av EU, där ungdomars svårigheter att hitta jobb också leder till att de sent lämnar föräldrahemmen. Allra värst är det för dem som går ut skolan i Polen och Slovakien. Lättast att snabbt hitta jobb har ungdomarna i Österrike, Tyskland och Danmark, till stor del tack vare deras olika lärlingssystem. För Sverige går det sisådär, med en ungdomsarbetslöshet på ungefär EU:s genomsnitt.
Länderna delas in i fyra grupper efter hur det går för ungdomar att växla över från skola till arbetsliv. I exempelvis Tyskland är det en snabb och stabil process, i Storbritannien är processen också snabb, men osäker. I länder som Rumänien och Italien är processen både långsam och besvärlig. Några länder, som till exempel Estland och Sverige hamnar mittemellan.
Två exempel: en genomsnittlig person i Danmark flyttar hemifrån i 20-årsåldern, flyttar ihop med en partner runt 25 och får sitt första barn mellan 30 och 35. För italienare blir allting något försenat. Han eller hon flyttar hemifrån först i 30-årsåldern, flyttar genast ihop med en partner och skaffar barn i 35-årsåldern, om de skaffar några alls, till stor del beroende på svårigheten att hitta ett fast jobb.
År 2013 antog Europeiska unionens råd en ungdomsgaranti som är tänkt att förkorta övergångstiden mellan skola och jobb. Tanken är att alla arbetslösa ungdomar som är yngre än 25 år inom fyra månader ska få ett högkvalitativt erbjudande om arbete, lärlingsutbildning eller praktik.
Sture Henckel
