Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivLärlingssystem ger jobb snabbast

Lärlingssystem ger jobb snabbast

En smidig övergång från skola till jobb är viktigt för att hålla ner arbetslösheten bland de unga. I januari i år var 23 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år i de 28 EU-länderna utan arbete. Allra svårast är det för ungdomar i södra och östra Europa.

Det som borde vara något roligt och spännande för ungdomar, att avsluta sin utbildning och gå in i arbetslivet, har i praktiken blivit något svårt, utdraget och fyllt av osäkerhet. Ungdomar tvingas i stor utsträckning acceptera deltidsjobb och särskilt tillfälliga jobb. Det försenar de unga människornas process i att bli självständiga människor. Det kan i sin tur minska medelhavsländernas redan låga födelsetal.

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor har studerat europeiska ungdomars förmåga att hitta jobb och bli självständiga efter att studierna är klara.

I dag råder i EU en mycket hög arbetslöshet, till stor del på grund av den långvariga ekonomiska krisen i Europa. I länder som Kroatien, Grekland och Spanien når den över 50 procent. Den stora arbetslösheten bland ungdomar är dyr också. Den beräknas kosta ungefär 162 miljarder euro om året, vilket är ungefär 10 miljoner mer än 2011.

Rapporten Mapping youth transitions in Europe pekar på några faktorer som ökar möjligheterna för ungdomar att få jobb snabbt efter avslutade studier: en fördelaktig demografisk situation, stor efterfrågan på ung arbetskraft, minimilöner eller anställningsskydd, utbildningssystem som förbereder de unga för arbetsmarknaden och även välfärdssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Situationen är svårast i de östra och södra delarna av EU, där ungdomars svårigheter att hitta jobb också leder till att de sent lämnar föräldrahemmen. Allra värst är det för dem som går ut skolan i Polen och Slovakien. Lättast att snabbt hitta jobb har ungdomarna i Österrike, Tyskland och Danmark, till stor del tack vare deras olika lärlingssystem. För Sverige går det sisådär, med en ungdomsarbetslöshet på ungefär EU:s genomsnitt.

Länderna delas in i fyra grupper efter hur det går för ungdomar att växla över från skola till arbetsliv. I exempelvis Tyskland är det en snabb och stabil process, i Storbritannien är processen också snabb, men osäker. I länder som Rumänien och Italien är processen både långsam och besvärlig. Några länder, som till exempel Estland och Sverige hamnar mittemellan.

Två exempel: en genomsnittlig person i Danmark flyttar hemifrån i 20-årsåldern, flyttar ihop med en partner runt 25 och får sitt första barn mellan 30 och 35. För italienare blir allting något försenat. Han eller hon flyttar hemifrån först i 30-årsåldern, flyttar genast ihop med en partner och skaffar barn i 35-årsåldern, om de skaffar några alls, till stor del beroende på svårigheten att hitta ett fast jobb.

År 2013 antog Europeiska unionens råd en ungdomsgaranti som är tänkt att förkorta övergångstiden mellan skola och jobb. Tanken är att alla arbetslösa ungdomar som är yngre än 25 år inom fyra månader ska få ett högkvalitativt erbjudande om arbete, lärlingsutbildning eller praktik.

Sture Henckel

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.