Materialforskning, mammografi och så ABB igen!
I fokus för årets nomineringar till Sveriges finaste ingenjörspris – Polhemspriset – står som sig bör innovationer med tillämpning på samhällsnivå.
Nu stiger spänningen inför avslöjandet om vem som ska få årets Polhemspris den 18 november.
Materialforskning, mammografi och så ABB igen! Nu stiger spänningen inför avslöjandet om vem som ska få årets Polhemspris den 18 november.
En kvarts miljon kronor och en guldmedalj med den svenske mekanikens faders porträtt kommer att delas ut till den av årets nominerade som juryns val faller på. Och det är ingen lätt uppgift, för i vanlig ordning är det betydelsefulla innovationer som ligger på bordet. Lågstrålande mammografisystem, kontroll-och skyddssystem för HVDC och den ultrabriljanta synkrotronljusringen.
Mats Danielsson, professor vid KTH i medicinsk bildfysik, ligger bakom innovationen högeffektiv, lågstrålande mammografi. Mammografi är världens vanligaste röntgenundersökning näst efter tandröntgen. Men samtidigt som tidigt upptäckt av tumörer kan rädda liv innebär även själva undersökningen en risk genom att kroppen utsätts för röntgenstrålning. Bröstkörtelvävnaden är mycket strålningskänslig. Mats Danielssons forskargrupps innovation Microdose Mammography används nu inom sjukvården samtidigt som gruppen arbetar vidare för att skapa fler röntgenlösningar tillgängliga för vården. Läs en intervju med Mats Danielsson här.
ABB och företagets arbete med kraftöverföring har flera gånger funnits med på listan över nominerade till Polhemspriset. I år är det civilingenjör Hans Björklund, Corporate Executive Engineer, som är nominerad för sina kontroll- och skyddssystem till så kallade smarta elnät. För utvecklingen av dessa system har de lösningar som tagits fram under Hans Björklunds ledarskap varit helt avgörande. På kraftöverföringsnivå representerar FACTS (Flexible AC Transmission Systems) och HVDC (High Voltage Direct Current) dagens bästa teknik för byggande av smarta elnät. Konventionella styr- och reglersystem för dessa mycket snabba system har ofta varit för långsamma.
Hans Björklund arbetade under 70 och 80-talen med att utveckla och ta i drift kontroll- och skyddsanläggningar för HVDC. Han insåg vilken prestandahöjning man skulle kunna få genom att använda mikrodatorteknik. Björklund tänka sig in i vad den dramatiska utvecklingen i datorkapacitet skulle kunna innebära för HVDC och FACTS-system. Hans vision omvandlades till en praktisk handlingsplan för att bygga ett helt nytt system för kontroll och skydd för HVDC och FACTS – anläggningar.
Läs en intervju med Hans Björklund här.
Den tredje nominerade är Mikael Eriksson, mannen bakom Max Lab i Lund, som genom att använda multifunktionella magneter har designat den ultrabriljanta synkrotronljusringen som kommer att förändra det sätt som nästa generations synkrotronljuskällor konstrueras på.
En synkrotronljusanläggning kan sägas fungera som ett supermikroskop när det ljuset riktas mot något. Med ”mikroskopets” hjälp kan material studeras, processer kartläggas, nya mediciner designas.
I en synkrotronljusanläggning finns en cirkelformad magnetring (accelerator) där elektroner accelereras upp till nära ljusets hastighet. När dessa elektroner avböjs sänder de ut röntgenljus (synkrotronljus). Detta är det mest intensiva röntgenljus man kan framställa.
Briljans är ett mått på intensiteten i strålningen. Ju fler ljusknippen (fotoner) i strålen, desto högre briljans. Hög briljans gör att provet blir belyst på en liten och mycket skarp fläck. Den höga briljansen i MAX IV uppnås genom ett helt nytt sätt att arbeta med magneterna som styr och böjer av elektronerna i deras bana. The ”ultimate storage ring” använder fler men mindre och speciella magneter för att skapa röntgenstrålning.
(Läs Sture Henckels porträtt av Mikael Eriksson i Ingenjören 4 2012 och läs en nygjord intervju med Eriksson här)
Vem som slutligen tilldelas Polhemsmedaljen 2014 offentliggörs den 18 november.
Jenny Grensman
