Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivForskare på Chalmers får tryggare lön

Forskare på Chalmers får tryggare lön

Forskarna på Chalmers ska bli modigare med betydligt större andel fast finansiering. Men högskolan fortsätter också att tilldela resurser efter prestation.

Chalmers tekniska högskola ska öka lönefinansieringen till forskare och lärare på högskolan. I framtiden ska alla tillsvidareanställda fakultetsmedlemmar få minst 75 procent av sin lön från högskolan. I och med det nya systemet för att finansiera tjänster ska alla inom fakulteten både undervisa och forska. Chalmers prorektor Mats Viberg säger att ett beslut ska fattas den 10 november.

Mats Viberg, prorektor på Chalmers. Foto Jan-Olof Yxell

Varför gör ni den här omställningen?
– I dag har vi en fördelningsmodell som innehåller mycket prestation och lite basfinansiering. Det leder till att vi blir duktiga på det vi mäter, som doktorandproduktion och att ta in externa pengar – och på grundutbildning, där vi får pengar efter hur många som blir godkända per kurs. Men vi har låg basfinansiering och vi ser att vi tenderar att bli väldigt många i fakulteten och att vi då blir väldigt dåligt finansierade. Chalmers har god ekonomi, men vi växer på externa, osäkra pengar, och vi vill inte växa så, genom att anställa professorer på lösa pengar. Det blir en dålig trygghet för forskarna.

Finns det ett samband med den så kallade excellensutredningen som sade att svenska forskare är för trygghetssökande i sin forskning?
– Det kanske inte är så enkelt, men det är en del i motivationen. Med högre grad av basfinansiering tror vi att forskare kan bli mer risktagande. Men det gäller inte bara forskning. Det handlar också om att grundutbildningsmedel ska ingå i basfinansieringen. På så vis får vi ett mer balanserat Chalmers. Vi får fler lärare som har forskning och fler forskare som har undervisning. Studenterna ser kanske inte alltid de bästa forskarna i dag.

Hur ska det fungera?
– Om vi garanterar 75 procent av lönen så måste alla i fakulteten både undervisa och forska, kanske alla inte lika mycket och kanske inte hela tiden, men både forskning och undervisning ska ingå. Och även nyttiggörande som till exempel kontakt med näringsliv och att skriva populärvetenskapliga artiklar, alltså samverkan med samhället i större mening.

Vilka omfattas?
– De som vi kallar fakulteten, det vill säga professorer och lektorer. Alla tillsvidareanställda forskare och lärare. Även adjunkter och tekniklektorer. Sammantaget är det över 500 personer.

Hur stor del av forskarnas lön i dag är basfinansierad?
– Det är lite gummiband, men det ligger någonstans i storleksordningen 10 procent.

Varifrån ska då pengarna till de 75 procenten komma?
– Det blir interna omfördelningar. Den här reformen tar 6 år att genomföra. Vi börjar 2016 och håller på till 2022. De pengar som vi får för undervisning från departementet, drygt 800 miljoner kronor och ungefär lika mycket för forskning, kommer vi att omfördela. Mer pengar kommer att gå ut som lön till forskare och lärare än i dag, och mindre kommer att fördelas på prestation och strategiska satsningar. Och den del som går ut kommer att baseras på andra nycklar. Det kommer att gå mer på antal huvuden och mindre på prestation.

Varför blir det just 75 procent?
– Det är väl en kompromiss. Vi vill ha kvar en viss flexibilitet och incitament, saker som gör att man drar in pengar. Man förväntas även i fortsättningen dra in pengar.

Vad tycker forskarna som berörs av förändringen?
– Vi har jobbat mycket med det här, i två och ett halvt år. Vi har haft remisser och nu har vi till slut en föreslagen modell. I grunden har det varit ett positivt gensvar för ökad basfinansiering.

– Men det finns en hel del oro för oönskade effekter också. Det ena är hur vi ska hantera basfinansieringen i grundutbildningen. I dag får du pengar när du håller en kurs. Med det nya systemet får lärarna pengar för att delta i utbildningen, men inte full frihet i vad de får göra. De där systemen måste fungera ihop. Det andra är hur man hanterar utrymme för nya tjänster. Om vi får pengar för en ny professur, vilken institution ska då den tjänsten hamna på? Det måste vi hantera utan att det blir för mycket slitningar mellan institutionerna.

Vilka andra förändringar kan du se?
– Det finns en annan komponent i det här: försörjningen av nya forskarassistenter. De har en tidsbegränsad meriteringstjänst på fyra år hos oss och de har lite otydliga villkor. Vi vill ha färre forskarassistenter, men med bättre villkor. Det är en reform som KTH har hunnit längre med. Det har sina biträdande lektorat med en prövningsrätt till fast tjänst efter fyra år.

Varför vill ni ändra forskarassistenternas situation?
– Om vi kan erbjuda bättre villkor så kan vi få större attraktionskraft, och kanske ännu bättre forskare.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.
Scania Lisa Lorentzon

Högre löneökningar än märket på Scania

2
Akademikerna på Scania får 4,9 procents löneökning i år, högre än märket på 3,9 procent. Dessutom ska goda prestationer ge extra lyft.
Arbetslösheten för ingenjörer 2020-2023

Rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer – och små ändringar inom bygg

0
Ekonomin skakar. Men det märks inte på arbetslösheten för ingenjörer. Och i byggsektorn, där vissa delar har det tufft, är förändringarna ändå små.
Lina Wennberg

Varslet kastade om tillvaron för fackordföranden

0
Hon hade laddat för årets löneförhandlingar. Men när Volvo Cars gick ut med ett varsel om neddragningar förändrades situationen helt för Lina Wennberg, ordförande för Akademikerklubben på Volvo Cars i Olofström.

Tänk på det här om du låter banken förvalta din pension

0
Höga boräntor gör att banker lockar med rabatt om du flyttar din tjänstepension till deras pensionsbolag. Men den rabatten kan bli en riktigt dyr affär på lång sikt.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.