Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtAvtalsrörelsenLönebildningen kräver översyn

Lönebildningen kräver översyn

Den svenska modellen för lönebildning fungerar och har levererat reallöneökningar sedan slutet av 90-talet. Men det finns problem som hotar att spräcka den om parterna inte ser upp.

– Vad gör de fackliga organisationerna, vad gör arbetsgivarna för att hjälp till och lösa läget, undrade Allan Larsson före detta socialdemokratisk minister bland annat, när han som en av inledningstalarna på Medlingsinstitutets årliga konferens om lönebildning gav en historisk exposé över svensk lönebildnings utveckling under de senaste 50 åren.

– I början av 90-talet hade vi ingen arbetslöshet och åtta procents inflation, i dag har vi åtta procents arbetslöshet och ingen inflation. Regeringen har svårt att få igenom sin budget och Riksbanken vet inte vad den ska göra. Nollränta är inte en politik, det är en signal om att något annat måste till. Vad säger arbetsmarknadens parter? På samma sätt som ni gick ut och tog ansvar för att det blev ett industriavtal för 25 år sedan bör ni i dag ta ansvar för svensk ekonomi.

Arbetsmarknadens parter som under dagen satt i olika paneler konstaterade att lönebildningsmodellen med avtal och utan större statlig inblandning fungerar bra. Industriavtalet hade lyckats med det som var meningen – att leverera reallöneökningar, att avpolitisera lönebildningen och säkra konkurrenskraften. Samtidigt varnade flera för att det finns problem – att modellen måste ses över och anpassas. Sifferlösa avtal, globaliseringen och stora löneskillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden var några bekymmer som deltagarna, bland andra Göran Arrius, Saco, såg.

– Skillnaden mellan högavlönade privatanställda killar och lågavlönade offentliganställda tjejer är något jag tror att vi måste fundera runt. Lönebildning-smodellen har tjänat oss mycket väl men det är mycket i omvärlden som har förändrats och vi behöver tänka till för att se till att den fortsätter att fungera. Inom Saco har vi många gruppen som inte alls får den löneutveckling som en lång akademisk utbildning förtjänar.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, instämde och sa att det inom LO finns stora grupper med medlemmar som är mycket missnöjda med sin löneutveckling.

De sifferlösa avtalens utbredning menade både Jan-Peter Duker, före detta chef för Almega, LO:s Torbjörn Johansson och TCO:s Eva Nordmark att man bör se upp med. De såg i processavtalen en önskan att komma förbi märket, den konkurrensutsatta exportindustrins normerande roll och menade att den enda anledningen till att vissa avtal är utan siffra är att man vill försöka få ut mer än märket. Carola Lemne, ordförande i Svenskt Näringsliv, höll inte med.

– Alla avtal kan missbrukas oavsett konstruktion. I dag är Sverige i många avseenden mer beroende av efterfrågan i Tyskland än den i Sverige och det behöver vi inse. Att alla accepterar att exportindustrins konkurrenskraft är grunden för vår välfärd är mycket viktigt. Men hur det påverkar lönebildningen beror inte på avtalskonstruktionerna utan på vilken uppslutning vi lyckas skapa runt modellen.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.