Att ta hem datorn och jobba någon timme på kvällen kanske inte känns stressigt. Många upplever till och med att de mår bättre av att jobba i lugn och ro och kunna förbereda sig inför morgondagens möten. Men nu visar forskning att det gränslösa arbetet kan påverka hälsan.
Att ta hem datorn och jobba någon timme på kvällen kanske inte känns stressigt. Många upplever till och med att de mår bättre av att jobba i lugn och ro och kunna förbereda sig inför morgondagens möten. Men nu visar forskning att det gränslösa arbetet kan påverka hälsan.
Under det senaste årtiondet har arbetslivet förändrats för många tjänstemän. Allt fler har arbetsuppgifter som handlar om problemlösning utan en tydlig arbetsbeskrivning och utan fasta arbetstider. Många förväntas vara tillgängliga på telefon och läsa mejl även på kvällar och helger. En viktig fråga är hur vi mår när gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Nu kommer det studier som visar att det gränslösa arbetet kan göra oss sjuka.
En nyligen genomförd tysk undersökning med 57 000 EU-medborgare visar att det finns ett tydligt samband mellan arbete utanför normal arbetstid och insomningssvårigheter, huvudvärk, magproblem och ångest. Ungefär hälften av samtliga som ingick i studien hade det senaste året arbetat utanför normala arbetstider eller blivit kontaktad av sin arbetsgivare på fritiden och i denna grupp, de som jobbade gränslöst, fanns ett tydligt samband med minst ett av ovanstående hälsoproblem. Resultaten visade att även en liten mängd arbete utöver avtalad arbetstid kan öka risken för arbetsrelaterad ohälsa.
Studier som har gjorts i Sverige visar liknande resultat. Christin Mellner vid den psykologiska institutionen på Stockholms universitet har forskat kring det gränslösa arbetet. 2013 kom studien Balansakt som byggde på enkätsvar från omkring 3 800 personer i branscher med gränslöst arbete.
Christin Mellner. Foto: Stefan Söderström.
– Närmare 80 procent svarade att de vill ha skarpare gränser mellan arbete och fritid. De vill ha flexibiliteten, möjligheten att kunna hämta på dagis och jobba hemifrån, men när arbetsbelastningen och kraven på tillgänglighet blir för stor blir flexibiliteten också ett problem, säger Christin Mellner.
Flexibelt arbete kräver förmågan att kunna avgränsa, inte överarbeta, effektivisera arbetet och inte minst att kunna säga nej.
– De som mår bäst av att arbeta på det här sättet är de som har både höga krav på sig och hög kontroll, men någonstans går gränsen för när den höga egna kontrollen blir ett oöverstigligt krav. Man måste ha resurserna för att kunna genomföra arbetet och det är en svår balansgång för många.
Allt fler tjänstemän har i dag ett gränslöst arbete och det är i dessa branscher, bland annat IT och telekom, som Sverige har sin konkurrenskraft. Men konkurrensen leder till att anställda pressas allt hårdare.
– Allt fler hinner inte med det man ska göra på betalt arbetstid och tekniken med bärbara datorer och smarta telefoner har gjort det möjligt att jobba när som helst och var som helst. Det här har förskjutit normen för vad en heltidsanställd förväntas klara av. Jag har träffat anställda som har gått ner till deltid för att kunna jobba heltid. Alltså heltid men inte övertid, säger Christin Mellner.
Forskningsstudien Balansakt innehöll också frågor om kraven på att vara tillgänglig utanför arbetstid och svaren visar att många har ett sådant krav. Christin Mellner ser att många som har förhandlat bort rätten till övertid upplever ett krav på att ständigt vara tillgänglig. Det ingår på något vis i jobbet
– De smarta telefonerna finns tillgängliga hela tiden. Man läser och svarar på jobbmejl i tunnelbanan, i reklampauserna framför tv:n på kvällen och det sista man gör innan telefonens alarm ställs in på väckning bredvid sängen. Det här leder till att tankarna på jobbet inte stängs av och det kan ge till sömnproblem, sämre återhämtning och ett försvagat immunförsvar, säger hon.
Det gränslösa arbetet ställer också stora krav på cheferna som har en viktig roll för att hjälpa medarbetarna att sätta gränser. Samtidigt har cheferna ofta själva en orimlig arbetssituation och jobbar mest av alla.
Christin Mellner vill att Sverige börjar ta frågan om gränslöst arbete på lika stort allvar som flera andra länder har börjat göra. Hon är nyss hemkommen från en arbetsresa till Brasilien och där pågår just nu flera ärenden i domstol. Chefer kan inte begära att anställda ska vara tillgängliga dygnet runt. I Tyskland är det förbjudet att kontakta anställda under semestern och flera storföretag, bland andra Volkswagen och BMW, har tecknat lokala avtal som begränsar möjligheten att kontakta anställda efter arbetstid.
Ett principbeslut som fattades i Frankrike i våras innebär att hundratusentals anställda inom teknik- och konsultbranschen ska ha rätt att ha sina telefoner avstängda efter klockan 18.
– Gränslöst arbete är inget hot, det är en möjlighet men just nu lever vi i en brytningstid. Utvecklingen på det här området sker snabbare än någonsin i mänsklighetens historia. Det finns lösningar som förhindrar att vi jobbar så att vi blir sjuka men måste vi tänka på ett helt nytt sätt. Men det är viktigt för det är i de här branscherna som vår konkurrenskraft och framtid finns, säger Christin Mellner.
Karin Virgin
