Norge hade 2013 världens högsta arbetskraftskostnad inom industrin visar en tysk studie. På femte plats i listan över högst arbetskraftskostnad återfinns Sverige.
Norge ligger med sina 56,46 Euro per timme rejält före tvåan Schweiz på 48,95 och Belgien, Sverige och Danmark på 41-42 Euro. Sedan följer forna Västtyskland med 38,77 och Tyskland (hela) på 36,77. Rapporten är gjord av tyska industriarbetsgivare och trycker på hur dyr arbetskraften är i Tyskland jämfört med i exempelvis Storbritannien, USA och Japan och att det är en konkurrensnackdel.
Jo det är det väl om det är väldigt enkla arbeten som ska utföras. Arbeten som inte kräver någon utbildning eller tyst kunskap, insamlad under åratal av jobb. Men när man konstaterar att Tyskland har en konkurrensnackdel mot Japan så är det något som gnisslar. Konkurrensnackdelen blir ännu större om man ser det land som hamnar längst ner på listan över arbetskraftskostnader – Filippinerna.
Jag läser den här rapporten samtidigt som ett pressmeddelande om att Tysk arbetslöshet är lägre nu än på många år tickar in i datorn. Hur är det möjligt när man har så höga arbetskraftskostnader? Och japansk ekonomi är ju inte känd för att gå som tåget eller…?
Bara kostnader säger egentligen inte så mycket om hur det står till. Vad du använder arbetskraften till, kompetens, export – utan andra parametrarna blir uppgiften om kostnaderna ganska ointressant. Och inom EU har diskussionen om tysk ekonomi varit litet av den motsatta på senare år när andra medlemsländer har anklagat Tyskland för att hålla tillbaka sina lönekostnader och på så vis snedvrida konkurrensen.
Och Sverige då? Ja – vi måste fortsätta att vara innovativa och ha ett högt kunskaps- och förädlingsvärde i det vi gör. Och, som någon av de förtroendevalda på fullmäktige så vist sa, ”värna det svenska sättet att arbeta som ger utrymme för egna idéer, ansvar och arbetsglädje som historiskt sett har gjort svenska företag så starka”. För vi har ju enligt rapporten ännu dyrare arbetskraft än Tyskarna. Om det nu bara är det man mäter.
Senaste nytt
-
Så varierar könsfördelningen mellan ingenjörsprogrammen bland nya studenter i höst
5–78,5 procent. Så varierar könsfördelningen på ingenjörsprogrammen, bland dem som börjat plugga i höst. För Felix var det en överraskning att vara i minoritet, men för Tala var det väntat. Här är andelen kvinnor på 159 ingenjörsutbildningar. -
Ta-da, en svensk ingenjörskanon
Nu när listan med svensk kulturkanon presenterats och debatterats. Ska vi nu värka fram en svensk ingenjörskanon? Här är 32 förslag på vad som kanske borde vara med. -
Överkvalificerad för jobbet? Det kan påverka din lön
Många ingenjörer sitter kvar i roller de vuxit ur trots att jobbet varken matchar kompetensen eller lönen. Vad händer när man är överkvalificerad men inte får utrymme att växa? -
Tillbaka efter föräldraledighet? Ny dom klargör dina rättigheter
Arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet, men vad gäller när man kommer tillbaka efter en föräldraledighet? Det har Arbetsdomstolen tittat närmare på i en aktuell dom. -
Ingenjörens svampkompass ger stöd till nybörjarplockaren
Nyfikenhet och viljan att lösa ett problem. Det menar Kevin Löfmark är länken mellan ingenjörsjobbet och den svampkompass för nybörjare som han utvecklat på fritiden.
Ta-da, en svensk ingenjörskanon
Nu när listan med svensk kulturkanon presenterats och debatterats. Ska vi nu värka fram en svensk ingenjörskanon? Här är 32 förslag på vad som kanske borde vara med.
