Norge hade 2013 världens högsta arbetskraftskostnad inom industrin visar en tysk studie. På femte plats i listan över högst arbetskraftskostnad återfinns Sverige.
Norge ligger med sina 56,46 Euro per timme rejält före tvåan Schweiz på 48,95 och Belgien, Sverige och Danmark på 41-42 Euro. Sedan följer forna Västtyskland med 38,77 och Tyskland (hela) på 36,77. Rapporten är gjord av tyska industriarbetsgivare och trycker på hur dyr arbetskraften är i Tyskland jämfört med i exempelvis Storbritannien, USA och Japan och att det är en konkurrensnackdel.
Jo det är det väl om det är väldigt enkla arbeten som ska utföras. Arbeten som inte kräver någon utbildning eller tyst kunskap, insamlad under åratal av jobb. Men när man konstaterar att Tyskland har en konkurrensnackdel mot Japan så är det något som gnisslar. Konkurrensnackdelen blir ännu större om man ser det land som hamnar längst ner på listan över arbetskraftskostnader – Filippinerna.
Jag läser den här rapporten samtidigt som ett pressmeddelande om att Tysk arbetslöshet är lägre nu än på många år tickar in i datorn. Hur är det möjligt när man har så höga arbetskraftskostnader? Och japansk ekonomi är ju inte känd för att gå som tåget eller…?
Bara kostnader säger egentligen inte så mycket om hur det står till. Vad du använder arbetskraften till, kompetens, export – utan andra parametrarna blir uppgiften om kostnaderna ganska ointressant. Och inom EU har diskussionen om tysk ekonomi varit litet av den motsatta på senare år när andra medlemsländer har anklagat Tyskland för att hålla tillbaka sina lönekostnader och på så vis snedvrida konkurrensen.
Och Sverige då? Ja – vi måste fortsätta att vara innovativa och ha ett högt kunskaps- och förädlingsvärde i det vi gör. Och, som någon av de förtroendevalda på fullmäktige så vist sa, ”värna det svenska sättet att arbeta som ger utrymme för egna idéer, ansvar och arbetsglädje som historiskt sett har gjort svenska företag så starka”. För vi har ju enligt rapporten ännu dyrare arbetskraft än Tyskarna. Om det nu bara är det man mäter.
Senaste nytt
-
Internationell studie: Här är ingenjörsutbildningarnas största utmaningar
Tidspress, låg status för undervisning och målkonflikter är återkommande hinder för Europas ingenjörsutbildningar. Det visar en studie där forskare från bland annat Chalmers deltagit. Men studien visar också att de svenska lärarna sticker ut när det gäller användandet av pedagogiska metoder. -
Fack och arbetsgivare: Utvisningarna leder till ”brain drain”
”Arbetskraftsinvandrare ska inte tvingas välja mellan att splittras från sina barn eller att lämna landet”, skriver Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen i en debattartikel om tonårsutvisningarna. -
Tonårsutvisningar slår mot ingenjörer – ”Kan inte vara avsikten”
Nu utvisas barn till arbetskraftsinvandrade ingenjörer. På Ericsson finns ingenjörer som fått skicka sina 18-åringar till ett annat EU-land och bara kan ta hit dem på sommaren, på turistvisum. -
Försvarsindustrin i Västsverige exploderar – rekryterar hundratals ingenjörer
Försvarsföretagen i Sverige slår nya rekord och i Västsverige har antalet företag mer än fördubblats på några få år. Branschen behöver rekrytera många nya ingenjörer – och plockar dem bland annat från fordonsindustrin. -
Färre möten – en nyckel när företag kortade arbetstiden
Kortare möten och mer struktur på jobbet. Det är två av nycklarna till ett mer hållbart arbetsliv, tycker en av de ingenjörer som deltagit i en pilotstudie om arbetstidsförkortning. Resultaten är klart positiva.
Pensionär – men fortfarande ingenjör i själ och hjärta
Sven Bengtsson är en av drygt 13 000 ingenjörer som valt att stanna kvar som medlem även efter pensionen. Därför vill han vara kvar i facket, trots att han lämnat yrkeslivet bakom sig.
