Norge hade 2013 världens högsta arbetskraftskostnad inom industrin visar en tysk studie. På femte plats i listan över högst arbetskraftskostnad återfinns Sverige.
Norge ligger med sina 56,46 Euro per timme rejält före tvåan Schweiz på 48,95 och Belgien, Sverige och Danmark på 41-42 Euro. Sedan följer forna Västtyskland med 38,77 och Tyskland (hela) på 36,77. Rapporten är gjord av tyska industriarbetsgivare och trycker på hur dyr arbetskraften är i Tyskland jämfört med i exempelvis Storbritannien, USA och Japan och att det är en konkurrensnackdel.
Jo det är det väl om det är väldigt enkla arbeten som ska utföras. Arbeten som inte kräver någon utbildning eller tyst kunskap, insamlad under åratal av jobb. Men när man konstaterar att Tyskland har en konkurrensnackdel mot Japan så är det något som gnisslar. Konkurrensnackdelen blir ännu större om man ser det land som hamnar längst ner på listan över arbetskraftskostnader – Filippinerna.
Jag läser den här rapporten samtidigt som ett pressmeddelande om att Tysk arbetslöshet är lägre nu än på många år tickar in i datorn. Hur är det möjligt när man har så höga arbetskraftskostnader? Och japansk ekonomi är ju inte känd för att gå som tåget eller…?
Bara kostnader säger egentligen inte så mycket om hur det står till. Vad du använder arbetskraften till, kompetens, export – utan andra parametrarna blir uppgiften om kostnaderna ganska ointressant. Och inom EU har diskussionen om tysk ekonomi varit litet av den motsatta på senare år när andra medlemsländer har anklagat Tyskland för att hålla tillbaka sina lönekostnader och på så vis snedvrida konkurrensen.
Och Sverige då? Ja – vi måste fortsätta att vara innovativa och ha ett högt kunskaps- och förädlingsvärde i det vi gör. Och, som någon av de förtroendevalda på fullmäktige så vist sa, ”värna det svenska sättet att arbeta som ger utrymme för egna idéer, ansvar och arbetsglädje som historiskt sett har gjort svenska företag så starka”. För vi har ju enligt rapporten ännu dyrare arbetskraft än Tyskarna. Om det nu bara är det man mäter.
Senaste nytt
-
Så mycket tjänar 41 facktoppar
158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort. -
”Åren med avtal kring två procent är förbi”
Ingenjörslönerna ökade rejält under 2023 och om 11 månader är det dags för en ny avtalsrörelse. Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer tror att förhandlingsläget kan bli gynnsamt. -
Vad är poängen med ett kollektivavtal?
Spelar det någon roll om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte? Tjänar jag något på det, rent ekonomiskt? Jennifer Nilsson Fridell reder ut de vanligaste frågorna kring kollektivavtal. -
Ingenjörsstudentens uppfinning lurar vägglössen
Problemet när man sanerar vägglöss är att om inte en människa sover i rummet så håller sig vägglössen kvar i sina gömslen. Ingenjörsstudenten Maja Åstrand har kommit på en lösning som snart kan vara på väg ut i världen. -
Så påverkar Nato ingenjörer på försvarsmyndigheterna
Hur påverkar Sveriges Natomedlemskap ingenjörer som jobbar inom försvarsmyndigheterna? Vi frågade Försvarsmakten, FMV och FOI.
Så mycket tjänar 41 facktoppar
158 843 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan den fackordförande som tjänade mest och minst förra året. Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand hamnar långt ner på lönelistan i en kartläggning som Altinget har gjort.