Bättre jobbchans med utlåtande

Utrikes utbildade akademiker som har fått ett utlåtande över sin utbildning kommer snabbare i arbete än de som saknar ett utlåtande och har också i högre utsträckning jobb som kräver en eftergymnasial utbildning.

Utrikes utbildade akademiker som har fått ett utlåtande över sin utbildning kommer snabbare i arbete än de som saknar ett utlåtande och har också i högre utsträckning jobb som kräver en eftergymnasial utbildning.

Universitets- och högskolerådet, UHR; har i en rapport analyserat och utvärderat både användningen och effekten av utlåtanden över utländsk högskoleutbildning, ett dokument där den utländska utbildningen jämförs med svensk examen. UHR, som är den myndighet som bedömer utländska högskoleutbildningar och gör utlåtandena, har tittat särskilt på om detta dokument underlättar ett inträde på arbetsmarknaden för utrikes utbildade akademiker. Slutsatsen är att den som har fått ett utlåtande har större chanser inte bara att komma snabbare i arbete, utan också att de får jobb med högre utbildningskrav jämfört med den som saknar ett utlåtande. De som har ett utlåtande arbetar oftare med något som kräver en eftergymnasial utbildning.

Enligt rapporten arbetade 59 procent av de 12 500 personer som hade ett utlåtande efter ett år, att jämföra med 54 procent av dem som ingick i kontrollgruppen, där utlåtande saknades (också av 12 500 personer). Efter tre år var siffran 68 procent, av 6 500 personer, för dem med ett utlåtande och 61 procent, av lika många, av dem utan.

Arbetsgivare som svarat på frågor till rapporten tycker att det är en trygghet att den utländska utbildningen är erkänd av en svensk myndighet och utlåtandet tydliggör utbildningens nivå och innehåll. Det största hindret för att utländska akademiker ska få jobb är bristande kunskaper i svenska, enligt arbetsgivarna.

UHR anser att det behövs en rad förbättringar för att personer med en utländsk högskoleutbildning ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om utlåtanden, utan också om till exempel undervisning i svenska, att ”inrikta åtgärder på insatser som tydligare kopplar ihop personer som har utländsk högskoleutbildning med arbetsmarknaden och potentiella arbetsgivare genom exempelvis praktik och jobbmatchning” samt att ”Överväga att ge ett antal lärosäten permanent uppdrag att bedriva kompletterande utbildning för utländska akademiker, där varje lärosäte har sin yrkesområdesfördjupning”.

Studien har gjorts i tre delar, först en registerstudie av de 12 500 utländska akademiker som fick ett utlåtande 2007–2011, där rådet har tittat på deras utfall på arbetsmarknaden. Den andra delstudien är en enkätstudie, där 5 000 personer som fått ett utlåtande svarade på frågor om bland annat utlåtandets upplevda effekt. Den tredje och sista delstudien var en enkätstudie med 2 100 svenska arbetsgivare som fått svara på frågor om utlåtandet och om det fyller någon funktion när de rekryterar.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
Fler artiklar