Från i dag, fredag, till söndag går Global Game Jam av stapeln. Där kan du se hur man gör datorspel och låta barnen prova att göra egna. På Tekniska museet som är värd för evenemanget tycker man att det är viktigt att allmänheten stiftar bekantskap med programmering.
På fredag den 23 januari startar Global Game Jam. Då samlas datorspelsentusiaster på Tekniska Museet för att på 48 timmar skapa helt nya datorspel. Egentligen samlas tusentals datorspelsmakare runtom i världen på ett otal platser. Bara i Sverige sammanstrålar man på flera platser, från Malmö till Umeå. Men största evenemanget i Sverige är i Stockholm. Den som kommer på besök på Tekniska museet får också chansen att tjuvkika på hur spelen fungerar när de är halvfärdiga.
Inger Ekman som är datorspelsforskare är också med och arrangerar hacket. Hon poängterar att det görs kort och brädspel också under evenemanget också, även om datorspelen dominerar.
– De flesta som kommer är förstås unga vuxna, säger hon. Studenter, gymnasieelever, men några proffs också. Vi har ett 60-tal anmälda nu, men det kan komma några till.
Deltagarna får möjlighet att bilda olika lag, även om Calle Ros-Pehrson, pressansvarig på Tekniska Museet, poängterar att det inte är en tävling.
– Det finns ett hemligt tema. Det offentliggörs vid 17-18-tiden på fredagskvällen, säger han. Och då rusar alla till sina datorer och börjar.
Det är inte bara programmerare som kommer. Enligt Inger Ekman är deltagarna ganska jämnt fördelade över tre kategorier: designers, det vill säga sådana som skriver, planerar och producerar spelen; programmerare som skriver programmen och sådana som är mest intresserade av grafik och ljud.
– Men ofta är de mångkunniga, säger Inger Ekman. Den typiska datorspelfirman i Sverige har bara 2-4 personer och då måste man kunna lite av varje.
Inger Ekman brukar själv vara med. Hon räknar sig till dem som programmerar och fixar med ljuddesign, men i år deltar hon inte eftersom hon är med och arrangerar.
På lördag vid 12-tiden tar alla paus och går ur rummet där de sitter och jobbar med programmen. Då får allmänheten provspela de halvfärdiga spelen. Då kan de förstås innehålla lite buggar och så vidare. Men på söndag är de färdiga. Då läggs de ut på hemsidan.
– Spelen är snabbt gjorda förstås, men ofta blir de ganska coola, en del får viral spridning, säger Calle Ros-Pehrson som exemplifierar med Goat Simulator från förra årets hackathon, ett lite halvtokigt spel med en get som springer omkring.
Hur fungerar det med barn att komma och se?
– Om man inte kan programmera alls, men tycker man att det verkar kul, så kan man gå med i barnhacket. Det är en snabbkurs i programmering. Barnen kan ha med sig en förälder eller komma själva. Tekniska museet har pedagoger som berättar hur man gör. Man tar med sig sin egen dator. Anmäler sig gör man på tekniskamuseet.com. Vi har två kurstillfällen varje lördag.
– För barn som har lärt sig läsa blir det här med att lära sig att programmera bara som att knäcka en till kod, precis som de tidigare knäckte läskoden. Det är viktigt att vi känner att vi kan kontrollera tekniken och lösa framtidens problem, att vi inte är rädda för tekniken bara för att den ser så fint förpackad ut. Den digitala kunskapen behövs alltmer i samhället, oavsett om du odlar havre, jobbar med skogsbruk eller tung industri.
Varför har ni de här evenemangen?
– För oss på Tekniska museet handlar det om att lyfta det här med programmering, säger Calle Ros-Pehrson. Det är lätt att tro med våra fina Iphones och så vidare att tekniken fungerar lite ”automagiskt”. Men så är det förstås inte. Vi har makten över tekniken, och vi vill visa att det är kul när man fattar och man fattar ganska snabbt om man vågar.
Sture Henckel
