De senaste åren har lärosätenas intäkter till forskning ökat. Det har inneburit att fler doktorander också får sin lön från det egna lärosätet. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ.
De senaste åren har lärosätenas intäkter till forskning ökat. Det har inneburit att fler doktorander också får sin lön från det egna lärosätet. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ.
Sedan början av 2000-talet har andelen forskare som får en doktorandanställning ökat. På motsvarande sätt har andelen som får den mer osäkra löneformen utbildningsbidrag minskat.
tryggare doktorander
Universitetskanslerämbetet följer hur stor andel av doktoranderna som får sin försörjning direkt från lärosätet.
Generellt pekar utvecklingen mot att doktoranderna får det bättre. Enligt UKÄ är den ökande andelen doktorandtjänster sannolikt ett resultat av regeringens och lärosätenas egna ambitioner att förbättra villkoren för doktoranderna.
Antalet nya doktorander har varierat under åren, delvis beroende på att finansieringen från stiftelser som Stiftelsen för strategisk forskning har gått upp och ned.
Andelen doktorander som får finansiering från det egna lärosätet varierar också ganska stort mellan lärosätena. Chalmers ligger på 85 procent lärosätesfinansierade doktorander, Stockholms universitet på 83 procent och Luleå tekniska universitet på 82 procent.
På Örebro universitet, Mälardalens högskola och Malmö högskola är det betydligt färre som får sin lön från det egna lärosätet. De ligger alla på under 60 procent.
År 2013 minskade antalet nya doktorander. En delförklaring kan enligt UKÄ vara studieavgiftsreformen som gjorde att utländska högskolestudenter måste betala för att studera på svenska universitet, vilket också lett till färre utländska doktorander.
Lärosätenas intäkter för forskning och forskarutbildning uppgick 2013 till nästan 36 miljarder kronor, en ökning med över 23 procent sedan 2008. Dock var ökningen mellan 2012 och 2013 liten.
Staten är den största finansiären av forskningen vid universitet och högskolor. De direkta statsanslagen till forskning och forskarutbildning var 16,2 miljarder, alltså drygt hälften av den totala finansieringen.
Sture Henckel
