Bild: Blickpixel/Creative Commons
Under 2014 installerades 36,2 megawatt solceller i Sverige, nästan dubbelt så mycket som under 2013. Nästan hela ökningen kommer numera från nätanslutna anläggningar.
Bild: Blickpixel/Creative Commons
Under 2014 installerades 36,2 megawatt solceller i Sverige, nästan dubbelt så mycket som under 2013. Nästan hela ökningen kommer numera från nätanslutna anläggningar.
För fjärde året i rad nästan fördubblades den svenska solcellsmarknaden. Sveriges totala installerade effekt från solel är trots det fortfarande liten. Med en installerad effekt i slutet av 2014 på 79,4 megawatt får vi cirka 0,06 procent av den totala elkonsumtionen från soleller. Det kan jämföras med till exempel Italien och Tyskland där solelen ger cirka 7,5 procent.
solelen ökar Enligt energimyndigheten
Läs mer om Energimyndighetens statistik på deras hemsida
Men ansökningarna för så kallade elcertifikat fortsätter att komma in, från både privatpersoner och företag. Någon nettodebitering för mikroproducenter av el blev det aldrig – men från 2015 finns det möjlighet till skattereduktion för den överskottsel som en mikroproducent skickar ut i nätet. Mikroproducent är man om säkringen i anslutningspunkten inte överstiger 100 ampere och om man köper mer el under ett år än vad man säljer.
Johan Lindahl, doktorand på solceller vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala, har tagit fram statistiken på uppdrag av Energimyndigheten. Enligt honom beror den förhållandevis stora ökningen på en kombination av stort intresse från allmänheten och fortsatt sjunkande investeringskostnader för solel.
Men är det lönsamt egentligen att investera i solceller?
– Vid rätt förutsättningar är det lönsamt. Det beror på många saker som till exempel solinstrålningen på platsen man tänkt sätta upp solcellerna på, hur stor elkonsumtionen i byggnaden är och hur stort överskott av el man får. Som slutkund betalar man utöver spotpriset även moms och skatt och så vidare. Då hamnar man på 1,10 eller 1,20 kronor per kilowattimme, lite beroende på avtal och tid på året. Solceller kan med dagens priser och under rätt förutsättningar konkurrera med detta och producera el till en lägre kostnad. Privatpersoner får ofta överskott vid vissa tider på dygnet under sommaren. Därför är ersättningen för denna överskottsel en viktig parameter, och från och med i år får mikroproducenter 60 öres skattereduktion för överskottselen. Om du har en hög förbrukning så att du aldrig får ett överskott, så kan nog räkna hem en solcellsanläggning helt utan stöd. Men det blir kanske 15 års återbetalningstid och många företag vill ha högst 5-10 års återbetalningstid på sina investeringar. Därför fyller investeringsstödet fortfarande en roll.
Man brukar räkna med att solceller håller 25 år, är inte det en underskattning?
– Jo, men det är så länge garantin gäller. Solcellerna håller troligtvis längre, men man kanske bör räkna på garantitiden. Om modulen går sönder så gör den det oftast under första året. Därför är det lite vanskligt att räkna på produktionskostnaden av solel. Vi vet faktiskt inte exakt hur länge de håller. Garantin är vanligtvis att modulerna ska producera 80 procent av den ursprungliga effekten efter 25 år, men det är materialet man kapslar in dem med, plasten, som blir sämre. Det har gjorts tester som antyder att själva solcellen håller längre.
Varför ökar de nätanslutna solcellerna så kraftigt?
– De flesta hus är nätanslutna. Tidigare satte man in solenergi i avsides sommarstugor utan el, där alternativet var att dra fram el ända till stugan. 2008 infördes statliga stödsystem. I dag kan man ansöka om att få 20 procent av sin investeringskostnad täckt av staten om man är privatperson och 30 procent om installationen görs av ett företag. Problemet är att budgeten inte matchar intresset. Pengarna har hittills bara räckt till en tredjedel av dem som ansöker om stöd. Då hamnar man i kön som betas av allteftersom när det kommer in mer pengar i systemet. Som privatperson kan man då i stället använda sig av rotavdraget som än så länge är 50 procent av arbetskostnaderna. Eftersom arbetskostnaderna brukar utgöra ungefär 30 procent av totalkostnaden för en installation hamnar man på cirka 15 procent totalt. Så rot-alternativet är lite mindre än det statliga stöder, men säkrare. Annars kan man söka båda två. Får man rotavdraget och sedan solbidraget så kan man betala tillbaka roten.
Vad talar för en fortsatt ökning av utbyggnaden av solceller?
– Priserna ser ut att fortsätta att gå ner. Allmänheten blir också allt mer medveten om möjligheten att prodocera egen el. Förra året var rörigt politiskt med oklarheter kring hur det skulle bli med skattesystemet. Jag blev förvånad över att det ändå blev en fördubbling. Och nu ser förutsättningarna ut att ha stabiliserats.
Sture Henckel
