Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenSolceller ökar snabbt – från låg nivå

Solceller ökar snabbt – från låg nivå

Bild: Creative Commons
Bild: Blickpixel/Creative Commons

Under 2014 installerades 36,2 megawatt solceller i Sverige, nästan dubbelt så mycket som under 2013. Nästan hela ökningen kommer numera från nätanslutna anläggningar.

För fjärde året i rad nästan fördubblades den svenska solcellsmarknaden. Sveriges totala installerade effekt från solel är trots det fortfarande liten. Med en installerad effekt i slutet av 2014 på 79,4 megawatt får vi cirka 0,06 procent av den totala elkonsumtionen från soleller. Det kan jämföras med till exempel Italien och Tyskland där solelen ger cirka 7,5 procent.

solelen ökar Enligt energimyndigheten

Läs mer om Energimyndighetens statistik på deras hemsida

Men ansökningarna för så kallade elcertifikat fortsätter att komma in, från både privatpersoner och företag. Någon nettodebitering för mikroproducenter av el blev det aldrig – men från 2015 finns det möjlighet till skattereduktion för den överskottsel som en mikroproducent skickar ut i nätet. Mikroproducent är man om säkringen i anslutningspunkten inte överstiger 100 ampere och om man köper mer el under ett år än vad man säljer.

Johan Lindahl, doktorand på solceller vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala, har tagit fram statistiken på uppdrag av Energimyndigheten. Enligt honom beror den förhållandevis stora ökningen på en kombination av stort intresse från allmänheten och fortsatt sjunkande investeringskostnader för solel.

Men är det lönsamt egentligen att investera i solceller?

– Vid rätt förutsättningar är det lönsamt. Det beror på många saker som till exempel solinstrålningen på platsen man tänkt sätta upp solcellerna på, hur stor elkonsumtionen i byggnaden är och hur stort överskott av el man får. Som slutkund betalar man utöver spotpriset även moms och skatt och så vidare. Då hamnar man på 1,10 eller 1,20 kronor per kilowattimme, lite beroende på avtal och tid på året. Solceller kan med dagens priser och under rätt förutsättningar konkurrera med detta och producera el till en lägre kostnad. Privatpersoner får ofta överskott vid vissa tider på dygnet under sommaren. Därför är ersättningen för denna överskottsel en viktig parameter, och från och med i år får mikroproducenter 60 öres skattereduktion för överskottselen. Om du har en hög förbrukning så att du aldrig får ett överskott, så kan nog räkna hem en solcellsanläggning helt utan stöd. Men det blir kanske 15 års återbetalningstid och många företag vill ha högst 5-10 års återbetalningstid på sina investeringar. Därför fyller investeringsstödet fortfarande en roll.

Man brukar räkna med att solceller håller 25 år, är inte det en underskattning?

– Jo, men det är så länge garantin gäller. Solcellerna håller troligtvis längre, men man kanske bör räkna på garantitiden. Om modulen går sönder så gör den det oftast under första året. Därför är det lite vanskligt att räkna på produktionskostnaden av solel. Vi vet faktiskt inte exakt hur länge de håller. Garantin är vanligtvis att modulerna ska producera 80 procent av den ursprungliga effekten efter 25 år, men det är materialet man kapslar in dem med, plasten, som blir sämre. Det har gjorts tester som antyder att själva solcellen håller längre.

Varför ökar de nätanslutna solcellerna så kraftigt?

– De flesta hus är nätanslutna. Tidigare satte man in solenergi i avsides sommarstugor utan el, där alternativet var att dra fram el ända till stugan. 2008 infördes statliga stödsystem. I dag kan man ansöka om att få 20 procent av sin investeringskostnad täckt av staten om man är privatperson och 30 procent om installationen görs av ett företag. Problemet är att budgeten inte matchar intresset. Pengarna har hittills bara räckt till en tredjedel av dem som ansöker om stöd. Då hamnar man i kön som betas av allteftersom när det kommer in mer pengar i systemet. Som privatperson kan man då i stället använda sig av rotavdraget som än så länge är 50 procent av arbetskostnaderna. Eftersom arbetskostnaderna brukar utgöra ungefär 30 procent av totalkostnaden för en installation hamnar man på cirka 15 procent totalt. Så rot-alternativet är lite mindre än det statliga stöder, men säkrare. Annars kan man söka båda två. Får man rotavdraget och sedan solbidraget så kan man betala tillbaka roten.

Vad talar för en fortsatt ökning av utbyggnaden av solceller?

– Priserna ser ut att fortsätta att gå ner. Allmänheten blir också allt mer medveten om möjligheten att prodocera egen el. Förra året var rörigt politiskt med oklarheter kring hur det skulle bli med skattesystemet. Jag blev förvånad över att det ändå blev en fördubbling. Och nu ser förutsättningarna ut att ha stabiliserats.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.