Ingenjörsbrist ger stress i kommunen

Många kommuner jobbar i uppförsbacke när de rekryterar ingenjörer. Kommunerna som har svårt att erbjuda samma lön som privata företag kämpar för att fylla tjänsterna. När de inte lyckas, ökar arbetsbelastningen på de övriga.

Många kommuner jobbar i uppförsbacke när de rekryterar ingenjörer. Kommunerna som har svårt att erbjuda samma lön som privata företag kämpar för att fylla tjänsterna. När de inte lyckas, ökar arbetsbelastningen på de övriga.

Nyligen visade en undersökning bland kommunernas personalchefer, utförd av fackförbundet Vision, att teknisk personal är en av de största bristkompetenserna i Sveriges kommuner. Nästan nio av tio personalchefer i landets kommuner räknar med att det blir svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens inom tekniskt arbete under de närmaste åren.

Täby är en av många kommuner som har svårt att rekrytera ingenjörer till stadsbyggnadskontoret. Flera kommuner i Sverige har kanske ännu tuffare än just Täby som ligger nära Stockholm med ett hyfsat utbud av arbetskraft. Men kommunen växer och när man inte hinner rekrytera i den takt med behoven, ökar arbetsbörden för dem som jobbar på stadsbyggnadskontoret.

Carina Asp är VA-ingenjör på Stadsbyggnadskontoret i Täby kommun. Hon är också facklig representant på ett kontor med många medlemmar i Saco-förbunden, där ingenjörerna tillsammans med arkitekterna utgör den kanske största delen av de anställda.

– Under de sex, sju år som jag har jobbat här har det varit brist på ingenjörer, säger hon. Det är svårt att rekrytera. Det finns inte så många. Det finns också en konkurrens mellan kommunerna, samtidigt som en hel del tar jobb inom stat, landsting eller i privata företag.

Föräldraledigheterna gör också att kommunen måste hitta vikarier. Ibland hittar man ingen, utan måste fördela arbetsuppgifterna.

– Vi har en hög arbetsbelastning, säger hon. Det skapar en hel del stress. Vi försöker styra upp arbetet, kartlägga och effektivisera. Men det har vi gjort nu i några år, och det räcker inte riktigt. Arbetsbelastningen ökar ännu fortare.

Hon har fått flera samtal från andra kommuner, och även från privata företag som velat värva henne. De erbjuder högre lön. Så vad håller henne tillbaka, varför byter hon inte jobb?

– Det är flera faktorer som avgör var man vill jobba. Det är kollegerna och en allmän trivselfaktor på jobbet, och förstås att det är korta resor till jobbet. Jag bor i Åkersberga och jobbade tidigare i Stockholm, men då hade jag en timme till jobbet. I dag har jag bara en halvtimme.

I Täby har de anställda de vanliga löneförmånerna som friskvårdssubvention och flextid. Man har också infört en möjlighet att byta semestertillägget mot en extra semestervecka. Men problemen med att hitta ingenjörer kvarstår.

Vid rekrytering måste kommunen ofta anlita rekryteringskonsulter. Det är dyrt, och ändå fungerar det inte alltid. Om rekryteringsföretaget får in ett tjugotal ansökningar till en tjänst, är det ofta många som inte är kvalificerade.

– Rekryteringsföretaget väljer kanske ut fem som lämpliga, säger Carina Asp. Så kanske cheferna här i sin tur väljer ut tre av dem för intervju. Men ibland är det bara en som duger och om den personen drar sig ur för att han eller hon har fått bättre villkor någon annanstans, så måste man i regel börja om från början.

Vissa avdelningar på kontoret har lyckats tillsätta flera tjänster, men har då fått betala betydligt högre löner än på andra avdelningar. Det blir en underlig situation när de som har jobbat länge och är erfarna har betydligt lägre löner än de som har börjat nyligen.

Avundsjuka väcks när en person som är alldeles ny kanske har tiotusen kronor mer i månaden än en som har jobbat länge. ”Varför värderas inte jag lika högt – är det lönt att stanna kvar?” Det blir frågan för många, enligt Carina Asp.

I den senaste lönerevisionen fick de anställda dessutom bara en enda procents påslag. Stadens budget räcker inte till mer, säger arbetsgivaren. Man skulle kunna lösa det genom att höja skatten, men det vill inte kommunen.

I grunden trivs Carina Asp med jobbet. Hon arbetar själv med vatten och avlopp, men samarbetar ofta med sina kolleger på de andra avdelningarna. Det kan gälla förhandlingar kring exploateringar eller långsiktigt miljöarbete. Hon tycker att det är roligt att jobba i en kommun som expanderar och samtidigt försöker värna om naturvärdena.

– Vi bygger hela tiden, och alla har höga mål och ambitioner och många brinner för sina arbetsuppgifter. Men man vill ju få betalt för det också, säger hon.

Sture Henckel

6 kommentarer

  • Anders

    När jag var offentligt anställd var jag glad om nyanställda fick högre lön än jag hade. Hellre lägst lön bland högavlönade än högst bland lågavlönade om de förstnämnda är högre!
    Men självklart måste kommunera höja lönerna även för sin befintliga personal.

    20 april 2015
  • Celle

    Brist finns ej. Kanske dom har för snäva kriterier? Om dom inte hittar en som är stöpt i exakt form som dom önskar så kanske dom får tänka om och tänka rätt?

    Brist finns ej. Finns massor av ingenjörer därute. Men ingen vill veta tanken att alla ingenjörer inte startar sin karriär med 10+ års erfarenhet.
    Så fort chansen att dra utomlands och jobba tar jag den.

    19 april 2015
  • L-G Johansson

    Offentliga sektorn prioriterar en ”jämlik” lönesättning och försöker förtränga att arbetsmarknaden är en marknad. För kommuner som dels har mycket vårdpersonal, socionomer, bibliotekarier anställda (utan konkurrerande privata arbetsgivare) och dels ingenjörer och tekniker i tekniska förvaltningar av olika slag (med många privata alternativ) innebär detta rekryteringsproblem av löneskäl. En kommun försökte nolla ingenjörer och kraftigt höja sjuksköterskor för att de skulle få samma lön. Resultatet blev att nästan alla på Elnätförvaltningen försvann utom chefen som var 64 år. Samma problem finns på högskolor som har vård-, lärar- och ingenjörsutbildningar. Där ska alla lärare med samma antal studenter och kurser ha samma lön. Att där rekrytera en blivande lärare, civilingenjörer, från näringslivet med erfarenhet från de blivande högskoleingenjörernas vardag är omöjligt – jag har själv provat. Istället anställs ”egna” högskoleingenjörer som jobbat några år eller lärare från gymnasiet med de resultat som då blir på utbildningens nivå.

    19 april 2015
  • Anna

    Jag söker regelbundet arbete på kommuner, trots att jag har tillsvidareanställning på annat håll. Men jag har aldrig blivit kallad till intervju, så någon ”brist” har jag inte känt av.

    17 april 2015
  • Peter Tönnäng

    Det något ironiska i sammanhanget är att kommuner till skillnad från privata arbetsgivare ofta har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla de tjänster de behver ingenjörernas kompetens för.

    Var solidarisk lönemässigt med din yrkeskår, byt jobb.
    En så blå kommun som Täby vill knappast hindra de fria marknadskraftternas spelrum.

    17 april 2015
  • Anonym

    Jag ställer mig frågan. Vad är det som tvingar kommunerna att använda rekryteringskonsulter?
    Och vad gäller den påstådda bristen, är det någon som har sett av den i annonseringen?

    16 april 2015

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Han är nörden i gillestugan som blev Excelkändis

Ingenjören David Stavegård har nära 18 000 prenumererar på ”torsdagstipset” där han visar smarta funktioner i Excel.  Själv är han mest stolt över att ingå i den exklusiva grupp som regelbundet träffar Microsofts Excelteam.
Fler artiklar