Upphandling kan stoppa integration

Foto: Korta vägen, Stockholms universitet

Arbetet med Korta vägen, en arbetsmarknadsutbildning för invandrade akademiker, i Stockholm står stilla. Orsaken är en upphandling som har överklagats. Enligt gängse sätt att räkna kostar det samhället stora pengar när konkreta integrationsprojekt står stilla.

Foto: Korta vägen, Stockholms universitet

Arbetet med Korta vägen, en arbetsmarknadsutbildning för invandrade akademiker, i Stockholm står stilla. Orsaken är en upphandling som har överklagats. Enligt gängse sätt att räkna kostar det samhället stora pengar när konkreta integrationsprojekt står stilla.

All verksamhet avstannade när den senaste upphandlingen överklagades. Korta vägen drivs på ett tjugotal orter i Sverige, på uppdrag av Arbetsförmedlingen. I Stockholm är det Stockholms universitet som har haft uppdraget sedan 2010. 2013 fick de Stockholms läns landstings pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Men när de vann den senaste upphandlingen i september 2014, överklagades beslutet av konkurrenten Academicum Utbildning & Bemanning AB, ett privat bolag som driver Korta vägen i Uppsala och Västerås.

Lovisa Fältskog Johansson, projektledare för Korta vägen på Stockholms universitet, är bekymrad över hur systemet fungerar. Eller snarare inte fungerar. Hon tycker att Stockholms universitet vann upphandlingen rättmätigt, men är inte förvånad över att det blev en rättslig process. Tanken med upphandlingarna är ju att beslut ska kunna granskas, men hon tycker att det är djupt olyckligt att det drar ut så långt på tiden.

– Det här systemet med upphandlingar får som konsekvens att hela verksamheten stannar av när någon överklagar.

Korta vägen kartlägger kompetensen hos deltagarna och försöker matcha dem att hitta kvalificerade praktikplatser. I utbildningen ingår undervisning i svensk arbetsmarknad, samhällskunskap, svenska och olika datorprogram. Det kan handla om Autocad, Revit eller Visma beroende på de individuella behoven.

Under 2013 fick 57 procent av deltagarna i Korta vägen jobb inom sitt utbildningsområde. Förra året var siffran 52 procent. Något lägre alltså, men fortfarande över hälften av deltagarna.

– Vi har flera typer av ingenjörer som deltagare, säger Anna Senften som jobbar som koordinator på projektet. Mest byggingenjörer men även inom el, elektronik och IT.

Lovisa Fältskog Johansson inskärper att hon inte leder en arbetsförmedling. Det handlar om att göra de invandrade akademikerna mer anställningsbara genom att synliggöra deras kompetens. Men hon tycker att projektet också hjälper arbetsgivare att inse att invandrade akademiker har relevant kompetens. När en arbetsgivare väl träffar en av Korta vägens deltagare resulterar det ofta i en praktik – som i sin tur ofta är första steget till en anställning.

Den samhällsekonomiska vinsten med Korta vägens arbete är svår att säga exakt, men enligt Lovisa Fältskog Johansson blir det, om man använder Riksrevisionens siffror, flera hundra miljoner kronor sedan 2010 då de fick uppdraget.

Korta vägen i Stockholm tar normalt in 90 deltagare per termin. Men nu ligger arbetet nere. Academicum Utbildning & Bemanning AB överklagade Arbetsförmedlingens beslut att fortsätta anlita Stockholms universitet. Efter att förvaltningsrätten har gett arbetsförmedlingen rätt och nekat prövning, har bolaget överklagat till kammarrätten. I ett sista steg kan det bli ett överklagande till högsta förvaltningsdomstolen.

– Att arbetet ligger nere så här hindrar integrationen, säger Lovisa Fältskog Johansson. Vi har 90 platser som inte utnyttjas den här terminen. Det blir stora summor, och problem för dem som vi ska hjälpa.

Hon hoppas på ett besked om att kunna starta utbildningen igen innan sommaren.

– Men i allra värsta fall kan vi inte göra något förrän nästa år, säger hon. Då blir det 180 platser i programmet som blir outnyttjade.

I dag jobbar Korta vägen-personalen på Stockholms universitet med andra frågor inom universitetet, men några har slutat och framför allt är Lovisa Fältskog Johansson bekymrad över att systemet är så ineffektivt.

– Det måste ju egentligen inte vara en upphandling. Det skulle kunna vara ett regeringsuppdrag, helt enkelt, säger hon. Det är ju ett uppdrag från den ena myndigheten till den andra.

Hon har mött både Erik Ullenhag när han var integrationsminister och senare Erik Nilsson, statssekreterare till nuvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon tycker att båda har visat intresse för frågan. Regeringen har också inlett samtal med arbetsmarknadens parter om ett snabbspår för nyanlända med utbildning och erfarenhet som efterfrågas i Sverige.

– Sverige behöver ju ett långsiktigt arbete för det här, säger Lovisa Fältskog Johansson. Vi kommer att fortsätta få utländska akademiker hit till Sverige och de behöver komma i arbete. Och vi behöver deras kompetens.

Sture Henckel

1 kommentar

  • Mikael Persson

    Artikeln är besynnerlig och vilseledande. (1) Academicum uppträdde i denna upphandling tillsammans med KTH mot Stockholms universitet.

    (2) Stockholms universitet (SU) genom Fältskog verkar mena att Arbetsförmedlingen hade bort upphandla tjänsten direkt av SU, KTH, Södertörns Högskola eller någon annan myndighet. Det är i så fall ett område – konkurrens mellan myndigheter- som är i lag oreglerat och besynnerligt att Stockholms universitet driver en sådan fråga utan juridisk grund.

    19 maj 2015

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar