Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvårare att göra akademisk karriär

Svårare att göra akademisk karriär

Föreläsning på KTH. Foto: Jann Lipka.
Föreläsning på KTH. Foto: Jann Lipka.

En ny rapport från Vetenskapsrådet visar att det har blivit svårare för forskare att få tillsvidareanställning inom högskolan. I rapporten framgår också att männens karriärutveckling går snabbare än kvinnornas.

I rapporten ”Forskningens framtid! Karriärstruktur och karriärvägar i högskolan” har man undersökt vilka karriärmöjligheter och typer av anställning svenska forskare har. Rapportunderlaget omfattar tre grupper som tog sin doktorsexamen i Sverige år 1995/96, 2002/03 samt 2008/09.

Studien visar att det i genomsnitt är en tredjedel i respektive årskull av doktorsexaminerade som blir anställda som lärare i högskolan, varav en något större andel är kvinnor. Det skiljer sig åt mellan de olika ämnesdisciplinerna, inom samhällsvetenskap fortsätter cirka 60 procent av en årskull att verka inom högskolan medan det inom naturvetenskap, medicin och teknikvetenskap endast är omkring 20 procent som fortsätter.

Den i särklass vanligaste anställningsformen bland de studerade grupperna är lektor (drygt 9 000 personer är anställda som lektorer). Flest lektorer återfinns mellan 7-12 år efter doktorsexamen och lektor är också en av de vanligaste anställningsformerna bland nyexaminerade. Den näst vanligaste anställningskategorin för män är professor medan den näst vanligaste för kvinnor är adjunkt och ”övrig forskande personal utan doktorsexamen”.

– Det kan tolkas som att kvinnor i större utsträckning undervisar medan männen i större utsträckning forskar. Dels beror det på skillnader mellan forskningsområden- andelen kvinnor är större i forskningsområden med en hög andel lektorer, som samhällsvetenskap och humaniora. Dels beror det på skillnader inom forskningsområden. Inom medicin är det vanligare att kvinnor med biomedicinsk grundutbildning är anställda som lektor medan männen har anställning som forskare, säger Stina Gerdes Barriere, rapportförfattare och analytiker på Vetenskapsrådet.

Laila Abdallah som arbetar som utredare inom utbildning och forskning på Sveriges Ingenjörer är inte förvånad över skillnaderna men tycker att de är oroväckande.

 

Laila Abdallah, utredare Sveriges Ingenjörer.
Laila Abdallah, utredare Sveriges Ingenjörer.

– Jag ser att det finns en sådan tendens, att det är svårare för kvinnor att uppnå en professorstjänst med bara undervisning och lite forskning bakom sig, säger hon.

En stor förändring som rapporten pekar på är att andelen meriteringsanställda har minskat över tid. I gruppen som tog sin doktorsexamen 1995/96 hade över trettio procent en meriteringsanställning och år 2002/03 hade den siffran sjunkit till strax över 20 procent. Andelen meriteringsanställda minskade ytterligare i gruppen som tog doktorsexamen 2008/09.

Studien visar också att kvinnornas karriärutveckling är långsammare än männens. I gruppen som tog doktorsexamen 1995/96 hade ungefär lika stor andel kvinnor som män meriteringsanställning men kvinnorna blev meriteringsanställda något senare än männen. Samtidigt ökade andelen män som hade lektorsanställning tidigare än kvinnorna och de fortsatte också till professor tidigare. Resultatet blev att kvinnorna i denna grupp i genomsnitt erhöll en anställning som professor tre år senare än männen i samma grupp.

Rapportförfattaren menar att mönstret är likartat inom alla ämnesområden. Med åren har denna skillnad jämnats ut men fortfarande när man ser till gruppen som tog doktorsexamen 2008/09 tar det 1-2 år längre för kvinnor att erhålla anställning som professor än vad det gör för männen.

I rapporten framhålls också att den genomsnittliga meriteringsperioden (perioden från doktorsexamen till att en tillsvidareanställning erhålls inom högskolan) i de flesta ämnesområden numera är betydligt längre än sex år. Det tar alltså längre tid och har blivit svårare att bli meriteringsanställd och detta, menar rapportförfattaren, kan på sikt begränsa möjligheterna att rekrytera och locka de bästa att stanna kvar i högskolan.

Att det inom naturvetenskap, medicin och teknikvetenskap endast är omkring 20 procent som fortsätter sin bana inom akademin tycker utredaren Laila Abdallah är något som går att tolka positivt.

– I grunden är det bra och naturligt att så många går ut i arbetslivet och att det finns en potentiell rörlighet mellan akademin och svenskt näringsliv, säger Laila Abdallah. Däremot är hon bekymrad över att så många lämnar högskolan av ”fel skäl”, det vill säga otrygga anställningsvillkor.

– Det blir en ”brain drain” av kunskap och det här är ett systemfel som högskolan måste rätta till, menar hon.

Källa: Vetenskapsrådet

Rapporten ingår i det kunskapsunderlag som Vetenskapsrådet sammanställer inför regeringens kommande forskningspolitiska proposition. Hela rapporten kan du läsa här.

Anna Ciabuschi Eriksson

 

 

 

 

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

0
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.