Stress dödar allt fler på jobbet – men det går att förebygga

Många känner igen sig i känslan att det drar från alla håll: chefen, kollegorna och kunderna behöver dig. Foto: Getty Images

Stress är nu den vanligaste orsaken till dödsfall kopplade till arbete. Varje år dör drygt 700 personer i Sverige på grund av arbetsrelaterad stress och fler väntas drabbas framöver. Men det finns motmedel.

Den farliga stressen lyfts fram i en ny rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsrelaterad dödlighet.

– Stressdöden drabbar i form av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och det sker oftast efter pensionsåldern.

Det berättar Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död.

Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.

Många känner nog igen sig i känslan att det drar från alla håll: chefen, kollegorna och kunderna behöver dig, samtidigt som barnen behöver hämtas i tid från förskola och skola. Men att tempot i arbetslivet ska ha skruvats upp under senare år vill Bengt Järvholm inte helt skriva under på.

– Det finns vissa enkätresultat som tyder på det men andra visar att tempot varit relativt stabilt över tid, så det är för svårt att säga på generell nivå.

IT-strul stressar ingenjörerna

Sveriges ingenjörer märker att tempot för ingenjörer har skruvats upp under senare år, inte minst blev det tydligt under pandemin.

–  Vi ser framför allt en ökad kognitiv belastning, särskilt på de arbetsplatser där man saknar IT-support och där man arbetar med flera olika IT-plattformar. IT-strul har funnits längre, men det har blivit värre. Det säger Magnus Skagerfält, sakkunnig arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer.

Magnus Skagerfält, Sveriges Ingenjörer.

Magnus Skagerfält berättar att Sveriges ingenjörer samarbetar med flera tekniska högskolor för att ta fram stöd och arbetsmiljökunskap för ingenjörer som utvecklar program.

– Vi har till exempel den gedigna kursen On human terms som sätter människan i centrum vid teknikutveckling.

Rimlig balans mellan krav och kontroll

Grunderna för en bra social och organisatorisk miljö är relativt enkla: Man ska ha lagom mycket arbete och också goda möjligheter att själv bestämma hur arbetsuppgifterna ska lösas. Man ska få en belöning som upplevs motsvara insatsen och arbetet ska upplevas vara rättvist.

– Arbetsgivare borde i högre grad inse att en rimlig arbetsbörda och en proportionerlig belöning är en fördel för produktiviteten, en riktig win-win, säger Bengt Järvholm.

Vad är en tillräckligt god prestation?

Det gränslösa arbetet pekas ofta ut som ett problem och det kan det vara, från individ till individ. Här behövs ett levande samtal och tydlighet så att medarbetare och chefer är överens om när man förväntas vara tillgänglig och inte. Det är en bra idé att definiera en gott nog-nivå på arbetsprestationen.

– Vi behöver enas om vad som är en anständig och rimlig nivå. Vi kan inte bara kräva mer och mer. För att öka graden av egen kontroll bör medarbetarna i så hög grad som möjligt få förtroende att sköta arbetsuppgifterna på det sätt de själva finner lämpligt, säger Bengt Järvholm.

Få återhämtning under arbetsdagen

Återhämtning är nödvändigt för att en pressande arbetssituation inte ska bli skadlig.

– Det finns inte ett specifikt beteende som ger återhämtning, utan den behöver anpassas. Det säger Giorgio Grossi, legitimerad psykoterapeut på Stressmottagningen.

Hans råd är att försöka planera in randiga arbetsdagar: att du kontinuerligt växlar mellan aktivitet och återhämtning.

Din chef spelar roll för din stressnivå

Ledarskap spelar stor roll för den upplevda stressnivån. Har du en arbetsledare eller chef som är resonlig är det klokt att prata om arbetsbelastning och egenkontroll med jämna mellanrum.

– Saknas det en öppenhet i arbetsmiljön där du inte känner att du vill eller vågar tala om arbetsbelastning, krav och andra liknande frågor, kan det vara läge att börja se sig om efter något annat. För hälsans skull, säger Bengt Järvholm.

Medlemmar har tillgång till samtalsstöd

Medlemmar i Sveriges ingenjörer som mår dåligt på grund av stress har tillgång till samtalsstöd via en försäkring som ingår i medlemskapet.

– Du ska alltid känna dig trygg att ringa vår medlemsrådgivning. De kan slussa dig vidare till psykolog eller psykoterapeut. Har ni ett skyddsombud på arbetsplatsen bör du kontakta det också, säger Magnus Skagerfält.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

”Jag trodde inte på högkänslighet, nu vill jag hjälpa andra”

Efter kraschen, på toppen av karriären, låg ingenjören Kristoffer Ejebro i fosterställning i pojkrummet hos sina föräldrar. Först när förstod att han var högkänslig hittade han nycklarna till ett bra liv.
Fler artiklar