Vem ska fortbilda ingenjörer?

Det fanns en tid när en ingenjörsutbildning räckte ett helt yrkesliv. I dag går den tekniska utvecklingen blixtsnabbt och kunskaperna måste ständigt uppdateras. Vilken är högskolans roll när ingenjörer behöver fortbildning? Och vem ska betala?

Det fanns en tid när en ingenjörsutbildning räckte ett helt yrkesliv. I dag går den tekniska utvecklingen blixtsnabbt och kunskaperna måste ständigt uppdateras. Vilken är högskolans roll när ingenjörer behöver fortbildning? Och vem ska betala?

Riskfilosofi. Spårfordonsteknik. Vindkraftssystem. Fysiologi i extrema omgivningar.

Det är några exempel på kurser inom vitt skilda områden som KTH ger som vidareutbildning för yrkesverksamma, främst ingenjörer. Kurserna är avgiftsfria och ger 7,5 högskolepoäng vardera. Listan över vidareutbildningskurser är lång. Ändå har utbudet minskat radikalt. Harald Sammer är avdelningschef för KTH Professional Education:

– Vi har gått från att erbjuda 750 kurser för tre år sedan till dagens 90 kurser, säger han.

Anledningen är att högskolan ”slagit i anslagstaket”. De statliga anslagen kommer inte att höjas och då får högskolan prioritera. Visst finns det ett ständigt och ökande behov av fortbildning hos yrkesverksamma – och visst är det universitetens tredje uppgift att nå ut med sin forskning. Men när det kniper är det grundutbildning som går först.

Av samma skäl erbjuder Chalmers idag inte enda kurs i det ordinarie utbudet till yrkesverksamma. Söktrycket är så pass högt att de platserna med god marginal fylls av programstudenter som har företräde framför fristående studerande. Däremot valde Chalmers att år 2010 starta dotterbolaget Chalmers Professional Education som mot betalning ger utbildningar för yrkesverksamma. Antingen i form av öppna kurser där olika arbetsgivare kan köpa plats till valfritt antal anställda. Eller som skräddarsydda paket till en specifik arbetsplats. Det är stor variation på kursernas omfattning, från en dag upp till 40 högskolepoäng utspridda över flera terminer. Runt 4 000 personer per år passerar Chalmers Professional Education i någon form av fortbildning. Mikael Weimarck, vd, hoppas att antalet ska öka.

– Vår drivkraft är nyttiggörandet av ny kunskap. De forskningsresultat som uppstår på Chalmers ska komma samhället till del. Är du ute och undervisar yrkesverksamma sker ett ömsesidigt utbyte. Ny kunskap når ut i arbetslivet på en nivå där den direkt kan tillämpas – till skillnad från när den förmedlas till studenter på grundnivå. Samtidigt får utbildaren med sig relevanta forskningsfrågor tillbaks till universitetet, säger han.

För att underlätta utbytet strävar Chalmers efter att skapa blandade tjänster där forskning och utbildning blandas med nyttiggörande, som alltså omfattar att sprida kunskap ut i arbetslivet.

I Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät 2014 ställdes frågan ”Har du deltagit i någon form av kompetensutveckling, som arbetsgivaren har erbjudit, under det senaste året?”

Av de som svarade på enkäten svarade 59 procent ja, 40 procent nej och 1 procent vet ej.

En majoritet av de som svarade ja var nöjda med omfattning, kvalitet och relevansen på kompetensutvecklingen.

Med 12 000 anställda inom produktutveckling och inköp tillhör Volvokoncernen en av köparna av Chalmers uppdragsutbildning. Ifjol startade de Volvo Group University för att samla sin fortbildning under ett tak. Chef för verksamheten är Kristina Rejare. I hennes uppdrag ligger att bland annat titta närmare på hur det framtida samarbetet med universitet och högskolor ska se ut.

 – Vi har inte all den här kompetensen vi behöver. Chalmers är viktiga för oss, säger hon.

Deltagarna på Chalmers uppdragsutbildningar får i de allra flesta fall sin kurs betald av arbetsgivaren. I några enstaka fall har Trygghetsrådet eller Arbetsförmedlingen stått för kostnaden, berättar Mikael Weimarck.

– Vår bild generellt är att det finns en stark drivkraft och önskan hos den enskilde om att få fortbildning. Det är många fler som vill gå kurs än vad som lyckas lösa finansiering.

Just vem som ska betala är en kärnfråga när det gäller fortbildning. När Ericsson nyligen varslade 2 200 anställda höjdes kritiska röster om att företaget inte investerat i att hålla medarbetarna uppdaterade med fortbildning. Och nu hellre bytte ut dem mot 25-åringar med färsk kunskap. Koncernchefen Hans Vestberg bekräftade att varslet delvis berodde på att Ericsson ville byta ut vissa grupper av anställda.

Fortbildning är konjunkturkänsligt. Vid tuffare tider minskar företag generellt sin budget för vidareutbildning. Mikael Weimarck kan också se en ökad önskan från företagens sida om att hitta en tredjepartsfinansiering. Kanske kan EU stå för en del av summan?

Det var just vad som skedde när Astra Zeneca i Lund år 2010 varslade 900 personer. Varslet blev en central fråga för hela regionen. Hur gör man för att behålla kompetensen? Med pengar från bland annat EU:s globaliseringsfond, från Trygghetsrådet och från det egna avgångsvederlaget genomfördes en omfattande omställningsprocedur som landade i ett hundratal egna företagare, ett antal som gick en utbildning till apotekare och ytterligare andra som fick jobb i Danmark.

– Lunds universitet hade en betydande roll i processen, säger Mirka Fahlander på Lund University Commissioned Education, som också erbjuder ett 40-tal olika kurser till yrkesverksamma ingenjörer.

Globaliseringens effekter med flytt av verksamheter i kombination med snabb teknikutveckling och ett arbetsliv där vissa jobbar allt längre upp i åldrarna gör ansvaret för fortbildning till en knäckfråga.

– Vem ska betala för kompetensutveckling – staten, arbetsgivaren eller den enskilde ingenjören? Det är både frågans nöt och nyckel, säger Harald Sammer, KTH Professional Education.

Marit Larsdotter

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Är dörren till tekniken stängd när jag tar ett chefsjobb?

Är dörren till tekniken stängd när jag tar ett chefsjobb?

En risk med att bli chef är att man hamnar efter i den tekniska utvecklingen. Hur hanterar man det om man vill gå tillbaka till tekniken? Så här svarar karriärcoachen.
Fler artiklar