Digitaliseringen innebär en stor omvandling, inte bara för våra jobb och företagen utan också för facket. Både företag och facket behöver förbereda sig för att möta utmaningarna på bästa sätt.
UNI GLObal union
UNI Global Union företräder 20 miljoner anställda inom tjänstesektorn runt om i världen och har som målsättning att skapa medlemstillväxt och stärka sina medlemsförbund, däribland Sveriges Ingenjörer. Årets UNI ICTS världskonferens samlade 192 delegater från 50 länder och 76 medlemsförbund.
Att jobb kommer att försvinna till följd av automatisering och digitalisering har det skrivits mycket om på sistone. Den tekniska utvecklingen går snabbt och telekomföretag hör till dem som arbetar för fullt med att förändra sina affärsmodeller för att möta framtiden. Men hur kommer allt detta påverka oss, våra jobb och det fackliga arbetet, egentligen?
På onsdagens UNI ICTS världskonferens på Djurönäset berättade Alex Högback, policykoordinator på Uni Global Union som företräder 20 miljoner anställda inom tjänstesektorn, att han ser flera trender bland telekom- och nätverksföretag. För det första är det i allt större utsträckning globala. I väntan på att 5G kommersialiseras finns också ett fokus bland företagen på att öka 4G-nätets kapacitet och hastighet. Telekomföretagen arbetar för fullt för att möta behovet av ökad data. Många av de stora telekomföretagen pratar också om att satsa mer på IP-nätverk, samtidigt som tjänster som Skype och Whatsapp fortsätter att växa. Utöver detta satsar telekomföretagen på molntjänster, Big data och Internet of Things, som handlar om att koppla allt i ett nätverk.
I stället för att själv sia om hur allt detta kommer att påverka våra jobb valde Axel Högback att låta de över 190 delegaterna på plats att svara genom att rösta. Frågan löd ”Vad tror du kommer att ha störst påverkan på jobben de närmaste 5–10 åren?” och det fanns sex svarsalternativ. En majoritet av delegaterna trodde att det var Internet of Things, sakernas internet, som kommer att påverka jobben mest, följt av 5G.
Därefter tog Fredrik Söderqvist, utredare på Unionen och expert i Digitaliseringskommissionen, vid. Tekniken, menade han, rör sig så snabbt att vi inte hade kunnat förutspå hur det skulle se ut i dag ens för 10 år sedan. Sakernas internet är en sak, men sedan har vi också molntjänsterna och Big Data. Det är inte längre science fiction att söka igenom tusentals medicinska journaler för att hitta den bästa behandlingen vid en viss diagnos, eller att skapa självkörande bilar. Är det en tredje industriell revolution vi har framför oss?
Hälften av jobben i Sverige kommer att påverkas av digitaliseringen, framför allt tjänstemannajobben, berättade Fredrik Söderqvist. Skapas nya jobb i samma takt som gamla jobb automatiseras? Nej. Men det betyder inte att hälften av alla jobb kommer att försvinna. Vi pratade om detta ungefär på samma sätt under depressionen på 1930-talet och då fick vi inte rätt, betonade Fredrik Söderqvist. Vi är helt enkelt usla på att förutspå saker, menade han.
– Det här har hänt förr och vanligtvis brukar det lösa sig. Vi kan inte komma vilka de nya jobben blir på förhand, men det finns alla möjliga typer av nya jobb som dyker upp hela tiden. Vi människor är fantastiska på att komma på nya saker att göra, sade han.
I ljuset av den här utvecklingen finns både utmaningar och möjligheter för facket, menade Fredrik Söderqvist. Till exempel ansåg han att facket måste fundera mer på hur arbetet kan organiseras online för att få en ny generation att engagera sig fackligt. För facket fortsätter ha en viktig roll. Den ekonomiska ojämlikheten är mindre i Sverige än i många andra länder tack vare den jämförelsevis höga fackliga anslutningsgraden, 70 procent, bland svenskar, enligt Fredrik Söderqvist.
– Den här utmaningen tror jag är en stor möjlighet för alla att visa att facket är en viktig del i att ha en välfungerande ekonomi, sade han.
Ania Obminska
