Strax över 2 100 tjänster försvinner och strax över 1 700 personer får gå. Det är resultatet av Ericssons senaste neddragningar. Men varför drar Ericsson ner och vad händer nu? Ingenjören har frågat Helena Norrman, kommunikations- och marknadsdirektör.
Strax över 2 100 tjänster försvinner och strax över 1 700 personer får gå. Det är resultatet av Ericssons senaste neddragningar. Men varför drar Ericsson ner och vad händer nu? Ingenjören har frågat Helena Norrman, kommunikations- och marknadsdirektör.
Det varsel som lades den 11 mars i år omfattade 2 200 tjänster på sju orter. Nu står det klart att det är drygt 2 100 tjänster som försvinner och att 1 700 personer får gå. Om skälet till att Ericsson drar ner säger Helena Norrman, kommunikations- och marknadsdirektör, så här:
– Om man tittar på bakgrunden till det globala programmet, för det är det här arbetet en del av, så handlar det om en kombination av saker. Det handlar om en industri som är i en kraftig förändringsfas, där det går väldigt fort just nu och vi måste se till att vara väldigt relevanta i den nya industri som skapas. De senaste åren har vi också investerat i nya portfölj- och investeringsområden. Vi ligger på höga kostnader på de här områdena och måste samtidigt alltid jobba både effektivt och långsiktigt.
Läs mer
Läs våra tidigare artiklar om neddragningarna på Ericsson:
815 sägs upp från Ericsson i Kista
Akademiker hoppas på lokalt omställningsavtal
Besked till Ericsson-anställda i dag
Ericsson i Katrineholm fasar ut
De senaste 10–15 åren har Ericsson präglats av starka förändringar, där bolaget har gått från att vara väldigt hårdvarudrivet till att ägna 75 procent av verksamheten åt mjukvara och tjänster.
– Det påverkar Sverige, där hårdvaruproduktionen historiskt har varit väldig viktig, säger Helena Norrman.
Innan Ericsson gjorde de senaste neddragningarna hade bolaget ungefär 17 000 anställda i Sverige. Majoriteten av Ericssons anställda globalt har tillkommit på tjänstesidan, nära kunder och nära marknaden. Men Sverige som land ligger inte nära kund och marknaden, enligt Helena Norrman. Det betyder dock inte att Sverige inte fortsätter vara viktigt för Ericsson. Här finns både huvudkontoret och ledningen för affärsområden i Sverige. Dessutom ligger en stor del av Ericssons forskning och utveckling här, framför allt inom radio.
– Det är viktigt att förstå hastigheten i förändringen i marknaden och hastigheten i förändringen av teknologin. Det är inget nytt för Ericsson. Vår förmåga att ställa om är en viktig faktor till att vi finns kvar. Ericsson har en väldig förmåga att ställa om, att ta till sig ny teknik och det gör givetvis att vi behöver ny kompetens och nya personer som är utbildade i nya teknologier och att vi även ständigt jobbar med att se till att alla våra anställda är i ständig utveckling och skaffar sig kompetens på nya områden.
Bland Sveriges Ingenjörers förtroendevalda på orterna där Ericsson nu drar ner har flera betonat behovet av kompetensutveckling för anställda. Det är en fråga som Ericsson jobbar mycket med, säger Helena Norrman.
– Jag har plockat fram globala siffror som visar att 78 procent av alla Ericsson-anställda genomgick någon typ av kompetensutveckling förra året. Det rör sig om 2,7 miljoner timmar. Man kan alltid diskutera hur mycket man ska göra och det går säkert att argumentera för att vi ska göra ännu mer än vad vi gör en dag. För oss är det jätteviktigt att ständigt jobba med att kompetensutveckla den personal vi har, men också att jobba med de nya vi anställer.
Hur jobbar ni för att anställda som är kvar har en god arbetsmiljö och orkar jobba efter neddragningarna. De måste också påverkas av det här?
– Tyvärr är det så att Ericsson har mycket erfarenhet av att dra ner, om vi tittar på de senaste 20 åren. En av de saker som vi verkligen har lärt oss är vikten av att alla de som är kvar snabbt ska kunna gå tillbaka till sina jobb. Vi gör medarbetarundersökningar varje år som visar att våra anställda har ett starkt engagemang och en stark tro på Ericsson. Det är viktigt för vår överlevnad. En dag som i dag (läs onsdag, då de sista uppsägningarna blev klara), då är det klart att då handlar det mycket om dem som får gå. Men från och med i morgon (läs torsdag) handlar det om dem som är kvar. I dag, det kan jag också känna, finns en nedstämdhet. Men i morgon måste vi fokusera på det arbete som är kvar.
Hur gör man det?
– Det beror mycket på ledarna och på grupperna. Man behöver varken tycka att neddragningarna är något roligt eller bra, men man behöver förstå varför vi gör dem och att majoriteten av de anställda är kvar.
Hur ser ni på framtiden?
– Nu pratar vi om Sverige, men Ericsson har verksamhet i 180 länder. Det globala program vi har löper till 2017 så i vår värld är det här arbetet verkligen inte klart. Det är stora förändringar som sker på många ställen i världen. Däremot, om vi tittar på bolagets situation, så tror jag aldrig att det har funnits så många utvecklingsmöjligheter med tanke på att uppkoppling, bredband och mobilitet har blivit så pass tillgänglig. Det skapar stora möjligheter men det här är också en konkurrensutsatt marknad. Det är båda saker samtidigt.
– Det är viktigt att trycka på att Sverige är och förblir ledande inom radioutveckling. Radioutvecklingen är en viktig del av Ericssons kärnverksamhet och centrum för den utvecklingen är i Sverige. Därför är det enormt viktigt för oss att ha rätt kompetens inom detta område.
Långsiktigt är det viktigt för Ericsson att få rätt kompetens, att det kommer in nya och välutbildade ingenjörer som kan den senaste tekniken, avslutar Helena Norrman.
Ania Obminska
3 kommentarer
Underligt att många av de sparkade är just nyanställda nyutexaminerade. Svaret innehöll inte något av riktigt värde. Varför utbildar ni inte er anställda att ha rätt kompetens? Nej, Ericsson är inte vad den var, tar inte hand ✋ om sina egna.
Det gick ju ut ett underligt peppningsbrev från VD dagen före varslen skulle bli offentliga. Om det säger hon inget…
Skulle vara intressant om hon presenterade antal timmar per person per land. Då skulle vi se att Sverige är klart under var det gäller utbildningstimmar.