Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Ericsson har en väldig förmåga att ställa om"

”Ericsson har en väldig förmåga att ställa om”

Helena Norrman, Ericssons kommunikations- och marknadsdirektör. Pressbild.
Helena Norrman, Ericssons kommunikations- och marknadsdirektör. Pressbild.

Strax över 2 100 tjänster försvinner och strax över 1 700 personer får gå. Det är resultatet av Ericssons senaste neddragningar. Men varför drar Ericsson ner och vad händer nu? Ingenjören har frågat Helena Norrman, kommunikations- och marknadsdirektör.

Det varsel som lades den 11 mars i år omfattade 2 200 tjänster på sju orter. Nu står det klart att det är drygt 2 100 tjänster som försvinner och att 1 700 personer får gå. Om skälet till att Ericsson drar ner säger Helena Norrman, kommunikations- och marknadsdirektör, så här:

– Om man tittar på bakgrunden till det globala programmet, för det är det här arbetet en del av, så handlar det om en kombination av saker. Det handlar om en industri som är i en kraftig förändringsfas, där det går väldigt fort just nu och vi måste se till att vara väldigt relevanta i den nya industri som skapas. De senaste åren har vi också investerat i nya portfölj- och investeringsområden. Vi ligger på höga kostnader på de här områdena och måste samtidigt alltid jobba både effektivt och långsiktigt.

De senaste 10–15 åren har Ericsson präglats av starka förändringar, där bolaget har gått från att vara väldigt hårdvarudrivet till att ägna 75 procent av verksamheten åt mjukvara och tjänster.

– Det påverkar Sverige, där hårdvaruproduktionen historiskt har varit väldig viktig, säger Helena Norrman.

Innan Ericsson gjorde de senaste neddragningarna hade bolaget ungefär 17 000 anställda i Sverige. Majoriteten av Ericssons anställda globalt har tillkommit på tjänstesidan, nära kunder och nära marknaden. Men Sverige som land ligger inte nära kund och marknaden, enligt Helena Norrman. Det betyder dock inte att Sverige inte fortsätter vara viktigt för Ericsson. Här finns både huvudkontoret och ledningen för affärsområden i Sverige. Dessutom ligger en stor del av Ericssons forskning och utveckling här, framför allt inom radio.

– Det är viktigt att förstå hastigheten i förändringen i marknaden och hastigheten i förändringen av teknologin. Det är inget nytt för Ericsson. Vår förmåga att ställa om är en viktig faktor till att vi finns kvar. Ericsson har en väldig förmåga att ställa om, att ta till sig ny teknik och det gör givetvis att vi behöver ny kompetens och nya personer som är utbildade i nya teknologier och att vi även ständigt jobbar med att se till att alla våra anställda är i ständig utveckling och skaffar sig kompetens på nya områden.

Bland Sveriges Ingenjörers förtroendevalda på orterna där Ericsson nu drar ner har flera betonat behovet av kompetensutveckling för anställda. Det är en fråga som Ericsson jobbar mycket med, säger Helena Norrman.

– Jag har plockat fram globala siffror som visar att 78 procent av alla Ericsson-anställda genomgick någon typ av kompetensutveckling förra året. Det rör sig om 2,7 miljoner timmar. Man kan alltid diskutera hur mycket man ska göra och det går säkert att argumentera för att vi ska göra ännu mer än vad vi gör en dag. För oss är det jätteviktigt att ständigt jobba med att kompetensutveckla den personal vi har, men också att jobba med de nya vi anställer.

Hur jobbar ni för att anställda som är kvar har en god arbetsmiljö och orkar jobba efter neddragningarna. De måste också påverkas av det här?

– Tyvärr är det så att Ericsson har mycket erfarenhet av att dra ner, om vi tittar på de senaste 20 åren. En av de saker som vi verkligen har lärt oss är vikten av att alla de som är kvar snabbt ska kunna gå tillbaka till sina jobb. Vi gör medarbetarundersökningar varje år som visar att våra anställda har ett starkt engagemang och en stark tro på Ericsson. Det är viktigt för vår överlevnad. En dag som i dag (läs onsdag, då de sista uppsägningarna blev klara), då är det klart att då handlar det mycket om dem som får gå. Men från och med i morgon (läs torsdag) handlar det om dem som är kvar. I dag, det kan jag också känna, finns en nedstämdhet. Men i morgon måste vi fokusera på det arbete som är kvar.

Hur gör man det?

– Det beror mycket på ledarna och på grupperna. Man behöver varken tycka att neddragningarna är något roligt eller bra, men man behöver förstå varför vi gör dem och att majoriteten av de anställda är kvar.

Hur ser ni på framtiden?

– Nu pratar vi om Sverige, men Ericsson har verksamhet i 180 länder. Det globala program vi har löper till 2017 så i vår värld är det här arbetet verkligen inte klart. Det är stora förändringar som sker på många ställen i världen. Däremot, om vi tittar på bolagets situation, så tror jag aldrig att det har funnits så många utvecklingsmöjligheter med tanke på att uppkoppling, bredband och mobilitet har blivit så pass tillgänglig. Det skapar stora möjligheter men det här är också en konkurrensutsatt marknad. Det är båda saker samtidigt.

– Det är viktigt att trycka på att Sverige är och förblir ledande inom radioutveckling. Radioutvecklingen är en viktig del av Ericssons kärnverksamhet och centrum för den utvecklingen är i Sverige. Därför är det enormt viktigt för oss att ha rätt kompetens inom detta område.

Långsiktigt är det viktigt för Ericsson att få rätt kompetens, att det kommer in nya och välutbildade ingenjörer som kan den senaste tekniken, avslutar Helena Norrman.

Ania Obminska

3 KOMMENTARER

  1. Underligt att många av de sparkade är just nyanställda nyutexaminerade. Svaret innehöll inte något av riktigt värde. Varför utbildar ni inte er anställda att ha rätt kompetens? Nej, Ericsson är inte vad den var, tar inte hand ✋ om sina egna.

  2. Skulle vara intressant om hon presenterade antal timmar per person per land. Då skulle vi se att Sverige är klart under var det gäller utbildningstimmar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?