Foto: Moodboard/Thinkstock.
Irland är det land i Europa som har lyckats bäst med att bredda rekryteringen till högskolan. Genom riktade insatser har man ökat andelen studenter med funktionsnedsättning, andelen äldre studenter och andelen deltidsstudenter.
Foto: Moodboard/Thinkstock.
Irland är det land i Europa som har lyckats bäst med att bredda rekryteringen till högskolan. Genom riktade insatser har man ökat andelen studenter med funktionsnedsättning, andelen äldre studenter och andelen deltidsstudenter.
Både nationellt och på EU-nivå är högre utbildning allt mer nödvändigt för den sociala och ekonomiska utvecklingen. EU arbetar därför gemensamt med frågan – både hur fler ska söka en högre utbildning – och hur fler ska klara utbildningen och ta examen.
EUs mål är att minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha en högre utbildning 2020 och för att nå dit arbetar länderna i Europa på olika sätt. Några länder har medvetet valt enbart generella politiska strategier utan riktade åtgärder. Andra länder har formulerat nationella målsättningar.
En intressant slutsats är att de länder som har satt upp mål för breddad rekrytering till högskolan inriktar sig på olika grupper. Det visar en ny rapport från Europakommissionen som har gått igenom hur 36 olika EU-länder arbetar med frågan (alla EU:s medlemsstater utom Luxemburg och Nederländerna, dock även Island, Liechtenstein, Montenegro, Norge och Turkiet).
Utifrån den information som finns att tillgå är det Irland och England som har varit mest framgångrika. I Irland har andelen studenter med funktionsnedsättning tredubblats sedan 2004, från 2 till 6 provcent av de högskolestuderande. Andelen äldre studenter (23 år eller äldre vid studiestarten) har ökat från 9 till 13 procent under samma period och deltidsstudenterna har ökat från 7 till 16 procent sedan 2006.
Ett annat framgångsrikt exempel är Skottland som har lyckats öka andelen högskolestuderande från etniska minoriteter från drygt 6 procent 2002 till drygt 13 procent 2012.
I Sverige har andelen studenter med utländsk bakgrund ökat från 14 procent 2001 till 18 procent 2011.
Att bredda rekryteringen är en viktig åtgärd men inte tillräckligt för att nå målet 40 procent akademiker 2020. EU-kommissionen har konstaterat att det också är viktigt att ge extra stöd till lärosätena för att kunna behålla studenter med särskilda behov.
I några länder försöker man politiskt motivera lärosätena att agera på olika sätt för att minska avhoppen men EU-rapporten konstaterar att det finns stora brister. En ökning av genomströmningen eller en minskning av avhoppen påverkar nämligen inte lärosätenas anslag i hälften av de europeiska utbildningssystemen.
Karin Virgin
