Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivOmställningsavtalen bra för företagen

Omställningsavtalen bra för företagen

Lars Walter, docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige.
Lars Walter, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, är redaktör för en ny bok om omställningsavtalen i Sverige. Här talar han vid ett seminarium med anledning av lanseringen av boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” Bild: Ingenjören

De svenska omställningsavtalen fungerar så pass bra att de gör det enklare för företag att välja uppsägning i stället för att hitta andra sätt att hantera sina anpassningsproblem, konstaterar forskare i en ny bok.

Omställningsavtal och Trygghetsrådet TRR

Ett omställningsavtal ingås mellan fack och arbetsgivarpart och innebär att anställda som sägs upp kan få stöd och hjälp. Omställningsorganisationerna, däribland Trygghetsrådet TRR, är tänkta att fungera som ett komplement till Arbetsförmedlingen samt social- och arbetslöshetsförsäkringar. De hjälper uppsagda att hitta ett nytt jobb, en lämplig utbildning eller att starta eget.

Trygghetsrådet TRR stöttar privat anställda tjänstemän. TRR grundades 1974 och bakgrunden till detta var att man ansåg att Arbetsförmedlingen inte gjorde tillräckligt för att stötta privat anställda tjänstemän vid uppsägningar, med tanke på deras särskilda behov. TRR har egen personal som utvecklar och utvärderar standardiserade metod- och processverktyg för omställningsarbete. Verksamheten finansieras genom att parterna avsätter 0,3 procent av lönesumman till TRR.

Omställningsavtalen finns till för att hjälpa uppsagda att hitta en ny sysselsättning i form av jobb, utbildning eller eget företagande. De svenska omställningsavtalen omfattar så många anställda i dag att de har blivit ett närmast heltäckande system. Att omställningsorganisationerna är så bra på att ge uppsagda stöd och hitta en sysselsättning gör det också lättare för företagen att välja att säga upp anställda i stället för att komma på andra lösningar på anpassningsproblem, konstaterar författarna till den nya boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige”.

– En väldigt viktig del med de här omställningsavtalen är att de ger en konkurrensfördel. Just det faktum att de lyckas få ut så många gör ju det mycket lättare att säga upp, säger bokens redaktör Lars Walter, som är docent och forskare vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg.

En annan konsekvens av de framgångsrika omställningsorganisationerna är personer som inte är etablerade på arbetsmarknaden, personer som inte omfattas av ett omställningsavtal, kan få det svårare att hitta ett jobb. Men just detta är en arbetsmarknadspolitisk analys och omställningsorganisationerna är inte arbetspolitiska instrument, poängterar Lars Walter.

– När det blir ett heltäckande system, men ingen har tänkt sig ska bli ett heltäckande system, så riskerar det att få den här typen av konsekvenser. Det gör ju också att jag tror att omställningsorganisationerna kommer att få en mer komplicerad relation till staten. Arbetsförmedlingen har de redan lite svårt att hantera. Det är lite så att man tycker att man gör lite samma saker, men man gör dem med olika utgångspunkter, säger han.

På andra håll i Europa ser det annorlunda ut. I ett läge av svag konjunktur är det till exempel vanligare i andra europeiska länder att anställda får sänkt lön.

– Det gillar vi inte i Sverige, säger Ola Bergström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Göteborg, en av medförfattarna till den nya boken.

En annan lösning som är vanligare utanför Sverige är permittering, korttidsarbete. Det innebär att en arbetstagare har kvar sin anställning och får ersättning eller lön, men jobbar inte under en period. Det finns ett problem med det systemet, konstaterar Ola Bergström. Handlar det om ett företag som går dåligt, men där det egentligen inte beror på konjunkturen utan för att problemet är strukturellt, då skjuter arbetsgivaren bara upp nödvändiga omstruktureringar som man hade behövt göra ändå.

– Det svenska systemet gör förhoppningsvis att man kan vara up to date hela tiden, och att man kan göra nödvändiga omstruktureringar innan det blir en kris, säger Ola Bergström.

Tidigarelagd pension har blivit mindre vanligt i Europa. Det har uppfattats som en enkel och bra lösning, men kan bli dyrt. Dessutom gör ett sådant system att relevant kompetens riskerar att försvinna.

Sverige skulle kunna ha en bredare palett av åtgärder vid nedgångar på företagen, tycker Ola Bergström. Till exempel skulle permittering kunna vara ett alternativ. Men det funkar inte så bra i kunskapsintensiva verksamheter.

– Om vi tar till exempel Ericsson, och de avancerade ingenjörsaktiviteter som görs där. Om de skulle införa korttidsarbete som i Italien, och säga att nu har vi inte tillräckligt många IT-system här så vi tar hälften av arbetskraften och låter dem ha ledigt i ett halvår, då har resten utvecklat sina grejer så pass mycket att det är en helt annan arbetsplats efter ett halvår. Det blir inte riktigt någon bra användning av de högkvalitativa resurserna.

En fördel med omställningsarbetet i Sverige är att fokus ligger på att uppsagda får ett jobb där de kommer till nytta.

– Den välutvecklade kompetens som finns tas tillvara på ett annat ställe, säger Ola Bergström.

Boken ”Mellan jobb – Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige” ges ut av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som är en oberoende ideell förening. Föreningen har 250 medlemmar, företag, myndigheter och organisationer.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.