Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenBlått klot behöver blått kol

Blått klot behöver blått kol

Mangroveskog
Mangroveskog. Foto: Aiisha5/Thinkstock

Havens förmåga att ta upp koldioxid är i fara. Mangroveträsken som i utgör en stor del av havens kolsänka är i snabb takt på väg att försvinna.

Världshaven absorberar ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut. Enligt Naturskyddsföreningen är kusterna särskilt viktiga. De sväljer ungefär lika mycket koldioxid som den globala transportsektorn släpper ut.

Detta upptag av koldioxid som världshaven bidrar med brukar kallas blått kol och är en så kallad sänka eftersom gröna växter i haven drar ut kol ur atmosfären när de växer. Det kol som binds i skogarna på land kallas för grönt kol. Det kol som släpps ut i form av koldioxid och andra växthusgaser kallas motsvarande för svart kol.

Havsfakta

Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Haven producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären och tar upp hälften av all koldioxid som släpps ut.

Cirka 3 miljarder människor är beroende av kustnära ekosystem för sitt livsuppehälle.

Sedan början av 1900-talet har hälften av all mangroveskog försvunnit. 35 procent försvann under de senaste två decennierna.

Blått kol är kol som lagras in i växter som sedan blir jord som lägger sig på havsbotten, under mangroveskogar och vid så kallade salta våtmarker i flodmynningarna. Där kan det bli kvar i tusentals eller rentav miljontals år. Områdena med blått kol är mycket mindre till ytan än skogarna på land, men å andra sidan binder de kol cirka tio gånger så effektivt. I slutändan är de därför lika viktiga för klimatfrågan.Haven är viktiga i kampen mot klimatförändringarna, skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. Trots deras avgörande roll diskuteras de i liten utsträckning inför klimatsamtalen i Paris i december. Sylvia Earl, legendarisk amerikansk oceanograf, har sagt att oceanerna måste få en röst i förhandlingarna.

Orsakerna att skydda kusterna är dessutom fler. De utgör bara sju procent av havens yta, men bidrar med hälften av världens fiskeresurser och används av runt tre miljarder människor som behöver dem för sitt livsuppehälle. Mangroveskogarna fungerar dessutom som skydd mot flodvågor och stormar.

Nu försvinner mangroveskogarn i snabb takt. De avverkas för ved och för anläggning av räkodlingar. Förstörelsen är tio gånger snabbare än i regnskogarna. Ungefär hälften av all mangroveskog har försvunnit sedan början av 1900-talet och avverkningstakten fortsätter i snabb takt. Mellan 2 och 7 procent av havens kolsänkor försvinner varje år.

Enligt NOAA, den amerikanska klimatforskningsmyndigheten, kan ödeläggelsen av mangroveskogarna i stället bidra till att det bundna kolet i jordlagren på botten frigörs och når atmosfären. Då förvärras problemen.

I grund och botten skulle det emellertid inte vara så svårt att rädda mangroveskogarna. Enligt Ariana Sutton Greer, ekosystemexpert på NOAA, handlar det om att låta dem växa ifred.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

0
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?