Havens förmåga att ta upp koldioxid är i fara. Mangroveträsken som i utgör en stor del av havens kolsänka är i snabb takt på väg att försvinna.
Världshaven absorberar ungefär hälften av all koldioxid som släpps ut. Enligt Naturskyddsföreningen är kusterna särskilt viktiga. De sväljer ungefär lika mycket koldioxid som den globala transportsektorn släpper ut.
Detta upptag av koldioxid som världshaven bidrar med brukar kallas blått kol och är en så kallad sänka eftersom gröna växter i haven drar ut kol ur atmosfären när de växer. Det kol som binds i skogarna på land kallas för grönt kol. Det kol som släpps ut i form av koldioxid och andra växthusgaser kallas motsvarande för svart kol.
Havsfakta
Tre fjärdedelar av jordens yta är hav. Haven producerar mer än hälften av allt syre i atmosfären och tar upp hälften av all koldioxid som släpps ut.
Cirka 3 miljarder människor är beroende av kustnära ekosystem för sitt livsuppehälle.
Sedan början av 1900-talet har hälften av all mangroveskog försvunnit. 35 procent försvann under de senaste två decennierna.
Blått kol är kol som lagras in i växter som sedan blir jord som lägger sig på havsbotten, under mangroveskogar och vid så kallade salta våtmarker i flodmynningarna. Där kan det bli kvar i tusentals eller rentav miljontals år. Områdena med blått kol är mycket mindre till ytan än skogarna på land, men å andra sidan binder de kol cirka tio gånger så effektivt. I slutändan är de därför lika viktiga för klimatfrågan.Haven är viktiga i kampen mot klimatförändringarna, skriver Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande. Trots deras avgörande roll diskuteras de i liten utsträckning inför klimatsamtalen i Paris i december. Sylvia Earl, legendarisk amerikansk oceanograf, har sagt att oceanerna måste få en röst i förhandlingarna.
Orsakerna att skydda kusterna är dessutom fler. De utgör bara sju procent av havens yta, men bidrar med hälften av världens fiskeresurser och används av runt tre miljarder människor som behöver dem för sitt livsuppehälle. Mangroveskogarna fungerar dessutom som skydd mot flodvågor och stormar.
Nu försvinner mangroveskogarn i snabb takt. De avverkas för ved och för anläggning av räkodlingar. Förstörelsen är tio gånger snabbare än i regnskogarna. Ungefär hälften av all mangroveskog har försvunnit sedan början av 1900-talet och avverkningstakten fortsätter i snabb takt. Mellan 2 och 7 procent av havens kolsänkor försvinner varje år.
Enligt NOAA, den amerikanska klimatforskningsmyndigheten, kan ödeläggelsen av mangroveskogarna i stället bidra till att det bundna kolet i jordlagren på botten frigörs och når atmosfären. Då förvärras problemen.
I grund och botten skulle det emellertid inte vara så svårt att rädda mangroveskogarna. Enligt Ariana Sutton Greer, ekosystemexpert på NOAA, handlar det om att låta dem växa ifred.
Sture Henckel
