Vikten av arbetslivsanknytning under utbildning

Större studiemotivation, högre etableringsgrad på arbetsmarknaden och större sannolikhet att få ett kvalificerat arbete. Det är några saker som högre utbildning som har en arbetslivsanknytning kan bidra till. Tillväxtanalys har tittat närmare på hur fem länder arbetar med frågan.

Större studiemotivation, högre etableringsgrad på arbetsmarknaden och större sannolikhet att få ett kvalificerat arbete. Det är några saker som högre utbildning som har en arbetslivsanknytning kan bidra till. Tillväxtanalys har tittat närmare på hur fem länder arbetar med frågan.

Generellt sett, skriver myndigheten Tillväxtanalys i sin nya rapport, skapar högre utbildning i Sverige goda förutsättningar för studenter att få ett jobb. Men det finns flera utmaningar, däribland låg ekonomisk avkastning på högre utbildning och bristfällig matchning.

läs mer

Hela rapporten ”Högre utbildnings arbetslivsanknytning – en studie av andra länders satsningar” kan du ladda ner här.

Ett sätt att stärka högre utbildning är att arbeta med arbetslivsanknytning (exempelvis praktik) något som enligt myndighetens forskningsgenomgång har visat sig ha flera positiva effekter. Till exempel bidrar det till större studiemotivation bland studenter och högre etableringsgrad på arbetsmarknaden, liksom en större sannolikhet att få ett kvalificerat jobb och högre jobb.

Tillväxtanalys har tittat närmare på hur Danmark, England, Kanada, Nederländerna och Singapore arbetar med arbetslivsanknytning i sina högre utbildningar.

Flera av länderna har en jämnare fördelning mellan antalet studenter vid universitet, yrkesskolor och yrkeshögskolor än vad Sverige har, vilket gör att matchningsproblematiken kan vara mindre. En annan skillnad är studieavgifterna. I England och Kanada har studieavgifterna höjts de senaste åren, vilket enligt Tillväxtanalys rapport ska ha bidragit till att studenterna i högre grad tittar på anställningsbarhet efter utbildningen. Detta har också gjort att lärosäten har fokuserat mer på utbildningarnas arbetslivsanknytning. England har också en särskild utmaning. Enligt rapporten är ett av fem brittiska jobb otillsatta för att arbetsgivaren inte hittar personer med rätt kompetens och kvalifikationer, inom framför allt IT, engelska och matte.

Universiteten i Singapore utvärderas bland annat utifrån hur snabbt nyutexaminerade studenter får jobb. Planer på något liknande finns även i Danmark, där nyutexaminerade akademiker inte har så lätt att komma in på arbetsmarknaden. Enligt rapporten låg bruttoarbetslösheten 2012 på 28,7 procent för akademiker som examinerats inom mindre än ett år.

I Danmark ska alla högre utbildningar ackrediteras, vilket innebär att de måste visa att de lever upp till minimikravet på kvalitet och relevans utifrån bland annat efterfrågan på utbildningen på arbetsmarknaden.

Ett annat exempel på hur näringslivet kopplas närmare högre utbildning finns i Ontario, Kanada, där arbetsgivare kan få en skattelättnad om de erbjuder praktik. Sådana här ekonomiska incitament kan öka intresset framför allt bland små och medelstora företag att engagera sig i högre utbildnings arbetslivsanknytning, enligt Tillväxtanalys.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
  • Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

    Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

    Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i "Högskolepejl".
Vad ska jag begära i lön när jag söker nytt jobb?

Vad ska jag begära i lön när jag söker nytt jobb?

Ett nytt jobb kan vara en chans till en bättre lön. Men vilken nivå ska man ska lägga sig på? Och vad svarar man om frågan om löneanspråk kommer redan i ansökan – innan man ens varit på intervju?
Fler artiklar