Anställda övervakas allt mer på jobbet

Datorer, mobiltelefoner, sociala medier och chip i tjänstebilen. Digitaliseringen gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka anställda på ett sätt som många inte märker. Lagstiftningen är otydlig och därför har facken en viktig roll att varna anställda för riskerna.

Vad får arbetsgivarna egentligen göra för att kontrollera och övervaka sina anställda? Vilka problem kan uppstå när det gäller integritet i arbetslivet och vad är fackens roll? Frågorna diskuterades på ett seminarium som Saco arrangerade förra veckan.

– Helt klart är att kontroller och övervakning av anställda har ökat både i omfattning och i nya former. Och det är digitaliseringen som ger arbetsgivarna nya kontrollmöjligheter, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco.

Bakgrundskontroller i samband med rekrytering har exempelvis blivit vanligare. Det handlar både om att begära registerutdrag och hälsodeklarationer och om kontroller av vad personer skriver på sociala medier. Enligt en undersökning som Svenska Handelskammaren gjorde för ett par år sedan gjorde 58 procent av arbetsgivarna kontroller på sociala medier i samband med rekrytering,

Övervakning av anställda sker i dag i en mängd olika former och med olika syften. Alkohol- och drogtester blir allt vanligare men också hälsokontroller i olika former. Kalmar Vatten införde förra året obligatorisk träning på arbetstid och ringde sedan till de anvisade gymmen och kontrollerade om de anställda varit där.

– Saco vill ha en lagreglering på området med klara spelregler för vad en arbetsgivare får göra. I dag är det svårt för fackligt förtroendevalda att agera när det inte finns någon tydlighet. Det är svårt att förhandla om var gränsen ska gå utan en lagstiftning att luta sig mot, säger Lena Maier Söderberg.

Hon betonar också hur viktigt det är med kvalitetssäkring. De kontroller som arbetsgivarna genomför måste verkligen vara tillförlitliga.

Regeringen har under 2000-talet tillsatt flera utredningar kring övervaktning och integritet i arbetslivet. 2009 kom den kanske mest omfattande utredningen om integritet i arbetslivet med flera konkreta förslag som Saco ställde sig bakom. Ett av förslagen handlade om den viktiga frågan: När är det egentligen är relevant för arbetsgivare att kontrollera och övervaka anställda?

Sedan utredningen kom har väldigt lite hänt men regeringen säger att frågan fortfarande bereds.

En fråga i utredningen, den som handlar om registerutdrag, fångades dock upp i en särskild utredning som lämnade sitt förslag 2014. Den föreslog bland annat ett förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret. Verksamheter där det ska vara möjligt att begära ett sådant utdrag ska regleras i en särskild författning, till exempel inom skolan där det redan finns sådana bestämmelser.

Men mattan rycktes snabbt undan för utredarna när databasen Lexbase, som samlar information från domstolar, lanserades. Ett utgivningsbevis gör verksamheten laglig men en kommitté arbetar just nu med frågan om hur lagstiftningen måste förändras för att hindra Lexbase och andra aktörer från att göra denna typ av information offentlig. En kommitté som regeringen har tillsatt ska presentera ett förslag senast den 1 september.

Att någon form av förändring kommer att ske inom två år är oundvikligt eftersom den nya dataskyddsförordningen från EU 2018 ersätter det direktiv som finns idag.

– En viktig fråga för Saco har hela tiden varit att förordningen skulle begränsa möjligheten att reglera integritetsskyddet i arbetslivet. En artikel i förordningen säger att medlemsstaterna i lag eller kollektivavtal får fastställa mer specifika regler på arbetslivet område. Det är lite oklart med som menas men vi kan konstatera att förordningen inte reglerar frågan när det är befogat och relevant för arbetsgivare med kontroller och övervakning. Den frågan kommer Sverige att få arbeta med och utforma egen lagstiftning om, säger Lena Maier Söderberg.

Isobel Hadley Kamptz, författare och opinionsbildare som har suttit i Digitaliseringskommissionen medverkade också under seminariet. Hennes uppfattning är att den digitala övervakningen upplevs som mindre besvärlig än exempelvis kameraövervakning, eftersom den märks mindre. Det gör också att många inte ens tänker på att den sker. Men det finns flera exempel på att den kan användas av arbetsgivaren, som ett vapen mot den anställe, om det uppstår en konflikt till exempel vid uppsägning.

Isobel Hadley Kamptz tror att Internet of things – sakernas Internet – är ett område som kommer att få större betydelse för övervakning och kontroll framöver. Tjänstebilar, verktyg, maskiner och arbetskläder utrustas med chip som gör det möjligt för arbetsgivaren att se hur de används och var de anställda befinner sig.

Att allt fler som är aktiva i sociala medier är noga med att skriva att de inte företräder sin arbetsgivare kan uppfattas som att de annars, om de inte tydligt talar om det, agerar som anställda.

– Man kan se utvecklingen som ett steg tillbaka till feodalsamhället då arbetarna mer eller mindre ägdes av företagen. Med det gränslösa arbetet och digitaliseringen har vi blivit kontraktsslavar som kontrolleras av arbetsgivarna även när vi är lediga, säger Isobel Hadley Kamptz.

På seminariet om integritet i arbetslivet deltog fackliga representanter från ett stort antal fackförbund och det är tydligt att intresset är stort och att frågor om kontroll, övervakning och den personliga integriteten är viktiga för medlemmarna. Riktlinjer och lagstiftning behövs på området men det är svårt att formulera hur den ska se ut.

Karin Virgin