Chalmers vill höja läraryrkets status genom att utbilda civilingenjörer med kompetens inom pedagogik ledarskap och kommunikation. Några av dem som har gått programmet har också fått kombinationstjänster, där de jobbar både som gymnasielärare och som ingenjörer inom industrin.
På Chalmers har man sin egen lösning på lärarbristen inom matematik och teknikämnena på gymnasiet. Jan Wickenberg är tillförordnad ansvarig för ett annorlunda civilingenjörsprogram där studenterna läser en kombination av civilingenjör och gymnasielärare.
– Programmet är utformat för att ge studenterna karriärmöjligheter både inom industrin och gymnasieskolan. På så sätt minskas också gymnasielärarnas inlåsning och fler studenter väljer en utbildning som ger lärarlegitimation, säger Jan Wickenberg.
De första tre åren på utbildningsprogrammet läser studenterna till en kandidatexamen med vanligt ingenjörsfokus. Då handlar det om förstås om matematik och mer tillämpade ämnen som kemiteknik, IT-programmering eller maskinelement, beroende på programinriktning.
Under de två sista åren, till masterexamen, läser studenterna pedagogik, ledarskap och organisering. Då handlar det om att förmå andra att jobba bättre.
– Det finns en likhet mellan skolan och industrin, säger Jan Wickenberg. Det handlar om ett ledarproblem. Hur ska jag få mina ingenjörer att jobba klokare för att bättre konkurrera på marknaden? Man blir en duktig produkt- och kompetensutvecklare.
Det handlar om att förstå sig på folk, att kunna uttrycka sig så att folk klyssnar och inte minst att kunna läsa av när någon inte hänger med, eller väljer att inte lyssna. Men Jan Wickenberg konstaterar också att det är en ganska tuff utbildning.
– Det är mycket att läsa in, säger han. Man måste vara både studievan och motiverad. Man har inget halvtidsjobb vid sidan av här.
För att säkerställa att utbildningen är relevant både för gymnasieskolan har man erfarna gymnasielärare, en så kallad mästarlärare, som hjälper till med kurserna och som ger feedback på dem. En mästaringenjör gör motsvarande jobb med att granska utbildningens relevans för industrin.
Antalet sökande till programmet är ungefär dubbelt så många som antas, och sakta stigande. Hittills, efter fem år, har dock bara några enstaka hoppat av, och alla som går ut får jobb, enligt Jan Wickenberg. Två av tre av dem som går ut söker jobb inom industrin. Många får jobb på teknikkonsultbolag eller på utbildningsavdelningarna på stora bolag som till exempel Ericsson. Orsaken är att de flesta av de färdiga ingenjörerna vill säkerställa sig om att få in en fot inom industrin. Men även om de flesta börjar inom industrin, ser många också en framtid som lärare.
Volvo Cars har tagit in några ingenjörer med kombinationstjänster. En av dem är Klara Balkhammar. Hon lockades av kombinationen med teknikundervisning på gymnasiet och att jobba inom industrin. Hon har under sju månader jobbat 50 procent som gymnasielärare och 50 procent med produktutveckling på Volvo.
– Man kan se att det ena hjälper det andra, säger hon. Som gymnasielärare kunde jag ge konkreta exempel på teknikutveckling för eleverna, och berätta att det vi gör i klassrummet liknar det de gör på Volvo Cars. Samtidigt blev jag i klassrummet van vid att stå och prata inför människor. Jag lärde mig också vad det innebär att förbereda och planera undervisning. Det behövs liknande förberedelser inom näringslivet.
Nu är hon sedan en tid heltidsanställd på Volvo Cars, men kan liksom många av sina studiekamrater tänka sig lärarjobb också i framtiden
Sture Henckel
Vad jag vet är det ett elände bara att gå ned i arbetstid för föräldraledighet på de flesta tekniska industrier hur är då tänkt att det ska fungera att permanent jobba 50%? För att inte prata om hur mycket jobb det kommer att bli med skoladministration som läraren får sköta på sin fritid.