Till år 2050 ska Sverige klara ett nettoutsläpp av växthusgaser som är lika med noll, men hur når vi bäst dit?
Klimatmålet kräver att fossila bränslen fasas ut på ett effektivt sätt, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet. Foto: Ingenjören
Till år 2050 ska Sverige klara ett nettoutsläpp av växthusgaser som är lika med noll, men hur når vi bäst dit?
Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker, har lett det arbete i Miljömålsberedningen som har handlat om att ge förslag på hur den svenska klimatpolitiken ska utformas. Ett mål är att Sverige ska nå nettonoll-visionen, att nettoutsläppet av växthusgaser ska vara noll, till år 2050.
Miljömålsberedningens arbete kring detta pågick i 16 månader, för kort tid för ett så komplext uppdrag sade Anders Wijkman under en diskussion om den svenska klimatpolitiken på SNS på torsdagsförmiddagen, men det resulterade ändå i ett slutbetänkande som lämnades till regeringen den 22 juni i år.
För att Sverige ska klara av att bli klimatneutralt är det framför allt tre sektorer man behöver ta tag i enligt Miljömålsberedningen: transport, processindustrin och jordbruk. Dessa sektorer slukar energi i dag, men de kan bli mer effektiva och klimatsmarta. Ny teknik kan bidra till att vi klarar miljömålen, men det kan även priset på utsläpp av växthusgaser göra, att klimatfrågan integreras i alla politikområden och att man satsar på biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Bilåkandet bör enligt Miljömålsberedningen i högre grad ersättas av kollektivtrafik, gång och cykel. En annan fråga är byggen. Det räcker inte att bygga klimatsmarta hus när merparten av byggenas klimatpåverkan sker i själva produktionsfasen, framförde Anders Wijkman.
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet, vill att de svenska åtgärderna för klimatet konstrueras så att de kan påverka politiken i andra länder. Klimatfrågan är global och måste lösas globalt, anser han.
– Vi måste sikta högre, sade John Hassler.
Från vänster: Helena Blomquist, Eva Samakovlis, Maria Börjesson, Svante Axelsson och Anders Wijkman. Foto: Ingenjören
För att klara klimatmålen krävs det att fossila bränslen fasas ut på ett effektivt sätt, och det är framför allt utfasningen av kolanvändningen som är det som vi bör prioritera, menar John Hassler, som refererade till en artikel i Nature som handlade om just detta. Han anser att det är rimligt att anta att om vi minskar oljeanvändningen i Sverige så kan den öka i andra länder. En svensk satsning på elbilar kan i värsta fall förvärra problemen om det leder till att bensindrivna bilar ersätts med elbilar i länder med mycket kolkraft, menar han.
Det finns mycket Sverige kan göra redan nu för klimatet för ett relativt sett lågt pris, menar John Hassler, till exempel att köpa utsläppsrätter. Han räknar med att det skulle kosta 2 miljarder kronor per år att klimatneutralisera Sverige.
Världen behöver länder som går före och visar att man tar klimatfrågan på allvar, tycker Anders Wijkman och enligt Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, finns det ett enormt tryck i Sverige att försöka lösa den.
– Jag tror att vi kommer att göra stora underverk faktiskt, sade Svante Axelsson, men framförde också att han tycker att ambitionerna är lite för lågt ställda i dag.
Tekniken kommer att bidra till en snabbare och mer positiv utveckling än vi kan ana, tror Svante Axelsson. Till exempel solceller och allt bättre batterier kan ge oss helt nya möjligheter. Men vi måste också våga satsa på dyra projekt, precis som Tyskland har gjort med solenergin.
– Vi står vid ett fönster, där vi inte anar hur snabbt utvecklingen kommer att gå, sade Svante Axelsson.
Maria Börjesson, docent vid Centrum för transportstudier på KTH, ser det också som fullt möjligt att klara miljömålen, men då behöver man bland annat titta närmare på den energislukande fordonsflottan.
– Man har satsat på subventionering av bränsleffektiva bilar, även om de kanske bara kör på ett bränsle. Man kan satsa mer på bränsleffektivitet i stället, sade hon.
Enligt Maria Börjesson kan också kommuner och regionerna bidra till en positiv förändring genom att fokusera mer på regionförtätning än regionförstoring, att inte bygga stora villaområden långt utanför stan eller externa köpcentrum och genom att prissätta parkering ”till sitt rätta pris”.
Ania Obminska
1 kommentar
Bra referat av ett seminarium om en viktig fråga, där vi ingenjörer förmodligen kommer att ha en viktigt del i omställningen till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser.
Förstår dock inte hur John Hassler resonerar/spekulerar när han enligt referatet ska ha sagt ”En svensk satsning på elbilar kan i värsta fall förvärra problemen om det leder till att bensindrivna bilar ersätts med elbilar i länder med mycket kolkraft.” Med ett sånt resonemang förutsätter han alltså att länder med mycket kolkraft kommer att fortsätta elda kol för all framtid. Det är inte särskilt sannolikt, då vi ser att t.ex. både Kina och USA nyligen har ratificerat Parisavtalet. 1,5-gradersmålet i Parisavtalet förutsätter ju att kolkraften inte ska kunna finnas kvar i någons land i energisystemet på några decenniers sikt. Så det är ett synnerligen konstigt resonemang av John Hassler. Det är som att han inte inser att givet att Parisavtalet träder i kraft (vilket allt pekar på just nu) så kommer hela världen att ställa om både energisystem och fordonsflottor.
Så jo, vi borde satsa på elfordon nu, eftersom det är långt mkt energieffektivare än fossildrivna fordon och sen ser vi till att fasa ut kolet samtidigt. Det finns liksom ingen anledning att vänta på att satsa på elbilar tills vi har ett fossilfritt energisystem i hela världen. Särskilt inte när de här och nu gör stor klimatnytta i Sverige där vi redan har ett relativt lågt fossilberoende energisystem.