Sverige är inte längre i topp bland de länder som arbetar bäst med digitaliseringen. Bristen på IT-kompetens är stor i många företag och inom myndigheter och förvaltningar ligger vi efter både Danmark och Estland. Men det finns de som satsar.Sverige är inte längre i topp bland de länder som arbetar bäst med digitaliseringen. Bristen på IT-kompetens är stor i många företag och inom myndigheter och förvaltningar ligger vi efter både Danmark och Estland. Men det finns de som satsar.
I oktober lanserade det svenska konsultföretaget Sigma IT Consulting AB sin kampanj Sigma 1 000 jobb. Under tre år ska de försöka locka till sig 1 000 nya medarbetare inom IT. Ingen lätt uppgift men i pressmeddelandet säger företaget att det är vad som krävs för att säkra deras egen överlevnad. I dag är de verksamma i 7 länder och har drygt 1 200 medarbetare.
VD Lars Kry ser bristen på IT-kompetens som ett bekymmer för näringslivet och för hela samhället.
– Vi levererar fortfarande men det går inte att luta sig tillbaka. Andra länder kommer att komma ifatt oss om vi inte lyckas rekrytera den kompetens som behövs.
Han beskriver hur landskapet snabbt har förändrats från att IT var något som sköttes av IT-avdelningen till att vara en del av varje företags affär eller interna processer.
– Nu finns det så mycket IT i företagens verksamhet att det har blivit en av ledningens och styrelsens viktigaste frågor. Vi försöker utbilda våra kunder i digitaliseringens möjligheter, både vad gäller strategi, teknik och kommunikation
Lars Kry påpekar att hela samhället behöver skaffa sig en digital allmänbildning. Han ser det som en nyckelfråga om inte Sverige ska hamna efter, vilket många mätningar nu tyder på är fallet.
Sigma är långt ifrån ensamt om att se behovet av en ökad kompetens för att samhället och näringslivet ska hänga med i utvecklingen. Det internationella konsultbolaget CGI konstaterar i sin senaste undersökning av globala trender att takten i digitaliseringen ökar. Det 1 000 beslutsfattare från 10 branscher i 20 länder som svarat på undersökningen tycker till stor del att det går allt fortare och att digitaliseringen har gått från att vara en möjlighet till att vara själva drivkraften i utvecklingen.
Undersökningen visar att det finns ett stort behov av strukturell förändring och av nya affärsmodeller.
– Bristen på ingenjörer är i princip akut redan nu och det blir bara värre. Ska vi ha en chans att hitta rätt personer måste vi utmana oss själva och arbetsmarknaden i stort. Och frågan måste tas på större allvar. Vi har en outnyttjad resurs i att utrikesfödda IT-talanger inte kommer in snabbare i det svenska arbetslivet. I kombination med att så pass få kvinnor lockas till yrket har vi också en stor potential att förbättra oss. Vi måste jobba aktivt för att förändra detta och det är bråttom, säger Lars Kry.
Rekryteringarna inom ramen för Sigma 1 000 pågår.
– Rekryteringen går bra. Vi får jobba hårt men kampanjen har hjälpt oss. Vi följer den plan vi satt upp mot 1 000 nya kollegor.
Jenny Grensman
17 kommentarer
Jenny. Du vet precis lika bra som jag att arbetslöshetssiffran om du lutar dig på är (#ansökningar om kassa)/(#medlemmar). Du vet också att du måste uppfylla arbetsvillkoret för att kunna få akassa och att detta inte går att uppfylla om du är nyutexaminerad.
@Jenny: Vidare angående er kommentar om att det finns undersökningar som visar på att det är låg arbetslöshet bland ingenjörer, så är det inte ett bevis för att det är ingenjörsbrist. Åtminstone inte om man anser att ingenjörer bör ha arbeten och löner som motsvarar deras utbildningsnivå.
Saken är ju den att om en civilingenjör inte får ett arbete som motsvarar utbildningsnivån, så är det däremot troligt att han/hon får ett arbete som tex kompetens- och lönemässigt motsvarar en gymnasieingenjörsutbildning istället. Kanske till och med inom en helt annan bransch som inte har med utbildningen att göra heller. Denna person är förvisso inte arbetslös, men eftersom han/hon faktiskt i praktiken inte arbetar som civilingenjör, så kan man ju inte ta det som ett bevis för att det är ingenjörsbrist.
För att ta en liknelse: Antag att man ökade antalet platser på läkarutbildningen med 500%. Eftersom det inte efterfrågas så många läkare skulle många av dem då tvingas ta arbeten som exempelvis sjuksköterskor eller undersjuksköterskor. Och de skulle troligtvis få dessa arbeten även om de var överkvalificerade för tjänsterna. Arbetslösheten bland läkare skulle därför även fortsättningsvis vara låg, trots den massiva ökningen av antalet utbildningsplatser. Men skulle ni påstå att det i detta scenario verkligen råder läkarbrist, bara på grund av att arbetslösheten bland läkare fortsatt skulle vara låg?
Hej Veritas och Sura Ingenjören. Nej du har naturligtvis rätt i att låg arbetslöshet inte betyder att det inte finns en massa ingenjörer som jobbar med annat eller går arbetslösa heller för den delen. Jag har inte sett någon undersökning som kollar just det men det finns ju en del framtaget hur mycket större chans du har att få ett jobb om du har högre utbildning. Och vad som är riktiga arbetsuppgifter för en civilingenjör eller en högskoleingenjör är ju inte heller hugget i sten. Det här blir ju med nödvändighet snåriga resonemang eftersom frågor som ”relevanta arbetsuppgifter” mm kommer in. De företag som i undersökningar säger att de har svårt att rekrytera ingenjörer upplever förmodligen det men det kan ju bero på en väldig massa saker som bransch, konjunktur, betalningsvilja, geografiskt läge mm mm. Undersökningar handlar ju ofta inte om generella fakta utan om hur de svarande upplever saker.
MVH
Jenny
Re: Jenny
Nej, ni kan inte sluta publicera resultat av olika undersökningar. Däremot kan ni börja vara som iglar med att ställa jobbiga motfrågor. Ett bra exempel på detta är artikeln från Lars Kry där det hävdas enorm it-kompetensbrist som ni publicerade helt utan kritiska motfrågor. Här hade ni kunnat fråga honom om vad han tycker att unga nyutexaminerade ingenjörer ska göra för att kunna få de årens erfarenhet som krävs för att komma in. Ni skulle också kunna fråga varför arbetslösheten är så hög bland bioteknikingenjörer om det nu är sådan enorm brist på alla slags ingenjörer.
Hej Sura du! Du läser artiklar som fan läser Bibeln. Lars Kry sade främst att det var brist på folk med IT-kompetens och sedan sade han också att IT-ingenjören är en bristvara. Vi publicerar en hel del artiklar på det här ämnet under åren och vilken sorts ingenjörer som har hög arbetslöshet kan variera litet beroende på konjunkturen. I den senaste rapporten från förbundet kan du se de mest aktuella siffrorna och enligt den är arbetslösheten bland ingenjörer dock generellt låg.
http://www.sverigesingenjorer.se/Global/Dokumentbibliotek/Rapporter/L%C3%B6n,%20karri%C3%A4r%20och%20utveckling/Arbetsmarknad_dec_2015.pdf
Läs också gärna vårt reportage om just Ingenjörsbrist (och om den verkligen finns) från 2014 http://www.e-magin.se/paper/cn6x5nbb/popup/61? searchphrase=ingenj%u00f6rsbrist.
Med vänlig hälsning
Jenny Grensman
@Jenny:
Ni skrev: ”I alla de undersökningar som förbundet gör brukar utredarens kommentar till det här vara att företagen har svårt att hitta ingenjörer med färsk kunskap från högskolan och fem års yrkeserfarenhet.”
Man kan ju påstå vad man vill. 😉 Men frågan är vad det finns för sakligt stöd för de påståendena? Företagen är ju uppenbarligen inte intresserade av betala högre löner för att locka till sig ingenjörer. Så är det då verkligen en brist?
Vidare undrar jag varför det nästan aldrig ställs några kritiska frågor till personer eller organisationer som kommer med påståenden om ”ingenjörsbrist”? Det citeras oftast bara rakt av som en sanning, utan att man frågar vad det finns för konkreta belägg för påståendena. Se min tidigare kommentar med nummer 4 från
”24 november, 2016 kl. 20:24” nedan som riktar sig till redaktionen på tidningen Ingenjören angående detta.
PS. Bra att ni informerade Ulrika Lindstrand om diskussionen. Det vore intressant att få hennes syn på saken också.
Hej Sam! Vad jag menar med att de vill ha ny kunskap och fem års erfarenhet är att det ibland finns orealistiska förväntningar.
Vi ställer precis de frågor som du efterlyser i din kommentar 24 november, 2016 kl.20:24. Läs exempelvis reportaget jag skickade dig länken till. Vi kan inte sluta att redovisa vad olika undersökningar säger för att vi tycker att resultatet rimmar illa med löneutvecklingen.
Med vänlig hälsning
Jenny Grensman
Här kommer Ulrika Lindstrands, Förbundsordförande i Sveriges Ingenjörers svar:
Sveriges Ingenjörer är just det – Sveriges Ingenjörer. Kansliets enda uppgifter är i grunden att värna vår profession och att arbeta för att vi skall ha villkor i världsklass. Det vill säga precis det som sammanfattas i meningen: ”Att få men högkvalificerade ingenjörer examineras, så att lönerna och kvalifikationsnivån för deras arbeten kan hållas hög.”. Dessutom skall vi ha villkor som skyddar oss under hela arbetslivet.
För att kunna göra det behövs olika kompetenser. T.ex Jurister för att driva våra tvister och företräda oss. Ekonomer för att förvalta våra tillgångar, t.ex vår konfliktfond, samt att komma med remissvar på t.ex skattepolitiken. Samhällsvetare m.fl för att t.ex bevaka det som händer i EU och som påverkar ingenjörernas villkor och utbildningar. För att nämna några. Ingenjörer är inte alltid bäst på att företräda ingenjörer i alla sorters frågor.
Kansliet får sina arbetsuppgifter av dels de medlemmar och lokalt förtroendevalda som behöver stöd och hjälp, dels av Sveriges Ingenjörers Fullmäktige.
Fullmäktige består av ca 90 demokratiskt medlemsvalda ingenjörer, som har till uppgift att bestämma Förbundets riktning ”vart skall vi?”. Vidare beslutar Fullmäktige t.ex om budget, medlemsavgifter, arvoden, motioner som inkommit samt om ansvarsfrihet för Förbundsstyrelsen. Fullmäktige väljer också Förbundsstyrelse.
Förbundsstyrelsen har till uppgift att driva vad Förbundet skall göra. Prioritera, se till att besluten från Fullmäktige tas omhand och verkställs, hantera nödvändig formalia och arbeta framåtblickande med Förbundets utveckling. Kansliet verkställer och beslutar om hur man skall gå tillväga för att på bästa sätt verkställa uppdragen från Fullmäktige och Förbundsstyrelsen. Vi har alltså en medlemsstyrd organisation.
Självklart är ett viktigt mål att rekrytera och behålla. Av den enkla anledningen att ju fler vi är, desto starkare blir vi. Vi blir t.ex en tyngre motpart i förhandlingar, ju fler vi företräder. Vi blir en starkare röst i samhället.
Vi kan också bli fler lokala förtroendevalda som kan påverka på arbetsplatserna och som kan företräda kollegor, på ett sätt som ligger nära verksamheten och som därmed har bäst insyn i det dagliga.
Den största delen av verksamheten är finansierad av medlemsavgifter. Det finns den största respekt för detta och pengarna används med stor eftertanke, för att maximera medlemsnyttan.
Lönerna på kansliet är avtalsenliga och marknadsanpassade, utan att vara marknadsledande.
Förbundsstyrelsen beslutar om Förbundsdirektörens lön, vilken följer samma principer.
Inga löner på kansliet är på något sätt kopplade till antalet medlemmar. Vi har dessutom högst antal medlemmar per kanslianställd i Norden. Dvs vi har inte fler kanslianställda än vi behöver.
Förutom externa revisorer som granskar räkenskaperna, har vi också verksamhetsrevisorer – vilka granskar alla delar av Förbundets verksamhet och att det är just medlemsnyttan i fokus.
Med allt detta sagt så hoppas jag att jag lyckats förmedla att det är Ingenjören i centrum som gäller. Utbildning som ger konkurrenskraftiga ingenjörer. Det handlar inte om att utbilda fler ingenjörer. Vi skall se till att de som börjar en utbildning också tar sin examen och att utbildningen håller världsklass. Det skall löna sig att utbilda sig. Vi skall ha arbetsuppgifter som anstår utbildningen, vi skall ha möjlighet till kompetensutveckling på jobbet, men också att vidareutbilda oss under vår anställning eller i växelverkan mellan akademi och näringsliv. Vi skall ha trygga anställningar och bra pension, oavsett bransch eller sektor. Vi skall ha möjlighet att starta eget företag. Vi skall ha balans mellan fritid och arbete. Vi skall slippa bli sjuka på jobbet. Vi skall ha möjlighet till semester, föräldraledighet, övertidsersättning, arbetstidsförkortning, få en pension som avspeglar vår insats under yrkeslivet – bara för att nämna några exempel.
Vi har dock motparter i alla våra förhandlingar och det är ett ständigt givande och tagande. Allt utvecklar sig inte så fort och så bra som vi skulle vilja, men vi kämpar enträget på – med god hjälp av de medlemmar som sitter i våra förhandlingsdelegationer.
Dessutom anordnas en massa aktiviteter i våra distrikt, mentorskapsprogram, chefs och ledarskapsprogram, coachning, karriärsseminarium med olika inriktningar m.m.
Vi är inte världsbäst på är att kommunicera. Det är jag den första att säga. Vi behöver synas mer och höras mer – både inåt och utåt.
Vi tar tacksamt emot konstruktiv feedback och förslag. Man kan inkomma med medlemsförslag, via hemsidan – det går till oss i presidiet, dvs till mig och de två vice ordförandena. Man kan också ta kontakt med mig direkt. Kontaktuppgifter står på hemsidan och läggs dessutom alltid ut i våra pressreleaser. Och vill man vara med och påverka så finns alla möjlighet att engagera sig!
Välkommen!
Ulrika
@Luke & Sura Ingenjören:
Jag kan bara hålla med. Förklaringen är dock enkel. Varken kansliet på SI eller tidningen Ingenjören har några incitament att driva en linje som gagnar ingenjörerna. De basunerar istället ständigt ut propaganda som gagnar dem själva, vilket är rakt motsatt vad som gagnar ingenjörerna.
Vad gagnar kansliet på SI?
=> Så många medlemmar som möjligt så medlemsintäkterna ökar, vilket innebär att så många ingenjörer som möjligt ska utbildas. Då kan de anställda på SI (som vanligtvis är ekonomer och jurister, inte ingenjörer) öka sina löner.
Vad gagnar tidningen Ingenjören?
=>Så många ingenjörer och SI medlemmar som möjligt, så att upplagan kan öka (och de anställda på tidningen kan öka sina löner).
Vad gagnar i ingenjörerna?
=>Att få men högkvalificerade ingenjörer examineras, så att lönerna och kvalifikationsnivån för deras arbeten kan hållas hög.
Kortfattat: Ingenjörernas intressen är precis rakt motsatta de som kansliet på SI och tidningen Ingenjören står för.
En lite glimma av hopp dock är att SI har fått en ny ordförande nyligen som heter Ulrika Lindstrand. Jag hoppas hon läser det här och kan ta tag i den här problematiken som existerat i ca 15-20 år utan att SI tagit tag i det. Om du läser det här Ulrika får du gärna kommentera.
Hej Sam! Jag skickar din kommentar vidare till Ulrika också om hon vill svara dig. Vi har faktiskt diskuterat det här återkommande i Ingenjören och på ingenjoren.se men det kan ju vara svårt att hinna följa med i allt som skrivs.
http://www.e-magin.se/paper/cn6x5nbb/popup/61? searchphrase=ingenj%u00f6rsbrist
är länken till ett större reportage vi hade om ”ingenjörsbrist” 2014. I alla de undersökningar som förbundet gör brukar utredarens kommentar till det här vara att företagen har svårt att hitta ingenjörer med färsk kunskap från högskolan och fem års yrkeserfarenhet.
Med vänlig hälsning
Jenny Grensman
Hashtaggen #itsamtalet är en bra plattform för ingenjörer att uttrycka sina åsikter på. En stor del av att ingenjörer inte tar sig fram mer ordentligt i löneutveckling tror jag även beror på att ingenjörer är för ”snälla”. Stannar kvar på företaget, sätter inte hårt mot hårt etc. Jag vill inte ha Twitter men funderar starkt på att skaffa för att ställa frågor till nämnd hashtagg. Räcker med en fråga i veckan av ett flertal personer för att ge något avtryck.
Det behövs kastas ljus över det som sägs i kommentatorsfältet nedan och inte vad som skrivs om i artikeln. Belys löneutveckling, man maxar antal platser på utbildningarna, kvaliten sänks mm och få ut det till ”allmänheten”. SI och denna tidning klarar inte av det. Så kanske dags att vi organiserar oss själva.
Världsbanken konstaterade i en rapport om företagsklimatet i Sverige att anställda med eftergymnasial utbildning
(1) betalas sämst i OECD
(2) inte på något mätbart sätt bidrar till en produktivitetshöjning
Slutsats? Svenska företag ropar alltså efter kompetens som man inte kan utnyttja.
Men är det inte så det har blivit? Själv gick jag i pension för några år sedan. Jag anställdes för att göra ett visst jobb som krävde en viss kompetens, men de senaste 10-15 åren blev jag tvungen att prioritera fler och fler triviala uppgifter – resultatet av en ineffektiv IT-miljö, en anorektiskt slimmad organisation och inte minst en företagsledning som inte tycktes vara intresserad av annat än kassaflöden och kostnadsjakt.
Då blir ju ett lågt löneläge rimligt. En civilingenjör som inte utför ett civilingenjörsjobb mer än en dag i veckan kan ju inte kräva en full civilingenjörslön.
@Veritas
Det här är väldigt relevanta frågor att ställa, det är jag helt enig om. Branschen har startat haschtaggen #itsamtalet. Där kan det vara lämpligt att ställa dessa frågor.
@Sura Ingenjören:
Ja, och samma fråga bör ju även ställas till tidningen Ingenjören. Den tidningen har ju i flera artiklar själv konstaterat att löneutvecklingen för ingenjörer i allmänhet, och IT-ingenjörer i synnerhet, har varit väldigt dålig under lång tid (de senaste ca 15 åren).
Ändå presenterar Ingenjören oftast bara företagens påståenden om ”ingenjörsbrist” rakt av i sina artiklar utan att ställa några kritiska frågor. Varför inte fråga företagen tex:
* Vad har ni för konkreta belägg för era påståenden att det är ingenjörsbrist? Och då duger det inte med lösa påståenden som att ”vi har svårt att rekrytera”, vilket inte går att faktakontrollera.
* Om det nu är sådan brist på ingenjörer, varför har då löneutvecklingen under lång tid varit så dålig för dem i förhållande till övriga på arbetsmarknaden? Gäller inte principen om utbud och efterfrågan vid lönesättning för just ingenjörer?
* Om ni anser det vara svårt att hitta ingenjörer att anställa, varför erbjuder ni inte högre löner för att locka dem till er? Och jo, lönen *är* en viktigt faktor när man byter jobb.
Kan man få en kommentar av tidningen Ingenjören kring detta hade det uppskattats. Har ni möjlighet att ställa frågorna ovan till företagen framöver när de kommer med de vanliga påståendena om ”ingenjörsbrist”?
PS. Avslutningsvis lite referenser till fakta som visar på ingenjörernas dåliga löneutveckling:
https://ingenjoren.se/2016/02/samst-loneutveckling-for-ingenjorer/
https://ingenjoren.se/2011/04/it-ingenjorerna-fick-laga-lonehojningar/
https://ingenjoren.se/2016/11/41153/
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.650338/it-konsulter-priser
http://bit.ly/2eAC5aD
Re: Luke
Ja, det är faktiskt en intressant fråga. Varför fortsätter SI att helt okritiskt upprepa påståenden från arbetsgivarna?
Då var vi här igen.
Del 1.
Den här diskussionen där en artikel, oftast med citat från företag, bekymrar sig över dom orosmoln som dom ser på himlen.
Del 2.
När kommentatorsfältet fylls av den andra sidan, dom som företagen sk skriker efter, ger en annan bild än vad som sägs i artikeln.
När ska relevanta frågor tas upp? När ska artiklar med ingenjörer och programmerare citeras? När ska en dialog mellan dessa två parter komma upp? Varför är oftast lönerna och löneutvecklingen inte på nivå med den sk krisnivån?
jag tror att människor inte är dumma. Dom ser var lönen ligger och att man måste vara enormt duktig och intresserad av tex programmering för att komma någonvart inom IT. Men som vi vet kan inte alla vara enormt duktiga på samma sak (då blir det ett normal-nivån) och då skriker företagen att alla ska vara enormt kompetenta och kämpa hårt för en lön som inte motsvarar arbetet. Det räcker oftast inte att vara ”ok” eller ”duktig”.
Jag vet folk som varit i IT som inte var enormt duktiga eller hade det som enda intresse att programmera, dom stod kvar och stampa på samma plats tills dom tröttna. Sluta. Och började doktorera ist med mer frihet till det dom tycker är kul. En bana jag själv funderar på ibland.
-En som är ok till duktig men ingen savant.
Det här är bara krokodiltårar. Branschen har satt sig i den här situationen helt själva. De kräver och kräver och kräver fler utbildningsplatser på tekniska högskolor. De som därefter kommer ut från de tekniska högskolorna får skaffa sig de erforderliga 5 årens praktisk erfarenhet någon annanstans, för CGI/Sigma och motsvarande har varken tid eller råd att ta in någon som är nyutexaminerad.