Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivYrkesval dominerar löneskillnader

Yrkesval dominerar löneskillnader

Kvinnornas löner närmar sig männens mycket sakta . Enligt en nyligen släppt undersökning från Saco förklaras löneskillnaderna av mäns och kvinnors yrkesval. Men även med alla faktorer inräknade kvarstår en oförklarad skillnad på några procent.

Bland Sacoförbundens medlemmar hade männen 2009 i genomsnitt 22 procent högre lön än kvinnorna. I dag, 2016, är skillnaden marginellt mindre, med 20 procent högre lön för männen.

thomas_andren
Thomas Andrén. Foto: Kalle Assbring.

Förändringen är långsam. En ny rapport från Saco som bygger på Sacoförbundens partsgemensamma lönestatistik och på Sacos egna löneenkäter, och som täcker 67 olika yrkesgrupper inom privat sektor, kommuner, landsting, staten och Svenska kyrkan, visar att en stor del av löneskillnaderna kan förklaras med att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad.

– Processen är trög, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco och rapportens författare. Men bland akademiker i näringslivet, exempelvis ingenjörer och ekonomer, ser vi trots allt en stabil ökning i andelen kvinnliga chefspositioner.

Landstinget har de klart största skillnaderna. Där har männen i genomsnitt 31 procent högre lön än kvinnorna. Sedan följer privat sektor, där männen har 19 procent mer, och Svenska kyrkan där de har 14 procent mer. Minst är skillnaden i kommunerna och i staten där männen har 8 respektive 7 procent mer i lön.

Men när utredarna räknar in alla bakgrundsfaktorer som kan spela in, såsom utbildning, yrke, ålder, födelseland, region och befattning, minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Den återstående löneskillnaden, i rapporten kallad det oförklarade lönegapet, är då störst inom den privata sektorn. Där är den 7 procent. I landstingen är den 3 procent, i Svenska kyrkan 2 procent, medan löneskillnaderna i stat och kommun landar på 1 procent. I några starkt kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis fysioterapeuter och bibliotekarier är kvinnornas genomsnittslöner till och med något högre än männens. En tredjedel av de undersökta yrkesgrupperna har inga oförklarade löneskillnader alls.

Rapporten kommer fram till att männens högre löner i stort kan hänföras till att kvinnor och män går olika utbildningar och väljer olika yrken, samt att männen är överrepresenterade på högre befattningar.

Vad kan man göra då för att förbättra kvinnors löner, ska man då uppmana dem att söka andra jobb?
– Jag tycker nog inte att det vore så fruktsamt att uppmana kvinnor att välja andra yrken än de är intresserade av. Det handlar snarare om att de jobb som finns i vård, skola och omsorg där många kvinnor jobbar, är lågt lönesatta. Där behövs insatser. Problemet med dem är att de är skattefinansierade, även om de bedrivs i privata företag.

Det saknas heller inte hypoteser till de oförklarade skillnaderna inom de olika yrkena.

– Tidigare undersökningar har visat att den direkta lönediskrimineringen finns, men att det står för en väldigt liten del. Andra saker har större betydelse, säger Thomas Andrén.

Sacos rapport

Sacos rapport Förklarat och oförklarat mellan kvinnor och män kom i januari 20

Forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer återhållsamma i sina löneanspråk i förhandlingar, liksom att chefer reagerar mer negativt mot kvinnor som framhäver sig i en förhandling. Ändå har organiserade lönesamtal visat sig ha en positiv effekt särskilt på kvinnors löner.

Även frånvaro från jobbet kan spela in. Kvinnor har generellt högre frånvaro än män från jobbet, något som sannolikt ger stort utslag i privat sektor. Enligt rapporten uppkommer skillnaderna typiskt i 30-årsåldern, då många par får barn, något som pekar mot att det fortfarande är kvinnorna som står för en större del av det obetalda hemarbetet.

Enligt Sacos ordförande Göran Arrius är det bra att skillnaderna minskar, även om det går för långsamt. Men han menar också att det i många kvinnodominerade yrken är för svårt att avancera och göra lönekarriär, något som måste förändras om kompetensförsörjningen ska klaras i välfärden.

Bland ingenjörer och IT-tekniker i privat sektor ligger de oförklarade löneskillnaderna på runt 5 procent. Det är något lägre än den genomsnittliga oförklarade skillnaden på 7 procent för den privata sektorn som helhet.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

0
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

0
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.