Kvinnornas löner närmar sig männens mycket sakta . Enligt en nyligen släppt undersökning från Saco förklaras löneskillnaderna av mäns och kvinnors yrkesval. Men även med alla faktorer inräknade kvarstår en oförklarad skillnad på några procent.
Bland Sacoförbundens medlemmar hade männen 2009 i genomsnitt 22 procent högre lön än kvinnorna. I dag, 2016, är skillnaden marginellt mindre, med 20 procent högre lön för männen.
Förändringen är långsam. En ny rapport från Saco som bygger på Sacoförbundens partsgemensamma lönestatistik och på Sacos egna löneenkäter, och som täcker 67 olika yrkesgrupper inom privat sektor, kommuner, landsting, staten och Svenska kyrkan, visar att en stor del av löneskillnaderna kan förklaras med att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad.
– Processen är trög, säger Thomas Andrén, välfärdsekonom på Saco och rapportens författare. Men bland akademiker i näringslivet, exempelvis ingenjörer och ekonomer, ser vi trots allt en stabil ökning i andelen kvinnliga chefspositioner.
Landstinget har de klart största skillnaderna. Där har männen i genomsnitt 31 procent högre lön än kvinnorna. Sedan följer privat sektor, där männen har 19 procent mer, och Svenska kyrkan där de har 14 procent mer. Minst är skillnaden i kommunerna och i staten där männen har 8 respektive 7 procent mer i lön.
Men när utredarna räknar in alla bakgrundsfaktorer som kan spela in, såsom utbildning, yrke, ålder, födelseland, region och befattning, minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Den återstående löneskillnaden, i rapporten kallad det oförklarade lönegapet, är då störst inom den privata sektorn. Där är den 7 procent. I landstingen är den 3 procent, i Svenska kyrkan 2 procent, medan löneskillnaderna i stat och kommun landar på 1 procent. I några starkt kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis fysioterapeuter och bibliotekarier är kvinnornas genomsnittslöner till och med något högre än männens. En tredjedel av de undersökta yrkesgrupperna har inga oförklarade löneskillnader alls.
Rapporten kommer fram till att männens högre löner i stort kan hänföras till att kvinnor och män går olika utbildningar och väljer olika yrken, samt att männen är överrepresenterade på högre befattningar.
Vad kan man göra då för att förbättra kvinnors löner, ska man då uppmana dem att söka andra jobb?
– Jag tycker nog inte att det vore så fruktsamt att uppmana kvinnor att välja andra yrken än de är intresserade av. Det handlar snarare om att de jobb som finns i vård, skola och omsorg där många kvinnor jobbar, är lågt lönesatta. Där behövs insatser. Problemet med dem är att de är skattefinansierade, även om de bedrivs i privata företag.
Det saknas heller inte hypoteser till de oförklarade skillnaderna inom de olika yrkena.
– Tidigare undersökningar har visat att den direkta lönediskrimineringen finns, men att det står för en väldigt liten del. Andra saker har större betydelse, säger Thomas Andrén.
Sacos rapport
Sacos rapport Förklarat och oförklarat mellan kvinnor och män kom i januari 20
Forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer återhållsamma i sina löneanspråk i förhandlingar, liksom att chefer reagerar mer negativt mot kvinnor som framhäver sig i en förhandling. Ändå har organiserade lönesamtal visat sig ha en positiv effekt särskilt på kvinnors löner.
Även frånvaro från jobbet kan spela in. Kvinnor har generellt högre frånvaro än män från jobbet, något som sannolikt ger stort utslag i privat sektor. Enligt rapporten uppkommer skillnaderna typiskt i 30-årsåldern, då många par får barn, något som pekar mot att det fortfarande är kvinnorna som står för en större del av det obetalda hemarbetet.
Enligt Sacos ordförande Göran Arrius är det bra att skillnaderna minskar, även om det går för långsamt. Men han menar också att det i många kvinnodominerade yrken är för svårt att avancera och göra lönekarriär, något som måste förändras om kompetensförsörjningen ska klaras i välfärden.
Bland ingenjörer och IT-tekniker i privat sektor ligger de oförklarade löneskillnaderna på runt 5 procent. Det är något lägre än den genomsnittliga oförklarade skillnaden på 7 procent för den privata sektorn som helhet.
Sture Henckel
