Att vara medlem i facket är inte lika självklart i dag som för tio år sedan men det är LO-förbunden som tappar mest. Bland tjänstemän stiger anslutningsgraden och i dag är en högre andel tjänstemän än arbetare med i ett fackförbund.
Under åren 2007 och 2008 gick så många löntagare i Sverige ur sitt fackförbund att man talar om ett medlemsras. Den fackliga anslutningsgraden sjönk från 77 till 71 procent på två år, mellan 2006 och 2008, men sedan dess har läget stabiliserats. Det här framgår av Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2016.
En tydlig utveckling i Sverige är att den fackliga anslutningsgraden sjunker bland arbetare samtidigt som den stiger bland tjänstemän. Från 2009 till 2016 har den fackliga anslutningsgraden bland arbetare sjunkit från 70 till 62 procent. Den fackliga anslutningsgraden bland tjänstemän har under samma period istället stigit från 72 till 74 procent.
I en internationell jämförelse har Sveriges tillsammans med Finland och Danmark fortfarande en mycket hög facklig organisationsgrad men nedgången i Sverige är stor även i ett internationellt perspektiv. Sedan år 2000 har den fackliga anslutningsgraden i Sverige sjunkit från 81 till 69 procent, en minskning med 12 procentenheter. I Finland har anslutningsgraden under samma period sjunkit med 7 procentenheter och i Danmark med 8 procentenheter.
I Sverige har kollektivavtalen en central roll och Medlingsinstitutets rapport visar att andelen löntagare i Sverige som täcks av kollektivavtal sjunker men bara långsamt. Sedan 1995 har andelen löntagare med kollektivavtal sjunkit från 90 procent till 85 procent.
Förklaringen är den höga organisationsgraden bland arbetsgivarna. Till skillnad från de fackliga organisationerna på LO-sidan har arbetsgivarorganisationerna inte tappat sina medlemsföretag. Här avviker Sverige markant från exempelvis Tyskland där både arbetsgivarnas organisationsgrad och löntagarnas fackliga anslutningsgrad har sjunkit kraftigt. Det har också lett till att allt färre på den tyska arbetsmarknaden har kollektivavtal.
Medlingsinstitutets sammanställning visar att det finns stora skillnader i Sverige mellan arbetare och tjänstemän och mellan sektorer när det handlar om tillgången till kollektivavtal. I offentlig sektor har alla löntagare kollektivavtal men i privat sektor har kollektivavtalen på senare år blivit vanligare bland arbetare och ovanligare bland tjänstemän. 2011 omfattades 90 procent av arbetarna och 79 procent av tjänstemännen av kollektivavtal. 2015 omfattades hela 96 procent av arbetarna men bara 75 procent av tjänstemännen av kollektivavtal.
Karin Virgin
