Ericssons forskningschef Sara Mazur. Foto: Ericsson/Pressbild
Konkurrensen om att vara den som driver teknikutvecklingen har hårdnat och kommer bara bli tuffare, tror Ericssons forskningschef Sara Mazur.
– Det finns så mycket som vi skulle kunna göra och det gäller att välja rätt, säger hon till Ingenjören
Ericssons forskningschef Sara Mazur. Foto: Ericsson/Pressbild
Konkurrensen om att vara den som driver teknikutvecklingen har hårdnat och kommer bara bli tuffare, tror Ericssons forskningschef Sara Mazur.
– Det finns så mycket som vi skulle kunna göra och det gäller att välja rätt, säger hon till Ingenjören
Att civilingenjören Sara Mazur skulle börja jobba på Ericsson var inte något hon hade planerat. Men som färdig doktor i fusionsplasmafysik bestämde hon sig för att byta bransch. Ericsson lockade henne mest.
– Det som tilltalade mig var teknikdrivet och att Ericsson hela tiden strävar framåt, att det var en industri med enorm tillväxttakt och starkt tryck på sig, och att få arbeta på ett världsledande företag som så medvetet investerar i tidig utveckling, och som driver teknikutvecklingen, säger Sara Mazur.
Hon började på bolaget 1995 och är sedan fem år tillbaka forskningschef. Under de dryga tjugo år som hon har jobbat på Ericsson har mycket förändrats i termer av teknik och vilka produkter och tjänster som Ericsson säljer. Men grunden i företagskulturen är sig lik, tycker Sara Mazur.
– Det är en företagskultur där våra anställda är väldigt lojala mot och engagerade i företaget, och där våra medarbetare har väldigt varma känslor för den teknik och de produkter vi utvecklar.
När Sara Mazur började på Ericsson höll man på att standardisera 3G. I dag arbetar forskningsenheten för fullt med 5G, som ska bli kommersiellt tillgängligt om tre år. Nästa generations mobilnät ska ge högre datatakt med kortare fördröjning, större trafikmängd och vara mer kostnadseffektivt än dagens nät.
Det har blivit tuffare att vara den som driver teknikutvecklingen och så kommer det bara att fortsätta, tror Sara Mazur.
– Utvecklingen går allt snabbare och vi måste klara av att vara framgångsrika i en värld det går fortare och fortare.
Och hur gör man det?
– På forskningen jobbar vi väldigt mycket med att tidigt identifiera tekniktrender, så att vi inte missar nya, viktiga trender som kommer. Det kan komma något nytt som är disruptivt för våra affärer, för hur vi utvecklar produkter och teknik, och därför måste vi tidigt se trender och avgöra om de har betydelse för Ericsson. Det absolut svåraste med mitt jobb är att bestämma hur vi investerar våra forskningspengar, hur vi ska satsa. Det finns så mycket som vi skulle kunna göra och det gäller att välja rätt.
Förutom att jobba med akademin, forskningsinstitut, partners och företag för att identifiera framtidens tekniker tar Sara Mazur hjälp av sina 650 forskare.
– Alla som jobbar hos mig är väldigt teknikintresserade och har ett stort intresse av att följa vad som händer. Vi har skapat en process, technology intelligence, där vi samlar in sådan information. Vi samlar trenderna och gör en utvärdering för att se om det är något vi bör satsa på eller inte.
Hur ofta slår det rätt eller fel?
– Vi brukar prata om vår hit-rate i termer av hur mycket vi forskar som blir produkter eller tjänster på Ericsson och då ligger vi väldigt högt, runt 75 procent. Vi vill inte att den ska ligga på 100, för då tittar vi för snävt. Om allt vi gör går direkt in i Ericssons affär finns det saker vi missar. Det kommer alltid att finnas saker som vi forskar på som senare inte blir något, men om vi ligger lägre än vi gör i dag är vi inte en tillräckligt bra investering för företaget och affärsområdena, så vi bör ligga någonstans runt 75 procent.
Fjärrstyrning är en viktig del av teknikutvecklingen, enligt Sara Mazur. Tekniken kan bidra till ett mer hållbart samhälle, minimera risker för personer och rädda liv genom att koppla bort geografisk närhet.
– Självklart måste exempelvis en grävskopa vara på platsen där man ska gräva, men måste verkligen föraren vara det? I dag transporterar vi runt människor väldigt mycket och människor måste vara borta från sina familjer för att man ska jobba någon annanstans. Vi kommer inte behöva göra det i framtiden. Och det är samma sak med kirurgi. Prognosen för äggstockscancer är otroligt mycket bättre om man opereras av någon som är specialiserad på just den operationen och det är inte så konstigt, man kan inte vara bäst på allt. Vi som bor i storstäder har kanske tillgång till de här läkarna, men det har inte de som bort i glesbygden på samma sätt. Detta problem kommer vi att kunna överbrygga i framtiden, därför att man inte kommer att behöva vara på plats.
Hur ser du på ingenjörernas roll i teknikutvecklingen?
– Min absolut största, och i snudd på enda, tillgång är människorna som arbetar hos mig. Vi har fantastiska medarbetare på Ericsson och har haft stor nytta av att ha medarbetare som är så innovativa och teknikdrivande. Det är a och o att ha tillgång till ingenjörer med rätt kompetens och en vilja att göra skillnad.
Har du något råd till blivande ingenjörer?
– Hitta något som du tycker är riktigt roligt och som du brinner för. Det finns otroligt spännande jobb för ingenjörer i framtiden. Men en ingenjörsutbildning i botten har du en jättebra bas. Sedan finns det vissa teknologier som vi anser vara kritiska i Sverige. Förutom kommunikationsteknologi och mjukvaruteknologi är det särskilt säkerhetsteknologier och maskinintelligens. Det är teknologier som Ericsson länge har behövt kompetens inom, men som alla nu behöver.
Ania Obminska
