Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk"

”Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk”

Matchningen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige får dåligt betyg av författarna till rapporten ”Högskola i otakt”. Högskolan kännetecknas av över- och felutbildning, menar de.

Andelen högutbildade i den svenska arbetskraften ligger på cirka 40 procent i dag, att jämföra med cirka 22 procent i början av 1990-talet. Men att andelen högutbildade har ökat har inte lett till en bättre ekonomisk utveckling, enligt ekonomerna Lars Pettersson och Johan Eklund som har författat rapporten ”Högskolan i otakt” som presenterades vid Entreprenörskapsforum i Stockholm i förra veckan. De menar att försämringen på inom det privata näringslivet, sett till produktivitet, tillväxt och lön, beror på över- och felutbildning samt kvalitetsproblem inom högre utbildning.

– Man skulle kunna ha förväntat sig att en expansion av högre utbildning skulle få tydligt avtryck på arbetsmarknaden, men det kan inte vi observera, sade Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och Jönköping International Business School samt vd för Entreprenörskapsforum.

Rapportförfattarna önskar att inställningen till utbildning ska gå från konsumtion till investering, och ett sätt att åstadkomma detta är att utbildning i högre grad utgick från arbetsgivarnas behov, anser de.

Statsvetaren Agneta Bladh, i dag ordförande i Vetenskapsrådet, var en av dem som bjudits in för att kommentera rapporten. Hon trodde inte att en hundraprocentig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad är möjlig, särskilt inte när det handlar om högre utbildning som ska utgå från arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, men också framtida behov.

– Arbetsgivarna är också väldigt dåliga på att tala om behoven på några års sikt. De är bra på att tala om vilka behov som finns i dag, men inte om de som kommer att finnas på tre till fem års sikt och hur lång tid tar det att utbilda? Jo, tre till fem år, sade hon.

Kanske handlar det också om mer än lön för studenterna när de väljer utbildning och jobb, fortsatte Agneta Bladh. Status, attraktivitet och arbetsmiljö är andra faktorer som kan spela in. Många studenter är kanske inte heller så lockade av de jobb som arbetsgivarna behöver tillsätta, men där kan attityder och bilden av bristyrkena spela roll. Och detta kan förändras.

– Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk, kanske ha tätare kontakt med universitet och högskolor. Och arbetsgivarna är också fria att ge högre lön, sade Agneta Bladh.

Studenter efterfrågar större arbetslivsanknytning, berättade Sacos studentråds ordförande Malin Påhls Hansson som refererade till en Novus-undersökning som studentrådet har beställt. Bland studenter som får arbetslivsanknytning blir inte bara studiemotivationen högre, en högre andel går också klart sin utbildning och har en tydligare uppfattning om vad de bör få för lön när de börjar jobba.

Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, professor och vd på stiftelsen Institutet för näringslivsforskning, ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov. Detta välkomnade Johan Eklund, som menade att det skulle kunna bidra till att driva ut utbildningar som ”det är tveksamt om samhället ska subventionera”. Bara informationsinsatser kan inte förändra dagens struktur, menade han. Men hans medförfattare Lars Pettersson såg en risk med förslaget, då studenter kan undvika att läsa kurser som de bedömer vara så svåra att de inte skulle klara en tenta, och då tvingas betala för att skriva om den.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Större näringslivsanknytning löses lämpligen genom att företagen blir mycket mycket mer generösa med sommarjobb och deltidsjobb. Det är inte något högskolorna kan göra något åt, eftersom det då garanterat kommer att leda till situationer där ett företag klagar på att studenterna bara får erfarenhet av konkurenternas verktyg.

    Annars är jag enig, det råder fri lönesättning i Sverige. Företagen är fria att erbjuda högre ingångslön om de behöver rekrytera personal till bristyrken. De är också fria att ta in personal med 50,60,70% av de erfoderliga kunskaperna och låta dessa lära sig under arbete.

Lämna ett svar till Sura ingenjören Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.