Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetsliv"Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk"

”Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk”

Matchningen mellan utbildning och arbetsliv i Sverige får dåligt betyg av författarna till rapporten ”Högskola i otakt”. Högskolan kännetecknas av över- och felutbildning, menar de.

Andelen högutbildade i den svenska arbetskraften ligger på cirka 40 procent i dag, att jämföra med cirka 22 procent i början av 1990-talet. Men att andelen högutbildade har ökat har inte lett till en bättre ekonomisk utveckling, enligt ekonomerna Lars Pettersson och Johan Eklund som har författat rapporten ”Högskolan i otakt” som presenterades vid Entreprenörskapsforum i Stockholm i förra veckan. De menar att försämringen på inom det privata näringslivet, sett till produktivitet, tillväxt och lön, beror på över- och felutbildning samt kvalitetsproblem inom högre utbildning.

– Man skulle kunna ha förväntat sig att en expansion av högre utbildning skulle få tydligt avtryck på arbetsmarknaden, men det kan inte vi observera, sade Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och Jönköping International Business School samt vd för Entreprenörskapsforum.

Rapportförfattarna önskar att inställningen till utbildning ska gå från konsumtion till investering, och ett sätt att åstadkomma detta är att utbildning i högre grad utgick från arbetsgivarnas behov, anser de.

Statsvetaren Agneta Bladh, i dag ordförande i Vetenskapsrådet, var en av dem som bjudits in för att kommentera rapporten. Hon trodde inte att en hundraprocentig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad är möjlig, särskilt inte när det handlar om högre utbildning som ska utgå från arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, men också framtida behov.

– Arbetsgivarna är också väldigt dåliga på att tala om behoven på några års sikt. De är bra på att tala om vilka behov som finns i dag, men inte om de som kommer att finnas på tre till fem års sikt och hur lång tid tar det att utbilda? Jo, tre till fem år, sade hon.

Kanske handlar det också om mer än lön för studenterna när de väljer utbildning och jobb, fortsatte Agneta Bladh. Status, attraktivitet och arbetsmiljö är andra faktorer som kan spela in. Många studenter är kanske inte heller så lockade av de jobb som arbetsgivarna behöver tillsätta, men där kan attityder och bilden av bristyrkena spela roll. Och detta kan förändras.

– Arbetsgivarna måste vidga sitt rekryteringstänk, kanske ha tätare kontakt med universitet och högskolor. Och arbetsgivarna är också fria att ge högre lön, sade Agneta Bladh.

Studenter efterfrågar större arbetslivsanknytning, berättade Sacos studentråds ordförande Malin Påhls Hansson som refererade till en Novus-undersökning som studentrådet har beställt. Bland studenter som får arbetslivsanknytning blir inte bara studiemotivationen högre, en högre andel går också klart sin utbildning och har en tydligare uppfattning om vad de bör få för lön när de börjar jobba.

Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, professor och vd på stiftelsen Institutet för näringslivsforskning, ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov. Detta välkomnade Johan Eklund, som menade att det skulle kunna bidra till att driva ut utbildningar som ”det är tveksamt om samhället ska subventionera”. Bara informationsinsatser kan inte förändra dagens struktur, menade han. Men hans medförfattare Lars Pettersson såg en risk med förslaget, då studenter kan undvika att läsa kurser som de bedömer vara så svåra att de inte skulle klara en tenta, och då tvingas betala för att skriva om den.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Större näringslivsanknytning löses lämpligen genom att företagen blir mycket mycket mer generösa med sommarjobb och deltidsjobb. Det är inte något högskolorna kan göra något åt, eftersom det då garanterat kommer att leda till situationer där ett företag klagar på att studenterna bara får erfarenhet av konkurenternas verktyg.

    Annars är jag enig, det råder fri lönesättning i Sverige. Företagen är fria att erbjuda högre ingångslön om de behöver rekrytera personal till bristyrken. De är också fria att ta in personal med 50,60,70% av de erfoderliga kunskaperna och låta dessa lära sig under arbete.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

Så jobbar du effektivare – bästa apparna för ”att göra-listor”

0
I det hybrida arbetslivet är det viktigt att få struktur för att hålla effektiviteten uppe. En kalender kopplad till en ”att göra-lista” är som en bibel, säger effektivitetsexperten Jan Winstedt.
Pavel Hajman, Husqvarna, Mattias Forsberg, Handelsbanken, och Charlotte Svensson, SAS

Så mycket tjänar it-cheferna

0
Det är stora variationer mellan it-chefernas löner visar årets lönelista från CIO Sweden. Från 740 000 i månaden på förstaplatsen, till 160 000 på plats 30.

Stora neddragningar på H&M– hundratals ingenjörer drabbas

0
Flera hundra ingenjörer i Sverige berörs när H&M genomför en stor omorganisation inom funktionen Business Tech. Just nu pågår arbetet med att utvärdera medarbetarnas kompetens.

Vissa orosmoln på arbetsmarknaden för ingenjörer 2023

0
Av 16 stora ingenjörsarbetsgivare svarar 13 att de planerar att rekrytera lika många eller fler ingenjörer i år jämfört med förra året. Men Volvo AB kommer bara anställa hälften så många som 2022.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns kul längre

5
Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här...