När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.
För att skapa en bra arbetsplats måste man se till tre delar: människan, tekniken och organisationen. Det hävdar biologen och arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg som var en av föredragshållarna på Gilla Jobbet, en stor konferens om arbetsmiljö som i förra veckan arrangerades av arbetsmarknadens parter, denna gång i Stockholm. Årets tema var ”Den hållbara arbetsplatsen.”
Bild:robuart/Mostphotos
Mikael Rehnberg påpekade flera gånger under föredraget att det förutom själva hälsoaspekten också finns en ekonomisk vinst i att sköta om personalen. Han hänvisade till olika undersökningar som visar att systematiskt arbetsmiljöarbete är en väldigt lönsam affär som ger mer pengar tillbaka än man investerar, i storleksordningen 2 till 8 gånger mer tillbaka, beroende på undersökning.
De anställda i ett företag behöver både rätt kompetens och tillräcklig motivation. Samtidigt behövs bra utrustning och arbetsmiljö. Och inte minst måste själva organisationen med dess planering och kommunikation också fungera.
– Visst, det finns vissa personlighetsfaktorer som ökar risken för utbrändhet, sade han och gav ett exempel på en person som hade insett att han aldrig sade nej till nya uppgifter trots att han redan hade för mycket att göra.
Han kallade den sortens personer för ”what’s next go-getters”, men tillade sedan att huvudansvaret inte ligger hos individen, utan hos organisationen. En vanlig fara är att ha en otydlig arbetsbeskrivning, vilket gör det mycket svårt eller omöjligt för den anställde att nå måluppfyllelse. Väldigt många datorsystem kan också innebära en fara, särskilt om de är komplicerade och svåra att sköta.
– Även IT-systemen bör faktiskt riskbedömas, sade han. Behövs de verkligen, eller är kartan på väg att bli viktigare än verkligheten?
Att någon på arbetsplatsen blir utbränd liknade han vid en flygplanskrasch, ett haveri, där man behöver gå tillbaka för att hitta grundorsaken. Här gav han ett förenklat exempel från en mindre restaurang där personalen i disken hade det väldigt stressigt. Åtgärden var i det fallet att köpa mer porslin och glas så att det inte blev så bråttom att diska upp allting hela tiden.
– Efter lång tids stress får man sämre blodflöde i vänstra pannloben, sade han. Då tappar man både analysförmåga och förmågan att vara positiv.
Han konstaterade också att människor klarar av en hel del, men efter lång tids stress blir man så att säga ”bra” på att vara stressad. Bland de typiska varningssignaler som kan förekomma efter långvarig stress räknade han bland annat upp försämrad koncentration, sämre minne, minskad uthållighet, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck och uppblossande irritation och ilska.
en metod att använda
Mikael Rehnberg visade exempel från en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete framtagen vid Karolinska Institutet som kallas KEDS. Läs mer om det på Prevents webbsajt.
Han varnade speciellt för att bara göra en medarbetarundersökning som man sedan inte följde upp. Om man noterar att anställda inte mår bra, men inte gör något åt det, åstadkommer man bara en försämring. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska innehålla både undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.
Hur mycket kostar då den stressrelaterade ohälsan i Sverige i dag? Han gav själv inget svar i kronor, men tipsade om sajten flowmodule.se som har olika beräkningar, och pekade på två saker. Det ena är att den stora kostnaden för sjukskrivningarna inte är sjukskrivningarna, utan produktionsbortfallet som är en konsekvens av att de anställda jobbar sämre om de mår dåligt. Det andra är att medarbetarna i ett typiskt svenskt företag står för cirka 90 procent av företagets löpande kostnader, medan lokalhyran står för 9 procent och energikostnaderna för 1 procent. Att då spara pengar på hyran genom att tränga ihop alla anställda i ett stort kontorslandskap riskerar då att slå väldigt fel. Det kan lätt bli en liten besparing på de 10 procenten, men samtidigt skapa stora förluster på de 90 procenten, när medarbetarna blir stressade och förlorar i koncentrations- och samarbetsförmåga.
Han lyfte också fram det enklaste tänkbara testet för att se om man trivs på sin arbetsplats. Han kallade det för världens kortaste enkät. Han har själv ställt frågan på arbetsplatser och kunnat se hur svaren samvarierar med en mängd andra hälsofaktorer hos de anställda.
– Hur känns det i huvudsak inför en arbetsdag? Glad och tillfreds, ganska positiv, viss olust eller stark olust?
Sture Henckel
