Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSå förebygger företaget stress

Så förebygger företaget stress

När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.

För att skapa en bra arbetsplats måste man se till tre delar: människan, tekniken och organisationen. Det hävdar biologen och arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg som var en av föredragshållarna på Gilla Jobbet, en stor konferens om arbetsmiljö som i förra veckan arrangerades av arbetsmarknadens parter, denna gång i Stockholm. Årets tema var ”Den hållbara arbetsplatsen.”

Bild:robuart/Mostphotos
Bild:robuart/Mostphotos

Mikael Rehnberg påpekade flera gånger under föredraget att det förutom själva hälsoaspekten också finns en ekonomisk vinst i att sköta om personalen. Han hänvisade till olika undersökningar som visar att systematiskt arbetsmiljöarbete är en väldigt lönsam affär som ger mer pengar tillbaka än man investerar, i storleksordningen 2 till 8 gånger mer tillbaka, beroende på undersökning.

De anställda i ett företag behöver både rätt kompetens och tillräcklig motivation. Samtidigt behövs bra utrustning och arbetsmiljö. Och inte minst måste själva organisationen med dess planering och kommunikation också fungera.

– Visst, det finns vissa personlighetsfaktorer som ökar risken för utbrändhet, sade han och gav ett exempel på en person som hade insett att han aldrig sade nej till nya uppgifter trots att han redan hade för mycket att göra.

Han kallade den sortens personer för ”what’s next go-getters”, men tillade sedan att huvudansvaret inte ligger hos individen, utan hos organisationen. En vanlig fara är att ha en otydlig arbetsbeskrivning, vilket gör det mycket svårt eller omöjligt för den anställde att nå måluppfyllelse. Väldigt många datorsystem kan också innebära en fara, särskilt om de är komplicerade och svåra att sköta.

– Även IT-systemen bör faktiskt riskbedömas, sade han. Behövs de verkligen, eller är kartan på väg att bli viktigare än verkligheten?

Att någon på arbetsplatsen blir utbränd liknade han vid en flygplanskrasch, ett haveri, där man behöver gå tillbaka för att hitta grundorsaken. Här gav han ett förenklat exempel från en mindre restaurang där personalen i disken hade det väldigt stressigt. Åtgärden var i det fallet att köpa mer porslin och glas så att det inte blev så bråttom att diska upp allting hela tiden.

– Efter lång tids stress får man sämre blodflöde i vänstra pannloben, sade han. Då tappar man både analysförmåga och förmågan att vara positiv.

Han konstaterade också att människor klarar av en hel del, men efter lång tids stress blir man så att säga ”bra” på att vara stressad. Bland de typiska varningssignaler som kan förekomma efter långvarig stress räknade han bland annat upp försämrad koncentration, sämre minne, minskad uthållighet, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck och uppblossande irritation och ilska.

en metod att använda

Mikael Rehnberg visade exempel från en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete framtagen vid Karolinska Institutet som kallas KEDS. Läs mer om det på Prevents webbsajt.

Han varnade speciellt för att bara göra en medarbetarundersökning som man sedan inte följde upp. Om man noterar att anställda inte mår bra, men inte gör något åt det, åstadkommer man bara en försämring. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska innehålla både undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.

Hur mycket kostar då den stressrelaterade ohälsan i Sverige i dag? Han gav själv inget svar i kronor, men tipsade om sajten flowmodule.se som har olika beräkningar, och pekade på två saker. Det ena är att den stora kostnaden för sjukskrivningarna inte är sjukskrivningarna, utan produktionsbortfallet som är en konsekvens av att de anställda jobbar sämre om de mår dåligt. Det andra är att medarbetarna i ett typiskt svenskt företag står för cirka 90 procent av företagets löpande kostnader, medan lokalhyran står för 9 procent och energikostnaderna för 1 procent. Att då spara pengar på hyran genom att tränga ihop alla anställda i ett stort kontorslandskap riskerar då att slå väldigt fel. Det kan lätt bli en liten besparing på de 10 procenten, men samtidigt skapa stora förluster på de 90 procenten, när medarbetarna blir stressade och förlorar i koncentrations- och samarbetsförmåga.

Han lyfte också fram det enklaste tänkbara testet för att se om man trivs på sin arbetsplats. Han kallade det för världens kortaste enkät. Han har själv ställt frågan på arbetsplatser och kunnat se hur svaren samvarierar med en mängd andra hälsofaktorer hos de anställda.

– Hur känns det i huvudsak inför en arbetsdag? Glad och tillfreds, ganska positiv, viss olust eller stark olust?

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Därför måste en bra chef vara modig

0
Har du en chef som letar fel och kan bli aggressiv eller en som har svårt att ta beslut, är otydlig och gärna gömmer sig? Förklaringen kan vara rädsla.  

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.