Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtLöneförhandlingarna vid AB Volvo har avbrutits

Löneförhandlingarna vid AB Volvo har avbrutits

Akademikerna vid AB Volvo har satt ner foten och ajournerat löneförhandlingarna.
– Vår VD Martin Lundstedt har vädjat till oss ”to go the extra mile”. Våra med-lemmar har slitit hårt och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att be-tala tillbaka, säger Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse.

Strax före jul informerade Akademikerföreningen vid AB Volvo sina medlemmar om att man har ajournerat löneförhandlingarna. Facket och arbetsgivaren har inte kommit överens om grundprinciperna i förhandlingarna av lönerna för 2018.

Avtalet är sifferlöst men garanterar att en pott om minst 2 procent av medlemmarnas löner ska fördelas.

AB Volvo har haft många tuffa år då lönerna inte har höjts mer än den lägsta nivå som avtalet garanterar. Anställda har sagts upp eller slutat genom frivilliga paketlösningar, för att krympa kostymen och under den snabba konjunkturnedgången för tio år sedan gick akademikerna med på att frysa lönerna temporärt för att medverka till att rädda den ekonomiska situationen.

Thereése Koggdal

– Våra medlemmar har verkligen ställt upp när det var nödvändigt. Vår VD vädjade 2015 till oss att göra vårt yttersta ”to go the extra mile” Nu har vi nått det resultat som alla har hoppats på. Företaget går äntligen bättre än på mycket länge och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka, säger Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse.

Akademikerna menar att förutsättningarna för lönerevisionen borde spegla det engagemang som anställda har lagt ner. Under förra årets lönerevision summerade akademikerna fem huvudpunkter som finns med i förhandlingsprotokollet som undertecknats av fack och arbetsgivare. Dessa punkter är en viktig input till 2018 års förhandlingar menar akademikerna.

Efter fyra möten upplever Akademikerföreningen inte att arbetsgivaren är villig att diskutera de brister som man har påpekat. Det handlar om att cheferna måste få tydligare mandat och att lönesystemet och löneboxarna får en större transparens för att medlemmarna ska kunna förstå sin framtida möjliga karriär- och löneutveckling. Men framför allt handlar det om att göra en gemensam strukturanalys av lönerna. I dag görs den ensidigt av arbetsgivaren.

Peter Månsson

– En känsla är att cheferna är återhållsamma med att ge de högre prestationsbedömningarna för att man inte har ett tillräckligt stort löneutrymme att fördela. Den marknadslönestatistik som arbetsgivaren köper in för att bygga en lönestruktur kan vi inte utvärdera eftersom vi inte får tillgång till de källor som den bygger på. I arbetsgivarens lönestruktur ser majoriteten av akademikerna på Volvo överbetalda ut och vi kan konstatera att det inte överensstämmer vid jämförelse med Sacos statistik, säger Peter Månsson, ordförande i Akademikerföreningens styrelse.

Enligt avtalet har medlemmar som är missnöjda med sin löneutveckling rätt att begära ett förstärkt lönesamtal där medlemmen får med sig en facklig representant som stöd.

– Många medlemmar avstår från att begära ett förstärkt lönesamtal eftersom det vet att det är näst intill omöjligt att påverka arbetsgivarens bud. Istället börjar fler och fler se sig omkring och söka andra jobb, säger Therése Koggdal.

– Akademikerföreningens argument stärks också genom de löneenkäter som vi har skickat ut efter de två senaste lönerevisionerna, säger Peter Månsson.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, tycker att det är problematiskt på det sätt som AB Volvo hanterar avtalet.

Camilla Frankelius

– Det här avtalet är konstruerat som ett dragspel. Det är tydligt skrivet att man kan komma överens om både lägre och högre löner. I dåliga tider har akademikerna vid AB Volvo hållit igen och ställt upp för företaget. I goda tider måste det synas i lönekuvertet att man har gjort ett bra jobb, säger hon.

Hon ser också att löneboxarna blir en inlåsningseffekt för medlemmarna.

– Företaget lutar sig tillbaka och säger att lönerna inte kan höjas när man har slagit i lönetaket i sin box. Vårt avtal är inte konstruerat på det visat och man har rätt att få en lönehöjning när man har gjort en bra insats.

Hon tycker inte heller att AB Volvo tillräckligt tydligt visar skälen till varför man håller igen när det ekonomiska läget i företaget är så gynnsamt.

– Det är jätteviktigt att ge tillbaka till alla som har jobbat hårt för att vända utvecklingen i företaget, säger Camilla Frankelius.

Akademikerna på Volvo har nu begärt ett besök av de centrala parterna för löne-konsultation där parterna ska diskutera avtalet och försöka nå en samsyn om avtalets principer.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Situationen på Volvo är bekant. Känns som vi har suttit i exakt samma sits de senaste 10 åren.
    Central konsultation har inte lett någonstans.

    Problemet är att nuvarande avtal används av företagen som ett pottavtal – vi ar hamnat precis på eller jämnt under sista femton åren. Om siffran i avtalet alltid ses som ett tak av arbetsgivarna, då kanske vi borde ha högre siffror i avtalet?

  2. Jag har erfarenhet av så kallade Central förhandling där får klubben hjälp av de centrala partena. Jag var en förespråkare för Central förhandling och med en annan i styrelsen la mycket energi på det. Tyvärr det hjälpte inte alls. Motpartens förhandlare var/ brukar vara så väldigt skickligare eller är det annat hinder i vägen som man inte vet om. I vilket fall vill jag bara säga lägg inte mycket hopp på centraförhandling. Kunde de göra bra förhandlingar för medlemmar hade de gjort det! Ni själva på lokala nivå kan förhandla bättre! Lycka till!

  3. Vi upplever samma situation på vårt jobb, vad för Sveriges Ingenjörer för att stödja klubbarna och få till bättre avtal?

Lämna ett svar till Ramesh Monta Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.