Ingenjörerna på Sandvik vill få del av miljardvinsterna

2017 blev ett rekordår för Sandvik med en vinst på nästan 15 miljarder. Nu har löneförhandlingarna startat och bolaget erbjuder ingenjörerna 2 procent – blygsamt mer än golvet i avtalet. Sveriges Ingenjörers ordförande för akademikerna på Sandvik berättar om uppgivenhet och besvikelse bland medlemmarna.

Förra veckan släpptes Sandviks årsredovisning för 2017. Den visar ett resultat som med stora marginaler överträffade 2016. Företagen har sålt mer och vinsterna har ökat. Hela koncernen redovisar en vinst på 14,6 miljarder kronor för 2017.

Främst är det de bolag som säljer specialiserade lösningar och högteknologiska produkter som går bra. Där är den globala konkurrensen mindre och de tekniska lösningarna som ingenjörerna på Sandvik har utvecklat är unika.

När årets lönerevision nu har startat ser det inte ut som om ingenjörerna kommer att få ta del av de stora vinsterna. Löneförhandlingarna på Sandvik är inte centraliserade som på flera andra industriföretag. Inom Sandvik i Sverige finns det 14 akademikerföreningar som var och en förhandlar om sitt löneutrymme.

Det treåriga avtalet är uppdelat i två delar, en del som garanterar 1,5 procent och en så kallad strukturdel som inte är siffersatt. Avsikten med strukturdelen är att den ska bidra till att bibehålla akademikernas lönestruktur. Om strukturdelen blir för låg kommer lönekurvan att plana ut och gapet mellan akademikerna och de kollektivanställda att krympa. Det är precis vad akademikerna på Sandvik menar har hänt men så här långt går förhandlingarna  trögt.

Anna Åkesson, ordförande för den samordnande akademikerföreningen på Sandvik.

–De flesta av de 14 akademikerföreningarna har påbörjat förhandlingarna om strukturdelen och de bud som hittills har kommit från arbetsgivaren är på 0,5 procent. Med den garanterade delen innebär det löneökningar på 2 procent. Vi vet också att cheferna har fått material inför lönesamtalen med riktlinjer på 2 procent, säger Anna Åkesson, ordförande för den samordnande akademikerföreningen på Sandvik.

Om de lokala förhandlingarna kör fast kan parterna gemensamt begära en central konsultation. Det innebär att ombudsmän från kansliet i Stockholm tillsammans med arbetsgivaren går igenom avtalet för att medverka till att försöka komma överens om en gemensam syn på hur det ska tolkas.

På två bolag inom Sandvikkoncernen har akademikerna nu begärt central konsultation och Anna Åkesson bedömer sannolikheten för fler konsultationer som stor.
Samma situation har hittills i år uppstått på Scania och AB Volvo där centrala konsultationer har ägt rum. Varken på Scania eller på AB Volvo har konsultationerna lett till att arbetsgivaren har skjutit till mer pengar. På Sandvik har konsultationerna ännu inte ägt rum.

Anna Åkesson är inte bara bekymrad över årets förhandlingar. Hon har sett hur ingenjörerna som grupp under flera år fått en sämre löneutveckling.

I samband med finanskrisen för tio år sedan gick majoriteten av akademiker-klubbarna på Sandvik med på så kallade krisavtal som innebar att man temporärt frös lönerna för att medverka till att rädda den ekonomiska situationen.

–Sedan dess har löneutvecklingen för ingenjörerna hållits tillbaka med nivåer på 1,6 – 2,5 procent om året. Det har lett till att lönegapet mellan ingenjörerna och de kollektivanställda krymper och fortsätter den här utvecklingen kommer det på sikt inte löna sig för anställda att ha läst fem år på högskola, säger Anna Åkesson.

Hon har tagit upp frågan med Sandviks HR-chef i Sverige som försäkrat henne om att ingenjörerna är koncernens nyckelkompetens.

–Det är vi överens om men inte hur mycket pengar arbetsgivaren behöver skjuta till för att höja eller ens bibehålla nivån på ingenjörernas löner, säger Anna Åkesson.

Hon pekar på ytterligare ett problem med de låga nivåerna. Det är svårigheten att belöna dem som har presterat på topp. Skillnaderna mellan högpresterarna och de som bara gör sitt jobb blir små.

Sandviks ledning menar att vinstdelningssystemen och rörlig lön gör att akademikerna får ta del av de ekonomiska framgångarna. Anna Åkesson håller inte med.

–Dels finns inte rörlig lön inom alla bolag på Sandvik, dels går de ut till alla anställda och på så vis bidrar det inte till att nivån på ingenjörernas löner bibehålls. Vinstdelningen premierar inte heller individuella prestationer och vilken omfattning enskilda anställa har bidragit till de ekonomiska framgångarna, säger hon.

Den reaktion som hon får från medlemmarna är besvikelse och uppgivenhet.
–Löneökningarna för ingenjörerna är inte längre större än att det räcker till en familjemiddag på en snabbmatsrestaurang. Utan glass, säger Anna Åkesson.

Den årsrapport som Sandvik presenterade förra veckan redovisar också löneutvecklingen för Sandviks vd Björn Rosengren. Han tjänade under 2017 24 procent mer än året innan. Det beror till största delen på att den rörliga lönedelen har ökat men den fasta lönen ökade också. Den steg med 6,5 procent.