67 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer deltog i någon kompetensutveckling under det gångna året. Och det vanligaste var att det var de själva som tagit initiativet till att utbilda sig. Det visar Sveriges Ingenjörers medlems- och löneenkät för 2017.
Förra året tog 49 procent av ingenjörerna initiativ till att delta i kompetensutveckling – helt på egen hand (cirka 29 procent) eller tillsammans med arbetsgivaren (cirka 19 procent). Ytterligare 19 procent kompetensutvecklade sig på arbetsgivarens initiativ.
I de öppna svaren syns stora variationer – från personer som vittnar om att arbetsgivaren inte har någon plan för kompetensutvecklingen till personer som uppger att en individuell utvecklingsplan alltid görs.
Bland dem som deltog i kompetensutveckling fördelade sig syftet så här (det gick att ange flera syften, därför är summan större än 100 procent):
- 78 procent ville fördjupa befintliga kunskaper – beroende på vad de jobbar med var det allt från specifik teknikutbildning till hållbarhet, ledarskap, administration, verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring och konferenser.
- 31 procent ville hålla sig aktuella på arbetsmarknaden.
- 21 procent hade ett annat syfte – att bredda befintliga kunskaper eller att inhämta helt nya kunskaper. Många hade gått ledarutbildningar.
Av de 30 procent som inte deltog i någon kompetensutveckling uppger 40 procent av dem att det var deras eget val. 42 procent uppger att det berodde på faktorer hos arbetsgivaren – som bristande intresse, tid eller pengar.
Nöjdheten med kompetensutvecklingen var hög bland dem som deltagit: 50–60 procent var nöjda med omfattningen och kvaliteten. 70 procent var nöjda med hur relevant den var för arbetet. Räknar man med dem som var delvis nöjda steg siffrorna till 90 procent eller mer.
I en rapport om kompetensutveckling för ingenjörer (”Tid, pengar och samverkan – förutsättningar för ingenjörskompetensen”) lyfter Sveriges Ingenjörer fram några kommentarer till resultaten av enkäten – som ger diametralt olika perspektiv:
- Å ena sidan är lärandet genom både formell kompetensutveckling och i arbetet omfattande.
- Å andra sidan framträder en bild av att arbetsgivarna hoppas att ingenjörerna ska lyckas lösa de utmaningar de ställs inför, men där ingenjörerna själva varken finner tid eller möjlighet att utveckla sitt kunnande – att det kan vara svårt att hitta externa möjligheter till utveckling inom det egna teknikområdet.
Uppgifterna bygger på svar från 32 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.
Karin Thorsell
