Inte bara industrirobot – nu ska
IRB 6620 också dansa på scen

ABB-roboten tillsammans med Fredrik "Benke" Rydman.
ABB-roboten dansar med Fredrik "Benke" Rydman. Foto: Andreas Lundberg

Till vardags används ABB:s industrirobot IRB 6620 som punktsvets och för materialhantering. Men i september tar en IRB 6620 klivet in på Stockholms Stadsteaters stora scen. Bakom föreställningen ligger hårt slit från en dansare och en programmerare.

Det ser tjusigt ut när dansaren Fredrik Rydman – mer känd som Benke från dansgruppen Bounce – vilar på robotens armar. Men det har behövts många timmar för att få roboten att dansa.

– Det var hårt jobb. Vi sa hej och god morgon och sedan bara jobbade vi. Det var intensivt, säger Benke Rydman om sitt och programmeraren/forskningsingenjören Hugo Anderssons jobb. Och Hugo håller med:

– Det svåraste har varit att anpassa roboten till musiken. Vi har tagit det om och om igen, ändrat små sekvenser och anpassat hastigheten i de rörelserna.

Dansföreställningen Våroffer har snart premiär och den har tagits fram i ett samarbete mellan ABB och Stadsteatern i Stockholm. ABB har i sin tur gett uppdrag till Robotdalen, där Hugo Andersson jobbar, att bland annat göra programmeringsjobbet.

Hela processen har varit ett bollande fram och tillbaka – för att få ihop vad Benke vill med dansen och vad som går att åstadkomma med roboten.

– Det har varit svårt att skapa rörelse som liknar en människa. Men jag har blivit mer och mer kompis med hur en robot kan röra sig. Och den har gått från en hög stål till att ha en identitet, säger Benke Rydman.

En viktig del i arbetet har varit VR-teknik som finns integrerad i ABB:s mjukvara. Med den har det gått att stå bredvid roboten och ”föra den” i en digital miljö och se rörelserna direkt.

– Det är relativt nytt. Det är första gången jag använder det och det här är något som kommer mer och mer och håller på att slå igenom stort inom robotik, säger Hugo Andersson.

Annars tycker han egentligen inte att arbetet varit så annorlunda jämfört med att programmera en robot för andra ändamål. Men han tycker ändå att det har varit en rolig och spännande utmaning – och att det känns kul att få visa dem som inte är inom branschen vad som går att göra.

Säkerheten har så klart varit viktig.

– Både säkerhet under repetitionerna och när roboten ska vara på scen. Det finns säkerhetssystem som övervakar roboten och säger var den får vara och hur snabbt den får köra, säger Hugo Andersson.

Mer info

Läs mer om föreställningen och när den spelas på Stockholms Stadsteater (om länken inte fungerar, prova i annan webbläsare)

Systemen handlar om att definiera säkerhetszoner. När roboten är inom räckvidd från Benke får den bara röra sig sakta, och när roboten rör sig snabbt är Benke längre ifrån. Om Benke är på fel ställe blir det nödstopp och roboten bryts.

– I början var det läskigt men roboten gör ju samma sak varje gång och då känner man att ”det funkar ju”, så jag känner mig trygg. Men det är ändå en kraftfull sak, säger Benke Rydman.

Så, känns det som att roboten dansar?

– Ja, och helhetsbilden ger ett fantastiskt intryck. Det är coolt vad en människa och en robot kan åstadkomma när de interagerar. Jag hoppas att publiken kommer att tycka att det är vackert. Jag kommer att vara nervös på premiären, säger Hugo Andersson.

– Det är ett möte mellan teknik och konst. Kreativiteten hos ingenjören och koreografen. Det har varit djävligt kul. Jag hoppas att publiken kommer att känna att man sätter fingret på något allmänmänskligt och att det känns både vackert och skrämmande, säger Benke Rydman.

Läs också Ingenjörens artikel om själva föreställningen: Robotteknologi rockade scenen

Karin Thorsell

Se Stockholms stadsteaters teaser här:

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
Fler artiklar